Förhandlingarna om EU:s nya upphovsrättsdirektiv har strandat - oenighet kring uppladdningsfilter, citatskatt och förbud mot att publicera publikens sportklipp

Inom den Europeiska unionen har man under de senaste månaderna försökt komma överens om vad som ska ingå i det nya upphovsrättsdirektivet. Det har varit svårt för medlemsländerna att enas och direktivet blir kanske klart först efter EU-valet i maj.

EU jobbar med att förnya det 18 år gamla upphovsrättsdirektivet.

Förra månaden fick unionen ta emot en namnlista där fyra miljoner EU-medborgare motsätter sig en central del av förslaget till nytt direktiv – mer precist artikel 13.

Artikel 13 går ut på att internettjänster som är värd för stora mängder användaruppladdat material ska vara ansvariga för de upphovsrättsöverträdelser som deras användare gör.

Det rapporterade Svenska Yle om redan i fjol somras. Skrivningen har inte ändrats desto mer sedan dess. Den är fortfarande med i ett utkast till upphovsrättsdirektiv från i december.

Hittills har det varit upphovsrättsinnehavaren som har fått kontakta till exempel Instagram eller Twitter för att be dem ta ner material.

Youtube är den enda aktören som har sållat i uppladdat material på eget initiativ och i stor skala, med hjälp av sitt automatiska Content ID-system – med varierande framgång.

Förhandlingar har pågått

Exakt vad det nya upphovsrättsdirektivet ska innehålla har man fört så kallade trepartssamtal om i tre månader.

Trepartsförhandlingarna är den slutliga lagberedningsprocessen där EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet ger synpunkter som sammanfogas till ett slutligt lagförslag.

Flera möten har också hållits - senast på fredagen, då Europeiska rådet samlades för att diskutera upphovsrättsdirektivet, bland annat.

I Europeiska rådet ingår till exempel medlemsstaternas stats- eller regeringschefer.

I rådets senaste möte röstade 11 medlemsländer emot det senaste utkastet till nytt direktiv.

Enligt EU-parlamentsledamoten Julia Reda (Piratpartiet), som har följt med frågan extra noga, var Finland emot förslaget.

Hon påpekar att detsamma också gäller för följande länder: Sverige, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Slovenien, Italien, Polen, Kroatien, Luxemburg och Portugal.

– Rådet har ingen gemensam uppfattning gällande upphovsrättsdirektivet. Det har inte EU-parlamentet heller. Trots år av arbete så har konflikterna inte försvunnit, kommenterar EU-parlamentarikern Heidi Hautala i ett uttalande till Svenska Yle.

Hon tillägger att direktivet dessutom verkar ha blivit en mindre viktig fråga. Många andra frågor prioriteras istället.

Tanken hade varit att komma överens om en slutlig version av lagförslaget på måndag (21.1) men det trepartsmötet har annullerats, och det är oklart när följande möte blir.

Både Hautala och en annan källa med insyn i beredningen av det nya upphovsrättsdirektivet kommenterar till Svenska Yle att mycket ännu är oklart kring artikel 13, men också kring artikel 11 som handlar om en såkallad länkskatt. Mer om artikel 11 nedan.

– Man har inte ännu kunnat enas om hur de här viktigaste och mest kontroversiella delarna av direktivet borde formuleras. Inga överenskommelser finns, berättar Hautala.

Det är med andra ord möjligt att politikerna inte kommer att kunna enas om en gemensam text ännu på måndag. Ytterligare möten kan behövas, och mycket kan ännu komma att ändras.

Å andra sidan kan ministerrådet och EU-parlamentet också vara villiga att fatta snabba beslut, och inte dra ut på processen. I så fall kan det avgöras med majoritetsbeslut, trots kritiska röster.

Om artikel 13

Organisationen Electronic Frontier Foundation (EFF) som jobbar för yttrandefrihet och integritet på nätet påpekar att det finns två viktiga skäl till att många EU-medborgare är emot artikel 13.

För det första är det enligt EFF bara stora teknikföretag såsom till exempel Facebook och Google som kommer att ha råd att skapa sådana automatiska system som åtminstone någorlunda effektivt kan upptäcka upphovsrättsskyddat material.

För det andra kommer filtren oundvikligen att censurera en hel del material som borde tillåtas. Ett automatiskt system kan inte alltid så lätt känna igen när det är okej att en användare sprider upphovsrättsskyddat material.

– Det här blir ett problem för yttrandefriheten, kommenterar Leena Romppainen som är ordförande på föreningen Electronic Frontier Finland (Effi).

Dessutom kan det bli dyrt att upprätthålla sådana här system, och en konsekvens kan bli att sociala medie-plattformar kommer att börja kosta.

Samtidigt är det också så att artikel 13 är viktig för många upphovsmän, som kan få mer betalt.

Beatleslegenden Paul McCartney sade till exempel i fjol att han skulle ha röstat för förändringarna om han satt i EU-parlamentet, enligt en intervju han gav till BBC.

– Det föreslagna upphovsrättsdirektivet och dess artikel 13 skulle åtgärda värdeklyftan och hjälpa garantera att musikens ekosystem och skaparna, fansen och digitala musiktjänster har en hållbar framtid, sade han då.

Hautala har förståelse för det här perspektivet.

– De som producerar innehåll har rätt att få ersättning för sitt jobb, och internet borde inte utgöra ett undantag. Man har ändå inte hittat en fungerande modell än, kommenterar hon.

Hautala tillägger att man i de senaste utkasten till upphovsrättslag har försökt ta i betraktande olika slags typer av användarinnehåll.

– Kritik, parodier, karikatyrer och pastischer, alltså att på nya sätt sammanställa detaljer från olika verk, har tagits i betraktande, men räcker det, frågar hon sig.

Hon betonar att utkasten fortfarande innebär att internetplattformarna måste övervaka och filtrera allt innehåll som användarna har skapat.

Fler tvistefrågor

Upphovsrättsdirektivet handlar om mycket mer än bara artikel 13. Till exempel artikel 11 har också väckt en hel del diskussion.

Det handlar om en "citatskatt", som skulle tvinga Google, Facebook med flera att betala till mediehusen om till exempel ingressen eller en del av brödtexten i en nyhetstext syns vid en sökning eller i samband med en länk på sociala medier.

Planerna har kritiserats för att de inte leder till mer inkomster, eftersom antalet läsare på mediesajter riskerar att minska om det länkas mindre.

– Det här riskerar att bli ett samhälleligt problem. Tillgången på viktig kunskap minskar, säger Romppainen på Effi.

Artikel 11 verkar också bryta mot Bern-konventionen som bland annat garanterar rätten att citera nyhetsartiklar.

Filmande av sportevenemang

EU planerar dessutom att ge den som arrangerar ett sportevenemang alla rättigheter när det gäller upphovsrätt. Det framkommer i artikel 12a i direktivet.

Förslaget är kontroversiellt, eftersom det riskerar att begränsa yttrandefriheten för många sportentusiaster.

– Det är formulerat så allmänt att det också skulle gälla junioridrott, vilket är problematiskt, påpekar Romppainen.

En privatperson skulle alltså till exempel inte få publicera ett videoklipp på när hans eller hennes barn spelar ishockey i samband med ett sportevenemang.

Omröstning på våren

Det sista avgörandet om det nya upphovsrättsdirektivet väntas i mars.

Då blir det troligen dags för en omröstning kring upphovsrättsdirektivet i EU-parlamentet. Det är det sista tillfället då det nya förslaget ännu kan förkastas.

Det är ändå möjligt att frågan kommer till omröstning först efter EU-valet i maj om det är svårt för politikerna att komma överens.

Om förslaget godtas så skrivs ändringarna in i EU-direktivet och blir till lag. Officiellt måste direktivet sedan införlivas i EU-ländernas nationella lagstiftning innan det träder i kraft.

21.1.2018 kl. 14.27: Texten uppdaterades med information om hur många länder som röstade emot förslaget, samt information om att dagens trepartssamtal har annullerats. Rubriken uppdaterades för att lyfta fram det nyaste.