"Någon måste göra någonting. Och då får väl den någon vara jag då" säger 16-åriga miljöaktivisten Greta Thunberg
Sextonåriga Greta Thunberg är en späd, stark tjej, som talar om klimatförändringen och vår attityd till den. Sedan mitt möte med henne och hennes pappa Svante Thunberg i Göteborg har Greta hunnit med sådant som att diskutera miljöfrågor med FN:s generalsekreterare António Guterres i Polen och att göra ett TED talk i november.
Hösten 2018, före riksdagsvalet i Sverige, fick Greta Thunberg idén att protestera utanför riksdagsbyggnaden i tre veckor. Hon offrade sin skolgång för en klimataktion, något som hon säger sig fortsätta med nu en dag i veckan så länge Parisavtalets mål på max 2% koldioxidutsläpp inte uppnåtts.
- Det är mitt moraliska ansvar att göra vad jag kan, säger Greta.
Då allting kraschade
När jag träffar Greta och Svante Thunberg är det ännu höst och familjens bok Scener ur hjärtat har precis kommit ut. Mamma, operasångerskan Malena Ernman, inleder den med orden:
- Den här historien handlar om mig och min familj och den kris som drabbade oss. Men det är framförallt en berättelse om krisen som omger och påverkar oss alla.
Till familjen Ernman Thunberg hör förutom Greta, mamma Malena och pappa Svante också lillasyster Beata. Därtill räknas hundarna Moses och Roxy samt en terapihäst och dess föl som familjemedlemmar.
År 2014 blev Greta väldigt deprimerad, hon slutade äta och blev så kallad hemmasittare. Ett par år senare fick hennes två år yngre syster Beata en kris och så småningom diagnosticerades hon bland annat med ADHD samt drag av Aspergers.
Gretas diagnos innan lydde Aspergers på autismspektret. Före de anpassningar hon småningom fick säger hon att hon upplevde skolarbetet som stressande och att där dessutom i hennes dåvarande skola fanns elever som inte var snälla mot henne eftersom hon är annorlunda.
Total omställning i familjen
Läget i familjen var så upp och ner under en längre period att familjen isolerade sig mycket i hemmet på Kungsholmen i Stockholm. Men redan när Greta föddes blev skådespelarpappa Svante en sorts ”hemmamamma”, berättar hon.
Greta konstaterar också att hon inte förstod sig på världen:
- Till exempel det här med klimatfrågan, att folk säger att det är vår ödesfråga. Men ingen gör något, utsläppen fortsätter öka och vi förstör planeten, säger Greta.
Svante beskriver hur Greta inte fick ihop det att de vuxna, lärarna på skolan undervisade i hur man skall källsortera, släcka lampor, spara vatten och annat viktigt med tanke på klimatkrisen samtidigt som alla gjorde motsatsen – på loven flög man bort till andra världsdelar, åt kött och konsumerade som aldrig förr.
Hemma trodde föräldrarna att Greta led av ticks när hon konstant släckte lampor och drog ut laddare och dylikt. Svante höll föredrag om hur glad man blir av ljus, men han tystnade när elräkningen hade halverats, myser Greta.
I familjen Ernman Thunberg blev allt detta startskottet för ett nytt kapitel i familjens historia. Innan, på loven, hade familjen rest vida omkring tillsammans med mamma Malena, vars arbete var på operascener runt om i världen.
- Det började väl när jag blev sjuk, men särskilt efter det slutade vi resa, vi var hemma istället, berättar Greta. Själv slutade hon flyga 2015 och familjen har följt hennes exempel.
Frågan om klimatet är faktiskt svart - vit
Gretas miljöengagemang växte sig allt starkare. Möjligen är hennes Asperger en bidragande orsak till att hon ser problematiken klarare än mången annan.
Personer med Asperger har nämligen ofta specialintressen som uppslukar dem helt. Och för det mesta tolkar de språket högst konkret och bokstavligt.
I en fråga som den om hur miljön mår finns varken mycket symbolik eller värst mångtydiga svar. En viss mängd koldioxid får inte överstigas för att livet skall ha en fungerande atmosfär på jordklotet.
Och den mängden - på 350 ppm - överskred vi faktiskt redan år 1987. I dag är vi uppe i 410 ppm, berättar Greta och tillägger att ppm står för parts per million, det mått som anger koldioxidhalterna.
- Så allt som vi har släppt ut efter 1987 är på kredit, säger Greta, som påpekar att under den industriella revolutionen var den här siffran 280 ppm.
Den graf som visar dessa atmosfärens ökade halter av koldioxid kallas Keelingkurvan. Sitt namn har den fått av geokemisten och oceanografisten Charles David Keeling.
Han var den som påbörjade mätningarna på toppen av berget Mauna Loa i Hawaii år 1958. Keeling var också den första att uppmärksamma världen på människans möjliga påverkan på växthuseffekten och den globala uppvärmningen.
Överskottet måste vi ta bort, säger Greta. Men istället ökar nu koldioxidhalterna i atmosfären varje år med två och en halv till tre ppm, påpekar hon.
Greta och Svante talar också om Albedoeffekten. När solljuset lyser på en vit yta reflekteras en stor del tillbaka, men om ljuset lyser på en svart eller mörk yta absorberas solljusets värme.
- Om isarna smälter har vi ingen vit yta som reflekterar värmen, utan då har vi mörk yta som absorberar den och då blir det ännu varmare, säger Greta.
Hon tillägger också att tvågradersmålet är så viktigt för om vi passerar två grader sätter vi igång en så kallad tipping point, en Runaway greenhouse effect som leder till en spiral av händelser bortom vår kontroll och då kan vi inte gå tillbaka bakom tipping pointen.
- Och den tipping pointen kan ju komma innan – man vet ju inte, man har ingen tidsmaskin som kan förutspå. Men det ska inte vara en anledning till att vi inte ska agera nu, säger Greta Thunberg – som också i fortsättningen kommer att protestera en dag i veckan utanför Sveriges riksdag.
' /%3E%3C/svg%3E)
