Barn rör på sig för lite - Rasebo daghem i Ekenäs testar nya metoder

Daghemmen har blivit mera tillåtande och barnen behöver inte sitta stilla lika mycket som förr. Samtidigt rör barn överlag mindre på sig. Det säger daghemsföreståndare Jaana Tasanko i Ekenäs.
Jaana Tasanko är daghemsföreståndare för daghemmen Rasebo och Mäntykoto i Ekenäs. Hon har jobbat 35 år på daghem och under den tiden har en hel del förändrats.
Barnen får röra på sig betydligt mera än förr och inom daghemspedagogiken använder man nuförtiden rörelser som ett hjälpmedel inom olika läroämnen.
- Vi tar fasta på barnens naturliga intresse att röra på sig och vetskapen att inlärning sker lättast genom att få röra på sig och göra saker, säger hon.
Samtidigt har barnens rörlighet överlag minskat, fortsätter hon.
- Promenaderna har till exempel minskat. Barn skjutsas ju med bilar nuförtiden. Däremot har det ju kommit aktivitetsparker och andra ställen som sköter en del av barnens rörelse på fritiden.
Det här tycker barnen på Rasebo om att göra
Jag tycker bäst om rutschkanan, för den är så hal och man kan glida och krocka någonstans och det är jättekul
― Ines Nyholm
Att rutscha är bäst, när det glider med full fart!
― Josefina Granström
Vi brukar åka pulka och på sommaren brukar vi spela fotis. Det bästa är att leka med kompisarna
― Julian Romero
Jag tycker mest om att åka skridsko för att det är roligast och man får stå på fötterna och göra mycket rörelser
― Lucas Sjöholm
Leksakerna ska sporra barn att röra på sig
På Rasebo får personalen till exempel uppmana en del barn att röra på sig mera. En ny sak på daghemmets gård är att det finns lekledare, som tar fasta på de barn som inte rör på sig.
Det händer lätt att något barn blir sittande när barnen vistas ute på gården och då hjälper lekledaren till och hittar på någon aktivitet.
Det faktum att barnen rör på sig mindre påverkar också Jaana Tasanko då hon ska skaffa nya leksaker till daghemmen.
- Till exempel att leksakerna ska sporra till rörelse i stället för att barnen blir sittande i sandlådan med små bilar och spadar och sådant, förklarar hon.
Rörelsekalender hjälper i jobbet
I Finland är rekommendationen att barn under åtta år ska röra på sig minst tre timmar om dagen.
Eftersom de flesta barn är på dagis den största delen av sin vakna tid, så är det också upp till daghemmen att se till att rekommendationerna följs.
Under höstens lopp har daghemmen Rasebo, Mäntykoto i Ekenäs och Labyrinten och Sandbo i Karis deltagit i ett rörelseprojekt.
Det är föräldraföreningen i Rasebo som har tagit initiativ till projektet och idrottscentrumet Kisakallio i Lojo har stått för utbildningen.
Katarina Wickström är lärare inom småbarnspedagogiken och en av dem som har deltagit i utbildningen under höstens lopp.
- Det som jag har tyckt mest om är att vi börjar jobba med en rörelseårskalender. Vi planerar rörelsepedagogiken mera långsiktigt. Det hjälper oss att planera korta rörelsestunder, hur vi ska jobba rent praktiskt och hur de motoriska rörelserna genomsyrar vardagen.
En rörelseårskalendern innebär att man varje månad satsar extra mycket på en viss motorisk färdighet. Det kan vara att hoppa jämfota, kasta eller ta lyra.
- Det hjälper mitt arbete jättemycket att jag planerar vilka rörelser jag ska ha med hela året. Så jag får med alla de motoriska basfärdigheterna och det inte blir så lösryckt, säger Katarina Wickström.
Viktigt att barnen har roligt
Samtidigt handlar det också om att se varje barn individuellt och satsa extra mycket på de barn som inte rör på sig speciellt mycket.
- Den största utmaningen är de barn som inte rör på sig. Det är svårt att få dem motiverade och det är dem vi måste satsa på mest.
Hon menar att det är via lek och direkt feedback som det lyckas bäst att få med de barn som helst sitter stilla.
- Det viktigaste är ju att barnen har roligt när de rör på sig och att de faktiskt vill göra det och att man motiverar mest dem som inte rör på sig. Men det är också viktigt att se det individuella barnet och se hur utvecklingen går framåt för det enskilda barnet. Då är det viktigt att ha mål för barngruppen och att man testar alla olika rörelser och att det går framåt.
Katarina Wickström kan känna en viss oro för att många barn lätt blir sittande med pekplattor och smarttelefoner. Daghemspersonalen pratar en hel del med föräldrarna om det här, säger hon.
- Både daghemmen och föräldrarna har en viktig roll här. Vi ska ju motivera barnen att röra på sig och inte neka så mycket. Barnen måste få prova på för att lära sig.
Mera samarbete med staden ska få rörligare barn
Rörelseprojektet kommer att fortsätta i Raseborg på hösten. Målet är att alla stadens daghem så småningom ska ha fått samma utbildning.
Jaana Tasanko hoppas att man kunde gå ännu vidare när det gäller att utveckla arbetet kring barnens rörelse.
- Min dröm och vision är att vi skulle få till stånd något slags nätverk med rörelseansvariga i varje daghem och så småningom med stadens idrottsväsende.
Det handlar bland annat om att planera händelser, jippon, anskaffningar och utbildning. Samarbete skulle också gälla stadens föreningar, som redan nu är ganska aktiva att ta kontakt med daghemmen.
Men det kunde ske i ännu högre grad, säger Jaana Tasanko.
- Det kunde bli mera mångsidighet, så att vi kan introducera möjligheterna i Raseborg redan från att barnen är små och väcka deras intresse för rörelse.