Raumovarvet har rest sig ur askan som fågel Fenix – ”Kvarkenfärjan en stor fjäder i hatten och ett exempel på att varvet har vad som krävs”

Varvet i Raumo har kommit långt sedan tidigare ägaren STX gav upp och varvet togs över av nya krafter.

Det säger Kim Wikström som är professor i industriell ekonomi vid Åbo Akademi.

- Varvet har lyckats övertyga marknaden om att den nya affärsmodellen fungerar och nu har beställningar på kort tid ramlat in i orderboken, säger Wikström. Kvarkenfärjan är dessutom tämligen teknologisk och en stark fjäder i hatten för varvet.

Kvarkenfärjan var dessutom enligt Wikström ingen enkel match att vinna och upphandlingen har varit utsatt för hård konkurrens.

- Det om något gör beställningen till en ännu starkare referens för framtiden och ett bevis på att det man nu gör i Raumo är rätt, säger Wikström.

Ny affärsmodell har burit frukt

I motsats till exempelvis Åbovarvet jobbar Raumo Marine Constructions enligt en annorlunda affärsmodell och har mindre egna resurser.

- Modellen som används i Raumo är mer nätverksbaserad och varvet har mycket mindre egna resurser samtidigt som underleverantörerna tar ett större ansvar och delar på riskerna, säger Wikström.

Enligt Wikström kan man genom en sådan modell skapa en mer innovativ lösning där underleverantörernas styrkor bättre beaktas och varvets förmåga att göra snabba kursändringar finns kvar.

- Nu känner jag inte till Kvarkenfärjans kontrakt i detalj men affärsmodellen möjliggör ett modernt industriellt tänkande där man inte enbart ser på underleverantörerna som en resurs utan också som en väg till nya innovationer, säger Wikström.

Åbo Akademi och Wikströms forskargrupp var med i starten då det nya Raumovarvet reste sig ur askan.

- Det är viktigt att se att den forskning vi har gjort har kunnat hjälpa varvet att utvecklas till det varv man är idag, säger Wikström. Jag var med i de första förhandlingarna som fördes med Raumo stad men sedan har naturligtvis varvet förädlat våra tankar och idéer till vad det är idag.

Enligt Wikström är det roligt att se hur forskningen kan hjälpa aktörer inom näringslivet att fram och testa nya affärsmodeller.

- Vi får sedan resultat som visar hur affärsmodellerna fungerar och som vi kan utnyttja för att utveckla och förbättra modellerna ytterligare med tanke på framtida bruk, säger Wikström. Det är nog intressant att vara med i sådana här sammanhang där ens forskning används och ser ut att fungera.

Kvarkenfärjan ett utmanande projekt

Det fartyg som ska byggas för Kvarken Link innehåller mycket innovationer och ny teknologi.

Men Wikström tror att Raumovarvet nog kommer att klara utmaningen och klara av att bygga fartyget enligt tidtabell.

- Varvet har en lång erfarenhet av krävande specialfartyg under flera olika ägare så jag är fullt övertygad om att varvet i Raumo har vad som krävs för att ro projektet i hamn, säger Wikström.

Enligt Wikström är dessutom många av de centrala aktörerna som varit med och bygga exempelvis isbrytare och aluminiumkatamaraner fortfarande verksamma och inkopplade kring de nuvarande projekten vid varvet.

Innovationer ska komma regionen till gagn

Kvarkenfärjan som projekt kommer också att gagna regionen Umeå-Vasa tror Wikström.

Det eftersom många av de innovationer som finns inbyggda i det nya fartyget också ska kunna utnyttjas i ett bredare perspektiv.

- Projektet bygger mycket på att sammanlänka regionerna Umeå och Vasa ännu mer och har en stor regional betydelse vilket syns i fartygsdesignen, säger Wikström.

Enligt Wikström vill ägarna helt enkelt att de innovationer som tas fram också gagnar exempelvis hamnarna i de båda städerna och inte enbart är framtagna för att för passagerare över Kvarken.

Efterfrågan på kunnig personal kan bli en stötesten

Varvsindustrin upplever för tillfället en boom och beställningarna av kryssningsfartyg och passagerarfärjor har ökat ordentligt på den globala marknaden.

- Det här bidrar naturligtvis till att behovet av kunnig personal har ökat rejält och det kan bli en utmaning att hitta tillräckligt med personal att bygga fartygen, säger Wikström.

Men affärsmodellen som varvet i Raumo använder sig av kan också här visa sig vara en fördel.

- Då ligger inte kravet bara på varvets bord utan också underleverantörerna måste arbeta hårt för att hitta rätt sorts personal för projekten, säger Wikström.

Globalt sett var 2018 ett rekordår vad gäller kryssningsmarknaden och 2019 ser ut att bli minst lika bra.

- Det här gynnar våra varv i den här regionen och det är glädjande att se att de har lyckats utnyttja situationen och knipa många beställningar, säger Wikström.

Men det gäller att se upp så att resurserna inte blir ett problem påminner Wikström.

För det krävs en hel del kunnigt folk då man bygger den här sortens specialfartyg som byggs nu och i framtiden i Raumo.