Vi äter för lite fiberrik mat och riskerar flera kroniska sjukdomar – Näringsexpert: “Det är ett av de största problemen i den finländska kosten”

Traditionellt har finländare ätit mycket fullkornsprodukter, som är en källa till nyttiga fibrer. Men fiberintaget har minskat under de senaste åren och det är en stor hälsorisk, visar forskning.

Vetenskapliga studier som har gjorts under de senaste 40 åren påvisar tydligt att det av hälsoskäl är viktigt att äta åtminstone 25–29 gram fibrer per dag. Det framkommer i en stor sammanfattande studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet i dag.

Det är också i linje med de finländska näringsrekommendationerna, som påpekar att vi borde äta 25–35 gram fibrer per dag.

Man får fibrer i stora mängder bland annat från fullkornsprodukter, frukter och grönsaker.

Den sammanfattande studien kom fram till att den som äter tillräckligt fiberrik mat har 15–30 procent lägre risk att dö i förtid till följd av hjärt- och kärlsjukdomar.

Tillräckligt fiberintag minskar också risken för att insjukna i diabetes typ 2, stroke, tjocktarmscancer och kranskärlssjukdom, enligt The Lancet.

Trots det här så äter 70 procent av finländarna för lite fibrer, enligt den inhemska Finterveys 2017-undersökningen som publicerades på onsdagen.

Finländska kvinnor får i medeltal i sig 20 gram fibrer per dygn, och finländska män 22 gram fibrer per dygn.

I förhållande till den totala energin i kosten så hade männen ändå mindre fiberintag: 2,5 gram per megajoule, jämfört med 2,9 gram per megajoule för kvinnorna.

Mikael Fogelholm, som är professor i näringslära vid Helsingfors universitet, är oroad över läget.

– Det är ett av de största problemen vi har i den finländska kosten. Många människor är bekymrade över att vi äter för mycket socker, och vi borde minska sockerintaget också, men jag skulle säga att det låga fiberintaget är värre.

Han påpekar att det kommer att få konsekvenser, om trenden fortsätter.

– Speciellt så kommer det nog att öka på förekomsten av fetma, diabetes och troligen också tarmcancer. De här sjukdomarna kunde vi klart förebygga genom att öka intaget av fiberrik mat.

– Först och främst borde vi äta mer frukt och grönt, det är klart. Vi har råd att äta det. När det sedan kommer till spannmålsprodukter så gäller det inte nödvändigtvis att äta mer av det, utan att oftare äta fullkorn, tillägger Fogelholm.

Han påpekar att en stor del av de bröd som säljs i butikerna har en fiberhalt på lägre än fem gram per hundra gram, och att det inte är mycket.

Finländarna får mest fibrer via spannmålsprodukter. De står för 58 procent av männens fiberintag och för 46 procent av kvinnornas.

Äldre äter betydligt mer fibrer än vad yngre gör.

– Länge och väl har spannmålsprodukter, speciellt bröd och gröt, hört till den finska matkulturen. Och äldre människor har bibehållit matkulturen bättre än yngre människor.

Han nämner också att flera yngre människor ofta undviker spannmålsprodukter eftersom de vill försöka undvika kolhydrater, till exempel inspirerade av vad de läser på sociala medier.

Kvinnor får i sig mer fibrer än vad män får. Det verkar främst bero på att de äter mer frukt och grönt.

– Det är det vad kvinnorna klart gör. Men också kvinnorna borde öka konsumtionen av frukt och grönt ytterligare, och män ännu mer.

I Finland använder vi frukt och grönt främst som sallad. Men till exempel i Sydeuropa inkluderar man oftare grönsaker i själva huvudrätten, och det är något vi också borde göra i Finland, menar Fogelholm.

Han säger också att vi ur både hälso- och miljösynpunkt borde äta mindre kött.

– Att öka konsumtionen av baljväxter skulle vara ett sätt att öka intaget av grönt, och samtidigt också öka fiberintaget.