Finländarna följer inte kostråden rapporterade vi och kommentarerna strömmade in - ”Helheten är det viktiga, inte enskilda ämnen” säger näringsexpert

Rapporten om att finländare inte äter enligt rekommendationerna skapade mycket debatt. Bland annat saltet och fetterna delade åsikter. Vi har gått igenom synpunkterna som framfördes i debatten med en näringsexpert.

På onsdag rapporterade vi om att finländare äter för mycket kött och för lite grönsaker, och att vi får i oss för mycket fetter och salt. Artikeln var baserad på Institutet för hälsa och välfärd THL:s rapport om finländarnas matvanor.

I kommentarsfältet väckte ämnet mycket känslor och det blev en livlig debatt. Vi ringde upp näringsexpert Olli Ilander och gick igenom diskussionen.

Ilander är specialist på idrottskost. Han utbildar också kostrådgivare och drar också andra kostrelaterade utbildningar på Folkhälsan.

Ilander har också bekantat sig med THL:s rapport om hur vi äter, och han är inte förvånad över resultaten i rapporten.

– För mig fanns där inget förvånande, men visst är det sorgligt att det inte har gått framåt just alls och att det på vissa punkter också har gått bakåt.

Ilander anser att det är dåligt att det inte syns på populationsnivå, alltså bland hela befolkningen, att grönsakerna på sistone har blivit allt trendigare.

– Det är på gång en vegeboom och jag har haft positiva vibbar att grönsaker verkar vara populärt och trendigt, men det syns inte ännu på hela populationen.

De senaste trenderna inom kosten märks knappast i THL:s undersökning i och med att undersökningen genomfördes i början av 2017 då vegeboomen inte hade vuxit sig lika stor, enligt Ilanders bedömning.

– Det är helt entydigt att vi äter för lite frukter, grönsaker och bär, konstaterar Ilander.

Allmänt taget ska man ändå tänka på att minimera de negativa effekterna och främja de positiva effekterna i sin kost och sina levnadsvanor.

– Man ska försöka få balansen att bli övervägande gynnsam, säger Ilander.

Debatten handlar ofta om att man ska äta mera av vissa ämnen och undvika andra, men enligt Ilander är det viktigaste att alltid hålla koll på helheten.

– Det är i och för sig positivt att det kommer fram att en sak kan vara en viktig faktor bland många andra, men man ska inte plocka den ur helheten och stirra sig blind på en sak utan man ska få koll och perspektiv på helheten, förklarar Ilander.

Saltintaget delade åsikter

I kommentarerna fördes det fram många synpunkter om saltet och saltintaget. Åsikterna gick isär, från att man inte kan äta för mycket salt till att salt är ett problem i för stora mängder.

Enligt THL:s rapport får nio av tio finländare i sig mera salt än rekommenderat. Ilander förklarar att det har varit ett välkänt faktum som har slagits fast i väletablerad forskning att ett för stort saltintag är en riskfaktor i och med att saltet har en blodtrycksförhöjande effekt.

– Allmänt taget är saltet förknippat med ett högre blodtryck, trots att det finns individuella skillnader i hur det påverkar blodtrycket, säger Ilander.

Det betyder alltså att man inte kan äta hur mycket salt som helst utan att man åtminstone utsätter sig för en risk för ett högt blodtryck.

Det är ändå individuellt hur en person påverkas av salt och man måste alltid se på helheten i kosten för att kunna bedöma effekter.

– Helheterna är det som avgör. Man kan till exempel ha ett högt saltintag och samtidigt ha faktorer i livsstilen som sänker blodtrycket, så som motion, en normal kroppsvikt och andra faktorer i kosten som sänker blodtrycket. Då kan helheten ändå vara gynnsam för hälsan, trots att man får i sig mer salt än rekommenderat, förklarar Ilander.

Korv och charkuterivaror har negativa effekter på hälsan

Många lyfte fram att det finns skillnader i hurdant kött man äter och speciellt charkuterivaror fick en känga. Enligt Ilander är det processade köttet problematiskt för hälsan.

I Finland är det framför allt korv, charkuterivaror och bacon som är processade köttvaror som innebär hälsorisker.

– Forskningen visar mycket entydig att framför allt det processade köttet är förknippat med negativa hälsoeffekter, säger Ilander.

Det betyder ändå inte att man måste undvika allt kött, eftersom kosthelheten avgör också här.

– Om man äter tillräckligt med grönsaker, fiberrika spannmålsprodukter och baljväxter så får man tillräckligt med motverkande effekter då man äter kött.

Däremot ska man inte leva på en kost som till största delen består av kött för det är skadligt för hälsan.

– Det är helt tydligt och klart att en kost som ensidigt betonar kött inte är hälsobefrämjande, säger Ilander.

Det finns skillnad på fett och fett

Om man jämför fetter som kommer från mjölk, som smör, och andra fetter från djurriket med till exempel olivolja, rypsolja och fetter från nötter och frön är det klart att de växtbaserade fetterna har en mer gynnsam effekt på hälsan.

– Alla vegetabiliska fetter är ändå inte bra. Det är olivoljan och rypsoljan som har visat sig vara de gynnsammaste. Sen finns det andra växtfetter som inte är särskilt bra, säger Ilander.

Ett exempel på dåligt växtfett som Ilander lyfter fram är palmolja.

Också med fetterna är det helheten som avgör.

– Om helhetsfettintaget är övervägande baserat på de goda fetterna kan man också ha fett från smör och kött som en del av helheten, säger Ilander.

Ilander anser att man ändå ska vara tolerant med sig själv och kunna bedöma vilket fett man använder var.

– Om jag tycker om att sätta smör på brödet så ska jag kunna göra det, men då ska jag också se till att jag använder andra fetter för att steka och i matlagningen, ger Ilander som exempel.