Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Rättspsykolog Julia Korkman om övergreppen i Uleåborg och Helsingfors: "Det förs en otroligt känslomässig diskussion på knapphändig information"

Från 2019
Uppdaterad 16.01.2019 06:09.
Julia Korkman poserar för kameran.
Bildtext Julia Korkman forskar i sexualbrott.
Bild: Privat / Teemu Mattson

De misstänkta sexualbrotten i Uleåborg och Helsingfors har gett upphov till mycket diskussion, men enligt forskare Julia Korkman förs diskussionen med knapphändig information och mycket känslomässigt.

Julia Korkman är docent och forskar i rättspsykologi vid Åbo Akademi och hon utbildar också poliser i hur man ska intervjua barn som misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp.

Hon ser att diskussionen i offentligheten kring den senaste tidens misstankar om sexuella övergrepp mot barn förs på väldigt knapphändig information i och med att brottsrubriceringarna är så allmänna.

– Diskussionen har varit problematisk då vi vet väldigt lite vad brottsrubriceringen döljer.

Det här vet vi om sexualbrottsmisstankarna i Uleåborg och Helsingfors

Hon förklarar att brottsrubriceringen sexuellt utnyttjande av barn kan innehålla många olika typer av situationer, vilket inte framgår i själva rubriceringen.

– En sak som jag noterade var att att två av de misstänkta är under 18 år och offren är mellan 13 och 15 år. Så det är möjligt att vi har situationer mellan en 15-åring och en 17-åring som jag tänker att är dynamiskt väldigt annorlunda än om vi har en 13-15 åring och en äldre förövare, säger Korkman.

Enligt Korkman är det problematiskt med tanke på diskussionen i och med att det sällan framgår vad som har hänt.

– Jag tycker att det är problematiskt överlag då man diskuterar övergrepp mot barn då det så sällan framgår hurdana typer av situationer det är frågan om. Dessa fall väcker mycket känslor hos folk vilket gör att diskussionen snabbt spårar lite ur, säger Korkman.

Det som Korkman ändå tycker är underligt i diskussionen är hänvisningarna till att övergrepp som sker över nätet skulle vara ett nytt fenomen.

– Jag och många andra sakkunniga har höjt på ögonbrynen då man påstår att det är en ny form av övergrepp som har kommit till Finland, då det verkligen inte är en ny sak här. Det är givetvis inte bara utländska män som gör sig skyldiga till dem utan också helt finländska och finlandssvenska män, säger Korkman.

Övergreppen mot barn har inte ökat

Många har kanske fått bilden av att övergreppen mot barn har ökat i och med att det har varit framme på senaste tiden i medierna, men enligt Korkman har de i själva verket minskat.

– Enligt all tillförlitlig statistik har vi färre och färre fall av sexuella övergrepp mot barn. Det att rapporteringen till polisen ökar säger inte något om själva förekomsten, säger Korkman.

Att anmälningarna till polisen ökar är positivt förklarar Korkman såhär:

– I forskning som till exempel enkäter ser vi att fallen minskar, och de har minskat under flera decennier redan, medan anmälningarna till polisen ökar. Det ökade antalet anmälningar är snarare en bra nyhet för vi vill ju att isberget under ytan ska bli så litet som möjligt, säger Korkman.

Med isberget under ytan hänvisar Korkman till mörkertalet som finns i sexualbrotten. Det betyder att det förekommer flera fall av sexualbrott än det som anmäls till polisen.

Kulturella faktorer måste kunna diskuteras på ett förnuftigt och konstruktivt sätt

Vilken vikt tycker du att man ska lägga vid det faktum att då det gäller de aktuella fallen de misstänkta är av utländsk härkomst?

– Nyligen var jag på en polisinrättning och undervisade och poliserna där påpekade att de haft flera mycket allvarliga sexualbrott mot barn som delgetts medierna men som inte fick någon synlighet. I de fallen var förövarna inhemska. Debatten som pågår nu spelar nog i händerna på människor som vill skapa en stämning mot människor av utländsk härkomst.

Korkman anser ändå att det är viktigt att man kan diskutera även kulturella faktorer vettigt.

– Samtidigt är det viktigt att kunna föra en vettig diskussion om olika kulturella skillnader, som till exempel hur människor tolkar varandras signaler.

– Såvitt jag förstår ser statistiken ut så att personer av utländsk härkomst är överrepresenterade och det här måste vi alla kunna diskutera på ett förnuftigt och konstruktivt sätt. Jag tror att det finns en hel del att göra, men tyvärr blir den här diskussionen väldigt svår och väldigt känslomättad, säger Korkman.

Diskussion om artikeln