Pedersöre kan bli en barnvänlig kommun enligt Unicefs modell – i Karleby pågår arbetet redan
Karleby vill bli en barnvänlig kommun enligt Unicefs modell lagom till stadens 400 årsjubileum. I Pedersöre flaggar kommunfullmäktiges ordförande Johanna Holmäng (SFP) för att också Pedersöre ska bli barnvänlig.
I Karleby pågår arbetet med att bli en barnvänlig kommun enligt Unicefs, FN:s barnsfonds kriterier. En barnvänlig kommun är en kommun som tar barnens rättigheter i beaktande i alla beslut och all service som berör barn.
- För mig är det viktigt att alla kommunens invånare har en trygg och bra vardag, med början från barnen. Och barnen är kommunens framtid, trettio procent av våra invånare är under 18 år, säger Johanna Holmäng.
Holmäng säger att alla barn borde få en säker, skyddad och obekymrad barndom.
- Pedersöre är redan bra på det här, men visst kan vi ytterligare göra saker för att förbättra barnens vardag, säger Holmäng.
Bara två finlandssvenska kommuner i programmet
Bara två städer i Svenskfinland, Raseborg och Kyrkslätt, är hittills barnvänliga kommuner enligt Unicefs kriterier. Totalt finns det 13 barnvänliga kommuner men ytterligare sex kommuner har påbörjat arbetet.
Sanna Koskinen som är sakkunnig på Unicef i Finland säger att programmet ska hjälpa kommunerna att främja genomförandet av barnens rättigheter.
Helt konkret kan det handla om att man exempelvis ser på hur olika alternativ påverkar barn om en kommun skär ner på skolnätet säger Sanna Koskinen.
Om det visar sig att man tar ett beslut som påverkar barn negativt så ska man hur man kan lindra de negativa konsekvenserna.
Det handlar också om hur man planerar en stad och ser till att det finns trygga lättrafikleder som påverkar barnets trygghet i vardagen.
- En barnvänlig kommun ser barnet som en jämbördig invånare. Vi har redan kommit en bra bit på väg, men vi vet att det finns grupper av barn som fortfarande inte har en trygg och bra vardag och barn vars röster inte görs hörda, säger Suominen.
Det handlar om barn som har funktionshinder som begränsar deras delaktighet. Det handlar också om barn till asylsökande och barn som är mycket ensamma.
Koskinen säger att ett växande problem är att unga marginaliseras, de kommer aldrig ut i arbetslivet.
- Vi har också en allt större grupp barn som lever i fattigdom. Den gruppen växer hela tiden. Vi har fortfarande en lång väg att gå, säger Koskinen.
Fyra huvudprinciper
Unicefs barnkonventionen kan sammanfattas i tre olika teman. Barn har rätt till särskilt skydd och speciell omvårdnad.
De ska få en tillräcklig andel av samhällets resurser och rätt att med beaktande av ålder och mognad delta i beslutsfattande som gäller dem själva.
Konventionen har fyra viktiga huvudprinciper:
- Alla barn är jämlika.
- Barnets bästa prioriteras vid allt beslutsfattande.
- Barnet har rätt till ett gott liv.
- Barnets åsikter ska beaktas.
Men barnkonventionen förverkligas inte genom att man bara pratar om barnens rättigheter eller talar vackert i fina festtal säger Johanna Holmäng. Rättigheterna verkställs först när de förverkligas i vardagen.
- Kommunen är ju faktiskt en del av barnens liv och genom våra strukturer och aktörer kan vi väcka barns rättigheter till fullt liv, säger Holmäng.
Blir klara till jubileet
I Karleby är arbetet i full gång med att bli en barnvänlig stad och man hoppas vara klara nästa år när staden fyller 400 år säger Sanna Immonen som är koordinator inom ungdomsarbetet
I Karleby har man precis samlat in material genom att fråga barn och unga, föräldrar, stadens anställda och beslutsfattare och Soite, samkommunen för hälso- och sjukvård, om hur det står till med barnvänligheten i dag.
- Vi har sammanställt en rapport för att förtydliga vad det är som vi behöver jobba på i Karleby för att bli en barnvänlig stad, säger Immonen .
Nu ska man välja ut vilka områden man vill vidareutveckla och det arbetet kommer att räcka hela detta år.
- Vi hoppas kunna få utmärkelsen hösten 2020, samma år som staden fyller 400 år. Det skulle verkligen vara ett fint sätt att fira jubileum, säger Immonen.
Immonen säger att stadsborna verkligen håller på att vakna upp och intressera sig för vad som är på gång.
- Det är så många förändringar på gång att människor inte riktigt orkar med ytterligare en process. Men nu är intresset väckt, nu finns det en stark vilja att göra det här, säger Immonen.
Det finns klara kunskapsluckor gällande vad barns rättigheter är och vad de betyder helt konkret. Det märktes också när man frågade beslutsfattarna säger Immonen.
- Vi behöver blir informerade om barns rättigheter och bli bättre på att verkligen höra barnen. Det här har varit en väckarklocka för mig, säger Immonen.
Immonen säger att man i Karleby inte ännu valt ut vilka områden man ska fokusera på, men att det står klart att barn i utsatta positioner behöver mera stöd.
- Det gäller exempelvis invandrarbarn eller barn med kognitiva funktionshinder. Och sedan behöver också vi vuxna blir mera varse om vad barnens rättigheter innebär, säger Immonen.
Satsa på barnen
Ljuspunkterna är att Karleby stad har bra strukturer för att höra barnen. Immonen säger att till exempel ungdomsfullmäktige är välfungerande och de ungas åsikter uppskattas och tas på allvar.
I de högre klasserna får barnen också bra undervisning i hur en demokrati fungerar och hur man kan vara med och påverka beslutsfattandet säger Immonen.
Positiva reaktioner
I Pedersöre ligger bollen just nu hos tjänstemännen, det är de som ska utreda om det är möjligt att Pedersöre blir en barnvänlig kommun.
Det slutliga beslutet tar kommunfullmäktige och anmälan borde lämnas in till sommaren om kommunen vill delta.
- Alla reaktioner har varit positiva och barnen har det bra i Pedersöre. Jag tror att vi har alla möjlighet att gå med i programmet, säger Holmäng.
Holmäng säger att utmärkelsen också är ett sätt att bygga kommunens varumärke och även att positionera sig när det gäller att locka inflyttare till orten.
- Visst är det en del av att bygga pr och varumärket Pedersöre. Människor som är intresserade av att flytta hit ska få upp ögonen för att vi verkligen satsar på barnen, här har barnen det bra, säger Johanna Holmäng.