Klementiner kan vara behandlade med upp till sex olika ämnen - vågar man äta vinterns populäraste frukt?
Den som har huvudet på skaft och lusläser innehållet i olika matvaror kan ha märkt att det på klementinpåsen står att frukten har behandlats med flera olika ämnen efter att den har plockats.
Vid årsskiftet började en diskussion om tillsatsämnena på Facebook då Niina Lohava delade en bild på en klementinpåse. På bilden framgick det att klementinerna var behandlade med följande ämnen efter att de plockats: E914, E904, tiabendazol, fosetylaluminium, imazalil och propikonazol.
E-koderna är två ytbehandlingsämnen. E914 är kemikaliskt framkallat oxiderat polyetenvax och E904 är shellack som är ett sekret från den indiska lacksköldlusen.
De resterande ämnen är bekämpningsmedel för olika svampar och växtsjukdomar. Det sistnämnda bekämpningsmedlet, propikonazol, är ett svampbekämpningsmedel som förbjöds i EU i oktober på grund av att det är skadligt för reproduktionen.
Lohava, som inledde diskussionen på Facebook, kände nog till att frukterna behandlas med bekämpningsmedel, men det var en nyhet för henne att frukterna behandlas också efter att de plockats.
Också hundratals andra som delade och kommenterade inlägget var förvånade. Flera drog slutsatsen att det finns skäl att låta bli att köpa frukt. Men finns det verkligen en orsak att bojkotta frukter?
Information om skadliga ämnen sprids fort i Europa
I Finland ansvarar Tullen för att granska importerade livsmedel. I praktiken hinner de inte gå igenom varenda parti som kommer hit, och därför övervakar Tullen importen genom slumpmässigt utvalda prover och också genom att mer noggrant följa med partier som kommer från länder där man känner till att det förekommer problem.
– Om vi känner till att det har funnits problem med en specifik produkt från ett visst land tar vi prover oftare, säger enhetschef Suvi Ojanperä vid Tullaboratoriet.
Årligen granskar Tullen mellan 2 000 och 3 000 partier livsmedel som kommer till Finland. På europeisk nivå ttar man omkring 80 000 prover där man granskar hur mycket spår av pesticider som finns i vår mat.
Det får alltså förekomma spår av bekämpningsmedlen i maten, men det finns gränsvärden för hur mycket.
Om det förekommer problem har EU också ett centraliserat system dit medlemsländerna för in information om problem kring livsmedelssäkerhet som de stöter på.
Somliga frukter granskas mer noggrant av Tullen än andra. Till exempel turkiska päron finns på EU:s lista på grund av att man har märkt att det finns spår av bekämpningsmedlet amitraz. Också bananer, mango och paprika från Dominikanska republiken har hamnat på listan på grund av bekämpningsmedel.
Tullen granskar också mer noggrant frukter och grönsaker som säljs i stora kvantiteter, fastän det inte har förekommit några problem med dem.
Sämre skörd leder till mera bekämpningsmedel
I många frukter och grönsaker förekommer spår av bekämpningsmedel. I till exempel apelsiner, vindruvor, jordgubbar, äpplen, päron, tomater och paprikor har man hittat spår. Det är ändå rätt sällan som gränsvärdena överskrids, men varje år kommer det också överraskningar.
Den senaste statistiken som Tullen har är från 2017. Då var granatäpplen problematiska.
– Flera partier granatäpplen från Turkiet blev förkastade på grund av för höga halter bekämpningsmedel. Det fanns också spår av dem i spanska granatäpplen, berättar Suvi Ojanperä vid Tullaboratoriet.
Enligt Ojanperä förekommer det mera gränsöverskridningar i länder där skörden har varit sämre.
I ett större perspektiv så förekommer det ändå få problematiska partier. Till exempel bland de partier som granskades under 2017 förkastades två procent av de undersökta frukterna på grund av att de innehöll för höga halter av bekämpningsmedel.
Ojanperä påminner ändå om att det inte finns orsak till panik trots att ett parti frukter med för höga halter bekämpningsmedel skulle komma så långt som till butikerna.
– Gränsvärdena för bekämpningsmedel är gjorda så att fastän ett gränsvärde överskrids nu som då så är det inte farligt för människor, säger Ojanperä.
Om man vill undvika kemikalier lönar det sig ändå att äta inhemska frukter och grönsaker enligt Livsmedelsverkets statistik. Också frukter som har odlats i EU är säkra.
Flest problem förekommer i grönsaker och frukter från tredje länder. Till exempel år 2017 återkallades två produkter som bägge kom från länder utanför EU. Då återkallades passionsfrukt från Ecuador och grön chili från Pakistan.
Ät mångsidigt och tvätta frukterna
Man kan minska på mängden kemikalier man får i sig genom att äta mångsidigt av olika grönsaker och frukter.
Livsmedelsverket uppmanar till att tvätta frukter och grönsaker, oavsett var de är producerade. Under transporten kan det samlas smuts och damm på dem och i butiken samlar de bakterier från människors händer.
Man behöver däremot inte nödvändigtvis tvätta frukter som ska skalas. Det lönar sig ändå att tvätta händerna efter att man har skalat frukten.
Man kan alltså äta klementiner, speciellt om man äter dem då det är säsong och inte kilovis året runt.
Artikeln är en översättning av Pauliina Tolvanens artikel Poimittuihin klementiineihin lisätään jopa 6 käsittelyainetta – uskaltaako talven suosikkihedelmää syödä? för Yle Uutiset.