Blir det eländigt eller bra att bo 400 meter från litiumgruvan - Kronobybor fick höra om Kelibers planer på gruvdrift

Pengar och jobb. Det är några av de saker som invånare i Kronoby räknar med att gruvtäkten kan föra med sig. Men en del oroar sig också över föroreningar och buller.

Johannes Enfors och Björn Enfors bor i Emmes, 400 meter från en en av de planerade gruvorna.

- Det är intressant att följa med hur eländigt eller bra det blir, säger Johannes Enfors.

Han tror att sprängningarna kommer att höras till hans hem.

- Finns något bra med gruvor? Kanske skapar det jobb åt någon, funderar Johannes och Björn som är kusiner.

Chans för företag

Ungefär 30 personer kom på det informationsmöte Keliber ordnade för allmänheten i Nedervetil i Kronoby på onsdag kväll.

Åsa och Jan Huldén sysslar med både jordbyggnad, kross och grävmaskiner via företaget Henning Huldén och söner.

- Det är intressant. Få se hur det går, om man får jobb där, säger Jan Huldén.

Företaget har också tidigare jobbat vid gruvor i Finland och förhoppningen är såklart att också få vara med om det blir gruvor i hemknutarna.

- Det är ett stort projekt och många ton som ska behandlas och transporteras, säger Åsa Huldén.

8 hektar stort hål

Gruvdrift planeras på fem olika platser i Karleby, Kaustby och Kronoby. Den första gruvan som ska öppnas finns i Syväjärvi i Ullava i Karleby och ska enligt planerna öppnas 2021.

Det handlar om ett dagbrott och gropen skulle bli ungefär 8 hektar stor och 100 meter djup. Planeringen för Syväjärvi har kommit längst och gruvtillståndet för det området är klart.

I Rapasaari i Kaustby i blir det fråga om både dagbrott och en regelrätt gruva. Totalt handlar det om ett 10-15 hektar stort område man skulle gräva på. De övriga gruvorna Outovesi i Kaustby, Länttä i Karleby och Emmes i Kronoby är på några hektar var.

Fullmäktiges ordförande i Kronoby, Bengt-Johan Skullbacka (SFP), oroar sig lite över att brytningstiden inte är längre än 13 år enligt vad man vet i dag.

- 13 år verkar lite kort då man gör så stora investeringar. Men vi får hoppas man hittar mer fyndigheter så det kan förlängas.

Kronoby vill ha mer än vattnet

Allt det vatten som kommer från gruvorna landar förr eller senare i Perho å som flyter genom Kronoby kommun. Carl-Johan Enroth (Pro Kronoby) hoppas att kommunen kan dra nytta av gruvdriften och inte bara få smutsvattnet.

- Gärna vill vi ha något annat också.

Enroth tror det finns pengar att hämta om invånarna är aktiva. Han tror också att gruvdriften kommer igång trots att det behövs investeringar på omkring 250 miljoner euro.

- Det är mycket pengar men det är den största förekomsten i Europa. Större finns bara i Sydamerika och där har ju Tesla investerat. Så jag tror det är framtiden men om 2021 håller vet jag inte.

Yoga bredvid gruvan

Ulla-Beth Mäki-Jussila kom till mötet eftersom hon och Henrik Wiik driver Emmes retreat vid Emmes storträsk.

- Vi kollade precis på kartan att det är 1,2 km från gruvan. Det känns inte bra. Lite skrämmande.

Företaget erbjuder övernattningar i trädhus, yoga och tysta retreater.

- Så det är inte så kul om de krossar grus där åtta timmar om dagen.

Samtidigt säger Mäki-Jussila att gruvorna för mycket bra med sig.

- Pengar, arbetsplatser, liv och rörelse.

250 miljoner behövs

Det avgörande för om det ska bli gruvdrift 2021 är dels hur tillståndsprocesserna går. Och dels hur finansieringsfrågan löser sig.

Innan det blir någon gruvdrift behövs totalt 250 miljoner euro för gruvorna, en anrikningsanläggning Kaustby och en fabrik i Karleby. Keliber räknar med 20 år av brytning och utvinning av litium.

- Det lönar sig tillverka litium här i nejden. Vi har egen råvara i gruvorna för minst 13 år. För resterande sju år kan vi köpa in råvara från utlandet, säger business controller Niklas Jansson.

Bolaget räknar med att investeringen ska betala tillbaka sig på cirka fem år. Vem som kommer att investera är oklart i det här skedet. Men enligt Jansson finns intresse.

- Det finns intresse så länge vi har goda siffror att visa upp.

Enligt Jansson är gruvplanerna en stor sak för hela regionen. I byggskedet räknar man med att 800 personer sysselsätts. Efter det kommer omkring 150 personer att jobba i gruvorna, på anrikningsanläggningen i Kaustby och i fabriken i Karleby.

Blir batteri i elbilar

Det som bryts kallas spodumenpegmatit. Gruvmassorna ska först tas till en anrikningsanläggning i Kaustby. Därifrån ska det fraktas till bolagets fabrik i Karleby. Där förädlas det till antingen litiumhydroxid eller litiumkarbonat.

- Sedan åker det ut i världen, förhoppningsvis till Europa och batteritillverkare för elbilar, säger Jansson.

Enligt bolagets beräkningar kommer trafiken på riksväg 13 att öka en aning, uppemot 15 lastbilar kommer varje dag att köra tur och retur mellan Kaustby och Karleby.

Mellan gruvorna och Kaustby blir det mer trafik. Där handlar det om en handfull lastbilar i timmen.

Rabsfettsyra och sand i förädlingen

Enligt miljöchef Kari Wiikinkoski på Keliber är det i huvudsak vattendrag som påverkas av en eventuell gruvdrift. Det handlar då närmast om kväve.

Mängden oljud och damm är liten, enligt Wiikinkoski och tillverkningsprocessen ska inte heller vara någon stor miljöbov. Det finns inga tungmetaller som kommer ut i naturen och bland annat rabsfettsyra används då man utvinner litium.

En av biprodukterna från fabriken i Karleby kommer att vara sand som kan används av andra aktörer på storindustriområdet i Karleby.