Miljonförluster i KSF Media medan österbottniska HSS Media går på plus – tidigare vd:n Svante Wahlbeck: "Om pappa betalar behöver man inte se om sitt hus"

Debatten kring de finlandssvenska tidningshusens framtid har rasat redan i flera år. Men det är framförallt för KSF Media som situationen är bekymmersam. Det är en helt ohållbar situation, och ingen vågar säga att kejsaren inte har några kläder. Det säger Svante Wahlbeck, som fick sparken från KSF Media efter bara drygt 8 månader på vd-posten.

Ett snöpligt slut på en karriär i tidningsbranschen, som började med ett framgångsrikt, nästan treårigt pass hos konkurrenten HSS Media i Österbotten. Efter Wahlbecks period visade tidningshuset ett positivt resultat.

Det var då han fick anbudet från Helsingfors.

Tyvärr blev jag lockad av KSF Media

- Tyvärr blev jag ju lockad av KSF Media och trodde att gräset var grönare på andra sidan. Där var det uttryckligen de enorma resurserna som lockade mig, säger Wahlbeck med en viss självironi.

De enorma resurserna Wahlbeck hänvisar till handlar om att KSF Media får ett miljonstöd från ägarna (Konstsamfundet) varje år, medan HSS Medias tidningar ska försöka klara sig med inkomster från verksamheten.

När man tar fram bokslutsuppgifter från de senaste åren (2014-2017) för de två tidningshusen och jämför dem med varandra, ser man den enorma skillnaden.

KSF Media har gjort en gigantisk förlust på sammanlagt 26 miljoner euro medan HSS Media gjort ett positivt resultat på cirka två miljoner euro under samma tidsperiod.

KSF Medias omsättning har under samma tid gått ner från cirka 26 miljoner euro till cirka 20 miljoner euro medan HSS Medias omsättning hela tiden ligger på drygt 17 miljoner.

Här i grafen ser man att KSF Media (gul stapel) har gjort en årlig förlust på drygt sex miljoner euro i medeltal årligen, medan österbottniska HSS Media (blå stapel) ligger nätt och jämnt på plus. De ekonomiska utmaningarna ser alltså helt olika ut för de två tidningshusen.

Kejsarens nya kläder

KSF Media, som ger ut Hbl, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen, måste både stoppa förlusterna och samtidigt utveckla de nya digitala produkterna. En synnerligen allvarlig kris, om man får tro den förra vd:n.

- Det verkar lite som kejsarens nya kläder. Ingen vågar säga att det här är inte en hållbar situation, säger Svante Wahlbeck.

- De stora skillnaderna är att nedgången för upplagorna i de österbottniska tidningarna är ganska liten men när man tittar på tidningarna i södra Finland, så har alla tappat stort.

KSF Medias förluster inte hanterbara

- Detta har skett under flera år. Och då talar vi inte längre om ett hanterbart fenomen - den här ekonomiska situationen kan leda till total kris och kaos om man förlorar så mycket intäkter varje år, säger Wahlbeck och fortsätter.

- Det som man årligen sparar in, motsvarar inte det som man tappar varje år, hävdar Wahlbeck.

Wahlbeck anställdes i april 2017 som vd för KSF Media för att få ner förlusten från cirka åtta miljoner euro till fem miljoner euro.

Fanns det en krismedvetenhet i bolaget, bland personalen?

- Personalen hade varit med om samarbetsförhandlingar och där fanns en krismedvetenhet, men inte bland ledningen. Inom ledningen ville många fortsätta spendera, trots att inkomsterna inte ökade i samma takt.

Varför tror du att HSS Media klarar sig så mycket bättre?

- HSS Media verkar vara mycket snabbare att utveckla nya produkter och testa nytt.

För att kunna ha kunden i fokus måste man veta vad kunden vill ha. Det är den stora frågan för alla mediebolag just nu. Intresset för att betala för nyheter och annan journalistik har minskat.

Dels finns det material som är gratis på nätet, dels handlar det om att papperstidningen inte längre har samma centrala roll i folks liv som tidigare.

Ändå kommer cirka 90 procent av alla inkomster till mediebolagen från papperstidningen, medan de digitala prenumerationerna och annonserna inte alls täcker bortfallet från papperstidningen.

Det förs ofta fram att Vasabladet har lättare att hitta till sina kunder då tidningen verkar i en region med många svenskspråkiga medan Hufvudstadsbladet befinner sig i södra Finland, i storstaden.

Men det här förklarar inte skillnaderna mellan de två tidningshusen.

- Det finns ju starka svenskspråkiga regioner i Nyland också och avstånden i Österbotten är ganska långa, säger Svante Wahlbeck.

- Man ska åtgärda orsakerna. Inte bortförklara dem, slår Wahlbeck fast och hänvisar till sin bakgrund som företagsledare.

Han har på nytt aktiverat sitt företag inom biomedicinsk industri men jobbar också som konsult inom mediebranschen. Han säger sig jobba lika mycket som mediekonsult och som biokemist.

Efter sin korta men omdiskuterade karriär inom tidningsbranschen är Vasabördige Wahlbeck bosatt i Åbo, där han studerade till biokemist vid Åbo Akademi. Wahlbeck har tigit som muren sedan den 7.11.2017 då han fick sparken.

Ingen alldeles enkel intervju

Men den finlandssvenska tidningspressens öde engagerar honom fortfarande och jag får en känsla av att han har ett behov att förklara sig.

Intervjun, som görs i ett konferensrum på Yle Åboland, blir ändå inte helt enkel.

Wahlbeck är saklig och vänlig och svarar på frågor men konstaterar samtidigt att han har tystnadsplikt.

Hur långt avtal har du? Är det livslångt gällande tystnadsplikten, frågar jag.

- Tystnadsplikten är evig. Affärshemligheter får man inte avslöja.

Tycker du att mediebolagen i Svenskfinland är tillräckligt öppna? Till exempel har de täta vd-bytena väckt förundran. Har vi finlandssvenskar rätt att veta vad som händer och sker i tidningshusen?

- Någon måste ju ställa frågor. Jag känner inte till en enda journalist som skulle vara specialiserad på att granska vad som händer i den finlandssvenska medievärlden.

En utmaning till mig alltså, kastar jag fram.

- Precis, svarar Wahlbeck, med glimten i ögat.

Men å andra sidan när jag ställer frågor till dig så vägrar du svara eftersom du har ett vd-avtal med en tystnadsplikt!?

- Jag får bara kommentera saker som kommer fram i offentligheten via andra kanaler än mig själv, konstaterar Wahlbeck.

Då frågar jag: Varför blev det bara åtta månader som chef på KSF Media?

- Vi var inte överens om hur förändringsarbetet skulle drivas med styrelsen. Desto mer kan jag egentligen inte kommentera. Men alla som känner mig vet att jag vill ha snabba resultat och går det inte tillräckligt snabbt så driver jag på.

Wahlbeck håller fast vid tystnadsplikten

Staffan Bruun skriver i sin bok Mitt liv på HBL (Förlaget, 2018) om Wahlbecks period i bolaget och hänvisar till styrelsekällor.

KSF Media och Wahlbeck har alltså ett beslut om tystnadsplikt gällande orsakerna till hans uppsägning och ändå har tydligen mer än bara en styrelsemedlem talat med Staffan Bruun om dessa omständigheter.

Tycker du ändå att du vill hålla fast vid ditt avtal?

- Att ena parten bryter mot avtalet betyder inte att den andra parten skulle ha rätt att göra det, säger Wahlbeck.

Tycker du att du fick det stöd som du behövde som vd av styrelsen på KSF Media?

- KSF Media är ett bolag som har en mycket stor organisatorisk stelhet, säger Wahlbeck. Beslut tas långsamt och att förverkliga besluten går ännu långsammare, fortsätter han.

- Jag är otålig till min läggning jag vill se snabba resultat. Där hade vi inte en samsyn. Inte mellan mig och styrelsen och inte heller mellan mig och vissa i den operativa ledningen, konstaterar Wahlbeck.

Svenskspråkigheten syns i papperstidningen - digitala tidningen försvinner ur sikte

Svante Wahlbeck säger sig vara allvarligt bekymrad för de finlandssvenska mediernas situation.

- Jag tycker det skulle behövas en finlandssvensk nationell mediestrategi.

Papperstidningen har en helt annan synlighet än de digitala produkterna. Att det ligger finlandsvenska tidningar framme i kafferum, på kontor och i biblioteken, garanterar en synlighet för det tvåspråkiga Finland.

En synlighet som man inte kan garantera med digitala lösningar.

- Det finns inget digitalt Svenskfinland, hävdar Wahlbeck. Om man ser på de mest besökta digitala sajterna i Finland så kommer den första svenska sajten ungefär på femtionde plats.

Hoppet finns i regionerna

- Det lokala intresserar. Det gäller också ungdomar, hävdar Wahlbeck.

Med det unika, lokala materialet finns alltså hopp för tidningshusen enligt Wahlbeck. Det finns en marknad, trots att den inte fungerar rent på marknadsekonomiska villkor.

- Om det ena bolaget i Svenskfinland varje år får ett miljonbelopp av ägarna, så är det klart att det bolaget har bättre chanser att tävla om kunderna än det andra bolaget, som inte får ett sådant stöd, säger Wahlbeck.

- Gratis pengar innebär också en risk. Då behöver man inte se om sin egen verksamhet - pappa betalar, ironiserar han.

Det finns inget digitalt Svenskfinland

Jag ställer honom frågan om Svenska Yles roll på marknaden.

- Yle är inte orsaken till tidningarnas ekonomiska problem. Visserligen erbjuder rundradiobolaget så att säga gratis information på svenska vilket kan bidra till att man är som konsument mindre intresserad av att betala för information på svenska.

- Men Yle är ju inte den enda och långtifrån den största aktören. En massa sajter erbjuder gratis information.

Näven i bordet

Det finns ännu en fråga som bör ställas.

Jag ringde runt till tidigare medarbetare som sa att du har svårt att komma överens med folk, att du har lätt för att tappa humöret och slår näven i bordet. Stämmer det?

Wahlbeck funderar en liten stund innan han svarar.

- Jag ger feedback om saker inte går framåt så som vi har kommit överens om, säger han och fortsätter:

- Vid behov kräver jag att det ska gå snabbare.

Vilka tidningar läser du i dag?

- Jag läser Vasabladet på nätet. Jag läser Åbo Underrättelser både på papper och på nätet och Turun Sanomat på papper. Så läser jag Hufvudstadsbladet gratis.

Nu inför HBL en betalmur. Vilket betyder att du inte längre kan läsa HBL gratis på nätet. Kommer du att börja betala då?

- Vi får se vad priset blir. Det beror på om innehållet motsvarar priset, konstaterar Svante Wahlbeck.

KSF Media kommenterar

Vi bad KSF Medias nuvarande vd Anna Hellerstedt om en kommentar till intervjun med Svante Wahlbeck.

Hellerstedt skriver i ett mejl att hon har resonerat tillsammans med KSF Medias styrelseordförande Stefan Björkman och att de har två kommentarer:

- På KSF Media arbetar vi strukturerat framåt hela tiden och följer den långsiktiga plan som vi, gemensamt inom bolaget och med styrelsen, arbetat fram.

- Rörande resultatet: vi kommer att stänga ett 2018 som visar på en betydligt mycket mindre förlust jämfört med resultatet 2017 (och jämfört med åren innan dess).

KSF Media brukar ge ut bokslutssiffror i mitten av februari. Svenska Yle fortsätter sin bevakning av finlandssvenska medier och rapporterar om både HSS Medias och KSF Medias resultat år 2018 genast då boksluten offentliggörs.