Havens problem beror på människan, men också lösningarna finns på land
Vi ser det väldigt konkret genom algblomning på Östersjön om somrarna och vi hör om det i miljönyheter från världen: världens hav mår inte bra. Korallreven dör ut, fisken tar slut och haven fylls med plast. Vad kan man göra?
Världens hav mår bedrövligt och på många håll är de stora problemen desamma. Människan förorenar vattnen och rubbar ekosystemen med sin aktivitet. Nu håller klimatförändringen dessutom på att göra vattnet i världshaven både varmare och surare.
- Vi ser att alla världshaven är påverkade av mänsklig aktivitet. Från Arktis till Antarktis, hela vägen, säger Jakob Granit, Generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten i Sverige.
"Inga ytor är opåverkade längre"
I Karibien har man exempelvis stora problem med sanitetsfrågor, alltså organisering av avloppshantering. Mexikanska golfen är fortfarande påverkad av det stora oljeutsläppet för några år sedan.
Sydkinesiska sjön lider av sin placering vid starkt industrialiserade länder som Vietnam och Kina. På det kommer dispyter om vem som äger vilket havsområde och vem som ska få utnyttja dem.
I Stilla havet flyter det omkring ett sopområde tre gånger så stort som Frankrike och på andra världshav flera något mindre sopansamlingar.
Varje år hamnar åtta miljoner ton plast i haven. Fortsätter vi i samma takt kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
För att lista ännu ett förstört hav behöver vi inte se längre än till vår egen Östersjö, som är ett av världens mest förorenade innanhav.
- Det finns inga ytor som är opåverkade längre. Och världshaven täcker 70 procent av jordens yta, så det är en ganska stor påverkan, konstaterar Jakob Granit.
Föroreningar från land hamnar i haven
Att bevara och nyttja haven på ett hållbart sätt är mål nummer 14 i FN:s Agenda 2030. Men hälften av världshaven ägs inte av något land och det är en stor orsak till att det är svårt att ta tag i orsakerna till havens problem.
Alla som vistas vid Östersjön har varit med om algblomning om somrarna.
Hav är kollektiva nyttigheter. Problem som gäller kollektiva nyttigheter kan man inte lösa själv, utan det kräver samarbete mellan olika länder. Det är alltid en utmaning, säger Jakob Granit.
- Man kan inte lösa havsproblemen bara genom lösningar direkt i haven. Man måste jobba med frågor uppströms, på land.
80 procent av föroreningarna i världshaven kommer från land. Att arbeta med fiskefrågor och sjöfart, som sker direkt i haven, är viktigt - men att se kopplingen till land avgörande, menar Jakob Granit.
Efter veckor av översvämningar i huvudstaden Accra i Ghana hopades plastskräp på en närliggande strand. Skräpföroreningar är ett ständigt problem i landet.
Skräpet i havens stora sopområden kommer egentligen från hela världen. De flyter på internationellt vatten, så varken skräpet eller vattnet har en ägare. Att städa upp skräpet är därför ingen enkel fråga: de är ingens problem samtidigt som det är allas problem.
- Sopansamlingarna i haven är dels väldigt stora, utspridda områden långt ute till havs och att städa upp dem är kostsamt. En annan aspekt är: vems skräp är det och vems vatten är det? Det är dyrt, det är spritt och det finns ingen ägare - så vem ska betala för det? förklarar Jakob Granit.
Det finns inga ytor som är opåverkade längre. Och världshaven täcker 70 procent av jordens yta, så det är en ganska stor påverkan.
Plastproblemet hanterbart – klimatförändringen värre
Det finns omedelbara havsproblem som vi kan adressera. Att till exempel råda bot på plast och mikroplast som kommer ut i haven är, trots problemets omfattning, hanterbart och där finns tydliga lösningar, som återvinning, bättre avfallshantering och andra material.
Däremot är klimatförändringen den riktigt stora utmaningen också med tanke på världens hav. Den är enormt svår att åtgärda, för den har att göra med hur vi har byggt upp våra hela samhällen.
Klimatförändringen påverkar både havens temperatur och försurar havsvattnet. Dels blir haven varmare, vilket gör att deras naturliga ekosystem förändras i en snabb takt, och dels gör den koldioxid som människan släpper ut att havsvattnet blir försurat.
Klimatförändringen påverkar både havens temperatur och försurar havsvattnet. Det finns mer energi i varmare hav, vilket ger upphov till kraftigare stormar.
- Exakt vilka effekterna av försurningen blir vet vi inte, men det finns en långsam försurning på alla hav. Forskning indikerar att det till exempel påverkar de organismer som bygger kalkskal, säger Jakob Granit.
Havsförsuringen sker något snabbare i tropiska vatten, vilket i synnerhet drabbar bland annat koraller och sjöstjärnor. Vattenuppvärmningen sker inte minst här i Östersjön, där det finns områden med mycket varmare vattentemperatur.
Mycket positiv utveckling för utsläppen i Östersjön
Med tanke på just Östersjön har utvecklingen också varit mycket positiv de senaste åren.
- Östersjöländerna har nu, efter en utsläppstopp på 1980- och 90-talen, gått tilbaka till 50-talets utsläppsnivå för näringsämnen och många miljögifter har minskat kraftigt. Så det är väldigt bra. Utmaningen är att vi har kvar övergödande ämnen i sedimenten och i de fria vattenkropparna, och hur man ska komma åt dem är mycket svårare, säger Jakob Granit.
Alla kan städa upp en strand
Sälarna höll på att försvinna helt från Östersjön för 30 år sedan på grund av hård jakt och miljögifter. Nu har sälstammarna ökat kraftigt.
Också djurlivet har utvecklats positivt: sälen, skarven och havsörnen har återvänt. Det skapar i sin tur andra utmaningar, för plötsligt finns det till exempel säl överallt som äter kommersiellt gångbar fisk och det blir en konflikt mellan fisket och naturvården.
För att hjälpa haven krävs både större och mindre gemensamma insatser. Jakob Granit betonar att arbetets utgångspunkt är åtgärder på land.
- Det fina i det här är att vi har ett gott samarbete kring Östersjön. Nu jobbar Östersjöländerna tillsammans kring gemensam havsplanering, det vill säga hur haven kan nyttjas hållbarast framöver.
Studier har visat på att var tredje fisk som fångas inte rapporteras. Det innebär att fiskbestånden utsätts för ett ännu större tryck än man kunnat räkna med.
Havsplanering är på gång nu i varje europeiskt land och den ska vara klar år 2021. Runt Östersjön samarbetar man för att synkronisera ländernas havsplaner möjligast väl.
- Vi måste inse att det vi gör på land påverkar haven ganska direkt. Det gäller både vår energiproduktion, våra transportsystem och vår konsumtion. Där måste man börja, för när något väl är ute i havet är det mycket svårare att göra någonting åt.
Kan man rädda utarmade fiskbestånd?
17 steg till en perfekt värld
' /%3E%3C/svg%3E)
