Om Trump tar till undantagstillstånd för att få sin mur mot Mexiko - vad händer då?
President Donald Trump får knappast sin eftertraktade Mexikomur byggd under sin nuvarande mandatperiod. Därmed kan muren bli den stora frågan för honom i kampanjen för att bli återvald 2020.
Trump har flera gånger hotat utlysa nationellt undantagstillstånd för att få pengar till sitt murbygge.
Demokraterna vägrar bevilja pengar och Trump har som påtryckningsåtgärd låtit delar av statsapparaten stänga. Den stängda statsapparaten används nu som spelbricka och parterna beskyller varandra för att oskyldiga lider.
Trump säger att det är demokraternas fel att statsapparaten är stängd, eftersom de inte gått med på murbygget (som presidenten säger är absolut nödvändigt).
Demokraterna kontrar med att muren är dyr och onödig, att presidenten håller de statsanställda som oskyldig gisslan, och att demokraterna inte kan förhandla i en gisslansituation.
Den enda möjligheten att komma ut ur det låsta läget med det politiska ansiktet i behåll kan därför vara att presidenten deklarerar undantagstillstånd.
Då kan han säga att han tar pengarna för murbygget av exempelvis militären, och samtidigt kan han öppna finansieringen av statsapparaten igen.
Blir muren byggd om Trump tar till undantagsåtgärder?
Kanske. Presidenten kan hänvisa till lagrum som ger honom möjlighet att använda exempelvis militärens budgetmedel till att bygga muren.
Då tas pengarna från de projekt de ursprungligen varit menade för.
Men det förutsätter att det råder ett akut nationellt nödläge vid gränsen mot Mexiko, och det finns inte enighet om att ett sådant nödläge råder.
Därför kommer åtgärden antagligen att bli föremål för ett otal rättsmål som kommer att ta lång tid att behandla.
Det kan i sin tur leda till att murbygget aldrig kommer igång under Trumps nuvarande mandatperiod och i stället blir en stor valfråga då Trump försöker bli återvald 2020.
Då avgörs det om väljarna kommer att tro på hans försäkringar om murbygget en gång till, eller om muren blir Donald Trumps fall.
Har USA:s president gjort något liknande tidigare?
Nej. Presidenten har aldrig tidigare tagit till undantagstillstånd för att få pengar till ett politiskt mål som kongressen vägrat gå med på, enligt amerikanska jurister och statsvetare.
De flesta gånger presidenten använt sina undantagsbefogenheter har det handlat om krig, terrorattacker eller sanktioner som krävt snabba beslut.
Här finns en lista på undantagsåtgärder sedan 1978.
Några av de mest dramatiska åtgärderna har varit Franklin D. Roosevelts beslut att internera amerikaner av japansk börd under andra världskriget, och George W. Bushs beslut att godkänna tortyr efter terrorattackerna den 11 september 2001.
Men presidenten har ofta använt undantagsfullmakterna i mindre dramatiska fall, och en del av dem är fortfarande i kraft. Det gäller till exempel sanktioner mot vissa länders medborgare.
President Trump har hittills använt det här verktyget tre gånger. Barack Obama gjorde det 13 gånger och Georg W. Bush 12 gånger.
Vad kan det få för följder?
Kritikerna är rädda för att ett undantagstillstånd som åberopar murbygget kan bli ett prejudikat som orsakar bestående skada på USA:s politiska system och underminerar folks förtroende för demokratin.
Dessutom finns det en inbyggd fara i systemet.
- Det är kris om USA:s president missbrukar sin makt för att kunna kringgå kongressens vilja, säger juridikexperten Elizabeth Goitein.
Enligt henne är många invaggade i tron att det politiska systemet håller en makthungrig president i schack.
Men den lagstadgade rätten att ensidigt deklarera undantagstillstånd öppnar många möjligheter för en sådan president, säger hon.
- Tänk om en president, som drivits in i ett hörn och står inför nederlag i val eller hotas av åtal, utlyser undantagstillstånd för att hålla sig kvar vid makten?
Enligt Goitein är det möjligt att det amerikanska politiska och juridiska systemet inte förmår stoppa en sådan utveckling.
Källor: Washington Post, New York Times, Fox News, Brennan Center for Justice, American University, The Atlantic, BBC.