Psykiatrisk vård på distans erbjuds såväl Åbobor som Hitisbor

Från årsskiftet ger Åbo universitetscentralsjukhus psykiatrisk vård på distans. Vården sker på samma vis som psykiatrisk vård på en mottagning, förutom att patienten kan sitta hemma.

- Psykiatri är det område inom medicinen som har störst potential att använda sig av distansmottagning, för det är jättesällan vi egentligen behöver röra vid patienten, förklarar Jesper Ekelund, som är verksamhetsområdesdirektör för psykiatrin vid ÅUCS.

Enligt Ekelund behöver nästan alla andra läkare undersöka, lyssna och träffa sina patienter, men den psykiatriska vården sker helt och hållet via samtal.

Redan under hösten gjordes några pilotförsök, och från årsskiftet har distansvård erbjudits som en subjektiv rättighet. Över lag har yngre varit mer positivt inställda till det än äldre.

Bara goda erfarenheter hittills

- Hittills har ett tiotal besök gjorts på distans och erfarenheterna har varit goda.

I Egentliga Finland med långa avstånd och utspridd befolkning ser Ekelund framför allt att tillgängligheten blir bättre.

Personer från glesbygden kan ha svårt att resa långt och kanske bli tvungna att övernatta, men många personer också i tätorter kan av olika orsaker ha svårt att ta sig till vården.

Erfarenheterna av distansvård från Västerbotten visar att distansvård främjar både tillgänglighet och jämlikhet.

Större utbud av experter för alla

Dessutom är det lättare för alla att dra nytta av det specialkunnande som finns inom psykiatrin vid ÅUCS, med experter inom bland annat psykoser, ätstörningar, barn- och ungdomspsykiatri.

- Speciellt för den svenskspråkiga befolkningen och för andra minoriteter så finns det jättemycket potential i det här. Nu har man tillgång till den rätta personen som kan hjälpa en oberoende av var man bor.

Vilka är då de negativa erfarenheterna?

- I och med att det är en subjektiv rättighet, alltså att ingen måste göra det på distans, utan man får också komma till mottagningen, så förväntar jag mig inga negativa erfarenheter.

En subjektiv rättighet, om det inte finns medicinska hinder

Ekelund håller med om att någon patient kan behöva tröstas någon gång, men det behöver inte betyda att man vidrör patienten.

- Det hör inte till vår praxis att trösta rent fysiskt, som att klappa på axeln eller dylikt. De allra flesta mottagningar går alldeles utmärkt att sköta på distans.

Vid psykiatriska verksamhetsområdet har man dessutom bestämt att det första besöket görs på mottagningen, men efter det kan man komma överens om att följande besök görs på distans, om det inte finns medicinska hinder för det.

- Om vi rent kliniskt anser att det inte är bra att göra det på distans, så då är det förstås inte ett alternativ. Det kan gälla fall då patienten inte är helt öppen med sina problem, eller då en del av vården just är att komma ut från det egna hemmet eller att göra något tillsammans med egenvårdaren.

ÅUCS psykiatri har cirka 1 000 anställda, och man erbjuder vård till cirka 20 000 olika patienter varje år.

Patineterna erbjuds 250 000 öppenvårdsbesök och över 65 000 vårddygn på avdelning per år.