Analys: Efter 131 dagar av politisk såpopera, och två splittrade block, blev Stefan Löfven statsminister - men priset är högt och han tvingas nu verkställa borgerlig politik

Efter en evighetslång höst som började likna en politisk såpopera lyckades Stefan Löfven till slut sega sig tillbaka till statsministerposten. Priset han betalar för att få behålla makten är bland annat rejält sänkta skatter och etableringsjobb med lägre lön för nyanlända - reformer som Socialdemokraterna egentligen inte vill ha, skriver Svenska Yles Nordenkorrespondent Linda Söderlund.

Inför valet lovade Centerpartiet och Liberalerna att avsätta Socialdemokraternas Stefan Löfven som statsminister - och det gjorde de också. Löfven avgick inte frivilligt, utan valde att genomleva förnedringen att bli bortröstad av riksdagen.

Senare under hösten röstade riksdagen nej till Löfven en gång till.

Men trägen vinner: idag röstade riksdagen med siffrorna 115 ja-röster, 153 nej-röster fram Stefan Löfven till statsminister och nu bildar hans socialdemokrater regering tillsammans med Miljöpartiet. 77 riksdagsledamöter avstod från att rösta. Löfven blir Sveriges statsminister trots att nej-rösterna var fler, eftersom 175 riksdagsledamöter hade behövt trycka på nej-knappen för att Löfven inte skulle bli statsminister.

Överenskommelsen på 73 punkter innehåller mera borgerlig och liberal politik än på åtta år

Centerpartiets Annie Lööf har tidigare upprepat att hon inte tänker hjälpa Löfven att sitta kvar vid makten, men nu agerar ändå både Centerpartiet och Liberalerna stödpartier till regeringen.

För Lööf har valet mellan en borgerlig eller en mittenregering inte varit lätt. Det som avgjorde i slutändan var önskan om att Sverigedemokraterna inte ska få något inflytande över regeringen.

Hade Lööf valt en borgerlig regering hade den i varje omröstning i riksdagen varit beroende av Sverigedemokraterna. Men de borgerliga Allianskollegerna Moderaterna och Kristdemokraterna är mycket besvikna över att Alliansens splittring nu är ett faktum.

Löfven vände Vänsterpartiet ryggen

Många funderar nog också på hur det går ihop att socialdemokraten Löfven har klippt banden till Vänsterpartiet. Är det inte självklart att de två partierna hör ihop?

Men för att Löfven skulle få Centerns och Liberalernas stöd, krävdes det att Löfven vände ryggen till Vänsterpartiet - och det gjorde han. Också det rödgröna blocket med S, MP och V har nu splittrats.

Löfven talar om JA (Januariavtalet), medan andra talar om Jöken (Januariöverenskommelsen), och flera varianter finns säkert

Efter att Vänsterpartiet i början av veckan väckte rabalder måste Löfven trots allt sträcka ut en hand till Vänsterpartiet. V fick löfte om att partierna kan samarbeta i vissa frågor som inte finns med i regeringsöverenskommelsen.

Vad säger JA eller Jöken om den rödgrönblåa politiken?

Just nu pågår en informell kamp om vad regeringsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna egentligen ska kallas. Decemberöverenskommelsen från år 2014 fick ju det mindre smickrande smeknamnet DÖ.

Löfven talar om JA (Januariavtalet), medan andra talar om Jöken (Januariöverenskommelsen), och flera varianter finns säkert.

Rejäla skattesänkningar för dem som tjänar mest och en arbetsmarknad med olika löner för nyanlända

Både Centern och Liberalerna är nöjda och menar att överenskommelsen på 73 punkter innehåller mera borgerlig och liberal politik än på åtta år. Bland annat ska värnskatten slopas, det är en extra skatt för dem som tjänar mest, och skatten sänks också på arbete och företagande.

Dessutom utökas rätten till familjeåterförening, språkkrav införs för familjeåterförening, arbetsrätten reformeras, nya etableringsjobb med lägre lön för nyanlända, grundskolan förlängs till 10 år (förskoleklass blir en del av skolan), det blir möjligt med betyg från årskurs 4, det ska byggas nya stambanor för höghastighetståg och arbetsförmedlingen ska förnyas så att privata företag får sköta jobbmatchandet. Bland annat.

Den stora vinnaren är Stefan Löfven, trots allt

Flera av punkterna går stick i stäv med vad Socialdemokraterna lovade sina väljare. Rejäla skattesänkningar för dem som tjänar mest och en arbetsmarknad med olika löner för nyanlända och för dem som är födda eller har bott länge i Sverige - det är reformer som Socialdemokraterna egentligen inte vill ha.

Men Socialdemokraterna ser ett stort värde i att fortsättningsvis ha regeringsmakten och har därför varit beredda att ge efter för Centerns och Liberalernas krav.

Efter valet den 9 september var det svårt att se vem som egentligen vann valet, men 131 dagar senare står det klart att den stora vinnaren är Stefan Löfven, trots allt. Löfven har lyckats uppnå målet att splittra den borgerliga Alliansen, Sverigedemokraterna får inget inflytande, Löfven får fortsätta regera och han får trots allt igenom en del av sin egen politik.

Sverige har fått en statsminister — Stefan Löfven röstades fram av riksdagen

Det hann gå fyra månader av förhandlingar sedan valet.