Största massdemonstrationerna sedan år 2017 väntas i Venezuela - USA erkänner oppositionsledaren som president

USA:s president Donald Trump erkänner oppositionsledaren Juan Guaidó som Venezuelas legitima president. Läget i Venezuela är spänt när befolkningen drar ut och demonstrera mot den omstridde makthavaren Nicolás Maduro.

Enligt Reuters har Guaidó svurit in sig som tillfällig president inför hundratusentals demonstranter.

– Jag svär att använda presidentskapets makt för att säkerställa ett slut på maktmissbruket, sade han framför en folkmassa som brast ut i applåder och jubel.

Han uppgav sig också vara redo att ersätta president Maduro med hjälp av militären och utlysa nya val.

Demonstrationerna sker på årsdagen av då folk reste sig mot militärdiktatorn Marcos Perez Jimenez 1958.

Demonstrationerna blir samtidigt ett test för oppositionen som varit mycket splittrad, och det återstår att se om de kan dra åt samma håll och uppbåda tillräckligt mycket stöd på gatorna.

Den drivande kraften bakom oppositionens demonstranter är Juan Guaidó, ordföranden för Venezuelas nationalförsamling, och den som uppmanat folk att samlas i protest. Guaidó har sagt att han är beredd att ta över presidentposten tillfälligt och utlysa nyval.

Oppositionen har fått uppmuntran av USA:s vicepresident Mike Pence, som tog till Twitter för att delge sitt stöd.

På onsdag kväll sällade sig USA:s president Donald Trump till de som stöder oppositionen och Guaidó som president.

Mikko Pyhäla, diplomat och tidigare ambassadör i Venezuela, ser också positivt på demonstrationen.

- Jag tror att det är en viktig etapp på vägen till att få en transitionell regering till stånd i Venezuela. Och Guaidó har mycket stöd, bland annat från utlandet, så den sittande regimen blir alltmera isolerad, säger Pyhälä.

Regimen står fast

Venezuelas president Nicolás Maduro har i sin tur, och med sedvanlig anti-amerikansk retorik, anklagat USA för att stödja ett kuppförsök.

Regimen, vars anhängare också kommer att marschera under onsdagen, har förutspått att onsdagens demonstrationer kommer att präglas av våld, även om man hävdar att det kommer att komma från oppositionsdemonstranterna själva i ett försök att få regimen att framstå som brutal.

Venezuelas kommunikationsminister Jorge Rodriguez stämplade också ett mindre kuppförsök tidigare i veckan, där 27 militärer tog över en kommandocentral norr om huvudstaden Caracas, som en avledningsmanöver med avsikt att stjäla vapen och ammunition.

Incidenten åtföljdes av småskaliga protester i Caracas.

Maduro förklarad illegitim

Det rådande läget tog sin början när nationalförsamlingen under förra veckan stämplade Nicolás Maduro som illegitim och en "usurpator", alltså någon som med våld tar över makten i ett land utan att ha någon rätt till det.

Det här kom som ett svar på att Nicolás Maduro, en dryg vecka innan, svors in som president för ytterligare en sex år lång mandatperiod.

Maduro säkrade presidentposten 2018 efter ett kontroversiellt och ifrågasatt val som till stora delar bojkottades av oppositionen. 17 latinamerikanska regeringar, samt USA och Kanada, har ifrågasatt Maduros legitimitet. Den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS har förklarat presidentskapet ogiltigt.

Under installationsceremonin sade Maduro att han avsåg att skapa en socialism för 2000-talet, och passade samtidigt på att utmåla sina motståndare som imperialister och fascister.

Armén en nyckelspelare i konflikten

För att på allvar kunna rucka på Maduros och regimens makt i Venezuela måste dock oppositionen och Guaidó få med sig inte bara folket utan även militären, som hittills backat den sittande presidenten.

- Den högsta officerargruppen på cirka 300 generaler och amiraler är enormt korrumperade och drar nytta av smuggling och narkotikahandel, så de kommer knappast att göra något mot Maduro, menar Mikko Pyhälä.

Stödet kommer snarare att komma från militärer av lägre rang, tror Pyhälä.

För att försöka vinna över militärens lojalitet har nationalförsamlingen erbjudit skydd till väpnade styrkor som stödjer en övergångsregering.

Maduro har även stöd från de flesta andra statliga institutioner i landet, som exempelvis domstolarna. Analytiker har sagt att Guadió spelar ett riskabelt spel genom att så här öppet utmana Maduro.

Venezuelas ekonomiska kollaps

Missnöjet med Maduro och landets politik kommer efter en längre tid av ekonomiska problem för landet.

Venezuela har i nuläget en inflation på över en miljon procent, och den internationella valutafonden IMF beräknar att den kommer att stiga till tio miljoner innan året är slut om rådande trend fortsätter. Priser på mat och medicin har skjutit i höjden och många av landets medborgare har inte längre råd med dem.

FN beräknar att ungefär 2,3 miljoner människor har lämnat landet. De som är kvar tampas med allt sämre samhällsfunktioner som elavbrott, opålitlig vattentillförsel och dåliga förbindelser.

Vissa förklarar den ekonomiska nedgången med prisfallet på råolja 2014, som för Venezuela, ett land till stora delar uppbyggt på oljeinkomster, innebar katastrof. Landet kunde inte längre importera tillräckliga mängder varor vilket ledde till att priserna och inflationen steg med raketfart.

Landets oljeproduktion har sjunkit till en tredjedel av vad den var för 10 år sedan, och läget förväntas bli värre av ytterligare planerade sanktioner från amerikanskt håll.

Regimkritiker menar att Venezuela redan innan oljekrisen hade svåra interna svårigheter som ett resultat av misskött ekonomi och korruption, ett arv från landets tidigare ledare Hugo Chavez som Nicholas Maduro byggt vidare på.

Pengar och vilja finns - under rätt förutsättningar

Mikko Pyhälä ser dock möjligheter att vända landet på rätt köl, när man väl kommit över de omedelbara svårigheterna med ett maktskifte.

- Om man lyckas få en fredlig regeringsövergång till stånd med FN:s stöd, så kan man genast börja med att skapa ett konto, övervakat av FN, där de miljarder som genererats via korruption i Venezuela kan samlas och snabbt komma till nytta för landet.

Även investeringar kommer att ta fart, bara en ny regering kan visa att den är kompetent och pålitlig.

- Det finns internationella bolag som vill investera i Venezuela och bara väntar på en ny början, säger Pyhälä.

- Där det blir svårare är de skulder som Venezuela via Chavez och Maduro har samlat på sig till Kina och Ryssland, fortsätter Pyhälä.

Det finns en risk att den nya regeringen aldrig kan betala tillbaka dem, eller kanske bara en del av dem.

En spiral av våld

Onsdagens demonstrationer är ett led i en våg av protester som varit en bestående del av Venezuelas vardag under ett antal år.

Under den gryende oljekrisen 2014 gick folk ut på gatorna och började demonstrera mot de allt svårare förhållandena och den stigande inflationen. Regimen slog ner på protesterna, som ledde till att 43 personer dödades.

2015 lyckades oppositionen ta över nationalförsamlingen, men året därpå fråntogs den möjligheter att besluta i ekonomiska frågor, och blev sedan 2017 av med sin lagstiftande makt helt när det beslutades att högsta domstolen skulle ta över den funktionen istället.

Det här ledde till högljudda protester i både hemlandet och internationellt, med en ny våg av demonstrationer som följd.

Maduro inledde även planer på att välja och inrätta en grundlagsförsamling med makt att göra ändringar i landets grundlagar. Oppositionen ordnade en symbolisk folkomröstning där folk kunde protestera mot Maduros tilltag.

De våldsamma protesterna år 2017 ledde till över hundra döda och tusentals skadade.

- Det är mycket möjligt att det kommer att bli våldsamheter igen. Även bland militären, och kanske mellan militär och den civila milis som också finns i landet. Naturligtvis finns det en möjlighet att regimen inser att Maduro har ett omöjligt läge och börjar förhandla, men det ser jag som mindre troligt, säger Pyhälä.

Källor: BBC, Al Jazeera, Dateline, Reuters, SVT, The conversation, Forbes, Svenska Yle