De finskspråkiga politikerna i Korsholm känner sig förbisedda: "Vi finns inte"

Jane Trygg-Kaipiainen (MSK) vill se mer jämlikhet mellan finsk- och svenskspråkiga i bildningsfrågor i Korsholm. I en motion kräver hon bland annat att det skulle finnas mer än en finskspråkig representant i bildningsnämnden.

Det var ett emotionellt laddat fullmäktigemöte i Korsholm på måndagskvällen.

Förutom hetlevrade diskussioner för och mot fusionen, lyfte även de finskspråkiga politikerna fram att de känner sig förbisedda. Det här genom en motion som lämnades in av Jane Trygg-Kaipiainen som representerar Mustasaaren suomenkielisten kunnallisjärjestö (MSK).

- Den handlar om att vi finskspråkiga i kommunen behandlas olika när det gäller bildningstjänster.

För lite representation

Bland annat lyfter de i motionen fram att de finskspråkiga har enbart en representant i bildningsnämnden av elva ledamöter.

Trygg-Kaipiainen säger att hon tog upp frågan nu på grund av diskussioner om att svenskspråkiga skulle få för få representanter i bildningsnämnden vid en eventuell fusion med Vasa.

- Så jag tog upp att vi i dag bara har en som måste sköta om hela utbildningen på finska, från småbarnspedagogik till grundskolans slut. Det är bara en person som ska se till att våra elever har det bra.

Det är bara en person som ska se till att våra elever har det bra

I Korsholm är bildningssektionen utformad så att det finns en gemensam bildningsnämnd och under den en svensk och en finsk bildningssektion. I motionen påpekas det att sektionerna fungerar på olika sätt.

Inom den svenska sektionen finns flera tjänstemän som bereder frågorna, medan det är Keskuskoulus rektor som får sköta allt i den finska, menar Trygg-Kaipiainen.

- Det tycker vi inte är jämlik behandling.

"Inget i motionen skulle bli sämre med en fusion"

Trygg-Kaipiainen vill se mer representation både i nämnden och bland tjänstemännen.

- Jag hoppas vi får åtminstone en finskspråkig person i administrationen, som skulle satsa helhjärtat på att utveckla den finska sidan.

Trygg-Kaipiainen tror att en fusion med Vasa skulle förbättra läget med motionen i åtanke.

- Inget av det jag skrev i motionen skulle bli sämre med en fusion. Inget skulle bli sämre för oss, tvärtom. Men om det blir ett självständigt Korsholm måste man åtgärda de här sakerna som jag räknat upp, plus många andra. Någonstans måste man börja.

Enligt invånarenkäten som gjordes förra året i Korsholm konstaterades det att de flesta finskspråkiga är för en fusion med Vasa.

Om det blir ett självständigt Korsholm måste man åtgärda de här sakerna som jag räknat upp, plus många andra

"Vi förbises och finns inte"

Trygg-Kaipiainen säger att bildningsfrågorna är bara ett exempel och att man överlag inte tänker på de finskspråkiga i Korsholm.

- Vi finns inte. Det är det. Alla vill ha det så bra som möjligt för korsholmare, det vill säga svenskspråkiga, men de glömmer bort att det också finns en annan verklighet. Vi förbises och finns inte, säger hon upprört.

Fel i systemet

Trygg-Kaipiainen säger att det också finns de i fullmäktige som ser de finskspråkiga, men att det är fel i systemet.

- Det finns jättemånga fina människor i vår fullmäktigesamling också som ser oss, men jag tycker systemet funkar på ett sådant sätt att vi inte hörs eller blir sedda.

Alla vill ha det så bra som möjligt för korsholmare, det vill säga svenskspråkiga, men de glömmer bort att det också finns en annan verklighet. Vi förbises och finns inte

"Vi har inte lyckats se till de finskspråkigas behov"

SFP:s gruppordförande Christoffer Ingo i Korsholms fullmäktige säger att stämningen var tryckt i fullmäktigesalen efter Trygg-Kaipiainens taltur. Många ledamöter var rörda.

- Jag förstår henne och de andra finskspråkiga. Det här måste vi ta till oss och genast arbeta för att åtgärda, säger Ingo.

Ingo säger att Korsholm i dag inte kan erbjuda jämlik service till båda språkgrupperna. Nu måste man vända på varje sten för att åtgärda det här problemet.

Du säger att ni var rörda?

- Ja, det är tråkigt att det måste till en motion innan vi tar tag i saken. Flera ledamöter gick fram till MSK-gruppen efter anförandet och sa att det här är något vi måste vi åtgärda direkt, säger Ingo.

Varför har det blivit så här?

- Det är en bra fråga. Det beror säkert på styrkeförhållandet, vi har ett stort parti som ser till de svenskspråkigas intressen men vi har inte lyckats se till de finskspråkigas behov, säger Ingo.

Artikeln uppdaterad med Christoffer Ingos kommentarer den 15.1 kl. 16.45.