Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Valpåverkan hotar också Finland under supervalåret: "Vi ska utbilda valfunktionärerna i hela landet"

Från 2019
Uppdaterad 20.03.2019 13:26.
En kvinna röstar i riksdagsvalet 2015.
Bildtext Arkivbild.
Bild: Lehtikuva

Valpåverkan utifrån och direkt desinformation som sprids är ett reellt hot också i Finland inför supervalåret i år. Vi har kanske hela tre val på kommande: riksdagsvalet, EU-valet och det möjliga landskapsvalet.

Samtidigt är det skäl att påpeka att Finland är väl förberett. Vi har en stabil demokrati och är medvetna om hotet.

Det var budskapet på justitieministeriets seminarium om valpåverkan i Helsingfors på tisdagen.

Vårt senaste presidentval gick utan större problem

Kanslichef Anna Nyqvist vid den svenska valmyndigheten gav sitt råd till Finland, baserat på erfarenheterna från valet i Sverige nyligen.

Enligt Nyqvist är samarbete myndigheter emellan helt avgörande. Det gäller myndigheter med olika uppgifter, till exempel sådana som har hand om själva valprocessen och säkerhetsfrågor.

I Sverige spreds mycket rykten om rösträkningen.

- Att ha fokus på vilka saker som är lätta att missförstå i processen och tydliggöra ännu mer - det behöver vi fortsätta arbeta med, säger Nyqvist.

Ministeriet utbildar partierna

Valchef Arto Jääskeläinen vid justitieministeriet understryker att hotet ska tas på allvar i Finland.

Det finns färska exempel på försök till påverkan, direkt påverkan och spridande av desinformation från till exempel USA, Frankrike och Sverige nyligen.

Samtidigt är demokratin i Finland stark och vårt senaste presidentval gick utan större problem.

Vaalijohtaja Arto Jääskeläinen, oikeuministeriö.
Bildtext Valchef Arto Jääskeläinen vid justitieministeriet.
Bild: Jani Saikko / Yle

Ministeriet bär sitt ansvar bland annat genom att utbilda partierna inför vårens val.

- Alla partiers partisekreterare erbjuds utbildning. Vi ska också utbilda valfunktionärerna i hela landet.

Vad berättar ni då?

- Det viktigaste budskapet är att valfunktionärerna måste vara mycket försiktiga och göra sin plikt noggrant.

Var går gränsen till censur?

En debatt som går het handlar om vad desinformation egentligen är och var gränsen till censur går.

En del aktörer, till exempel inom nationalistiska partier, anser att myndigheter och institutioner som Facebook, censurerar innehåll utan grund.

Facebook
Bild: Facebook / Screenshot

De hävdar att så sker av ideella orsaker. Ofta lyder argumentet att man använder ”hatprat” och ”desinformation” som svepskäl för att bli av med åsikter som är obekväma och inte stämmer överens med den egna linjen.

Ofta ingår en viss dos offermentalitet i inläggen, men justitieminister Antti Häkkänen (Saml) sade att också denna aspekt måste tas på allvar, så att begränsningar som görs inte drabbar det fria ordet på ett oskäligt sätt.

Diskussion om artikeln