Juniorlejonens rutin var tungan på vågen – ”Spelarna kände att de har varit med om det här förr”
Tre guld på sex år. Det handlar inte längre om tillfälligheter. Yle Sportens podd benar ut orsakerna till de finländska framgångarna i JVM i ishockey och kommer fram till nyckelord som: talangproduktion, rutin och kulturförändring.
I sammanhanget bör nämnas att Finland dessutom har tagit två guld och två silver i de fyra senaste VM-turneringarna för 18-åringar. Framtiden ser med andra ord ljus ut för finländsk ishockey.
– Finland gör bra och rätta saker i juniorutvecklingen. Spelarna vandrar längs med en stig mot större och vackrare ting. Det du sår får du skörda, säger Antti Koivukangas.

Avsnitt 40: JVM-guldets vinnarkultur med Christoffer Herberts
Yle Sportens JVM-referent Toffe Herberts lyfter fram Finlands vinnarkultur då framgångarna kommer till tals. Han hävdar att spelare för spelare så var Kanada, sannolikt USA och eventuellt också Sverige och Ryssland lite bättre än Finland i årets turnering.
– Finland hade ett väldigt rutinerat lag i situationen, delvis på grund av att U18-VM också är stort i Finland.
– Det var jättestort i Finland då flera av de här spelarna var med om att vinna U18-VM i Ryssland i våras. Och det var också stort då Urho Vaakanainen och Eeli Tolvanen vann U18-VM i USA för ett antal år sedan.
De erfarenheterna var guld värda i Vancouver i år.
– Att spela kvartsfinal i JVM är en väldigt speciell situation för många spelare. Men inte för Juniorlejonen som hade spelat i JVM tidigare och i U18-VM medvetna om att matcherna sänds på tv med flera hundratusen tittare och att det är ett stort pådrag på sociala medier, säger Herberts och fortsätter:
– Det var en situation som laget kunde hantera. Jag tror att spelarna hade en otroligt stor nytta av att känna att de har varit med om det här förr.
Juniorgenerationen minns inte magplasken
Chriso Vuojärvi påminner om att de finländska juniorlandslag som skördat framgångar de senaste åren inte upplevt Finlands mest traumatiska nederlag.
– Deras referensram är snarare Rasmus Ristolainens segermål mot värdnationen Sverige år 2014, JVM-guldet på hemmaplan två år senare och Lejonens seger över Sverige i VM-finalen 2011.
Dessutom påpekar han att samhället har förändrats. Vi uppfostrar våra barn lite annorlunda. De växer upp med ett annorlunda självförtroende.
– Vi har blivit lite mer svenska i det avseendet. Men utan att ge avkall på den finländska ödmjukheten vilket leder till att Juniorlejonen vinner och förlorar som lag.
Herberts köper inte det resonemanget till fullo.
– Sveriges juniorkronor spelar också som ett lag och Sverige har minsann vinnartradition att falla tillbaka på. Ändå har Sverige bara ett JVM-guld på 38 år.
De stora vinnarna
Trots att Eeli Tolvanen gick mållös ur turneringen så lyfter podden fram honom som en av de spelare som utmärkte sig positivt under turneringen. Från att ha varit en ganska ensidig målspruta så såg man nu tecken på en avsevärt mångsidigare spelare, som dessutom axlade ledarskap.
Kaapo Kakko och Anton Lundell får givetvis också beröm för sina insatser och Antti Koivukangas hyllar den sista utposten.
– Ukko-Pekka Luukkonen målades upp som ett frågetecken inför turneringen. Att han gör den turnering han gör och stärker sina personliga aktier tycker jag är roligt.
Toffe Herberts påpekar att det finns spelare i det finländska laget som knappast kommer att toppa JVM-guldet under sina karriärer.
– Inget ont om Otto Latvala, för min del får han gärna spela 100 landskamper och 500 matcher i ligan, men jag tror inte han kommer att toppa det att han gjorde mål i JVM-finalen mot USA.
– Lite samma sak med Aarne Talvitie. Jag tror inte att han kommer att vara kapten för Lejonen i en storturnering. Jag undrar om han är tillräckligt talangfull för att bli till exempel en NHL-stjärna. Men Latvala och Talvitie överträffade förväntningarna i årets JVM.
Och två förlorare
Chriso Vuojärvi är katten mot strömmen och lyfter fram två namn vars stjärna dalade i och med det finländska JVM-guldet.
– Om ett tiotal år kommer man att studera de finländska juniorframgångarna på 2010-talet och då kommer man att fråga sig vad Jukka Rautakorpi sysslade med då han 2017 var tränare för ett talangfullt lag som tvingades spela för att behålla sin plats i A-divisionen.
– Dessutom undrar jag vad Kristian Vesalainen tänkte då Finland säkrade VM-guldet. Turneringen skulle ha varit en chans för honom att från första parkett visa för Winnipeg Jets att de borde ge honom chansen i NHL. Nu harvar han på i skymundan för nordamerikanerna i Jokerit.
Utöver Juniorlejonen behandlar podden också Finlands medaljchanser i skid-VM i Seefeld och Ole Gunnar Solskjärs succéstart som tränare för Manchester United.
Vad handlar det om?
Yle Sportens podd: Koivukangas & Vuojärvi produceras av redaktionen och det är främst Antti Koivukangas och Christian Vuojärvi som håller i snacket.
Vissa vecka medverkar dessutom en gäst – antingen från redaktionens egna led eller från andra håll från idrottsvärlden.
Poddens utgivningsdag är måndag och den finns tillgänglig på Yle Arenan, iTunes och också på Spotify.