Jonas Jungar: “Folkets åsikt” finns inte i webbens kommentarsspalter eller på Facebook

Brukar du kommentera nyheter på webben eller på t.ex. Facebook? Då hör du faktiskt till en minoritet.

I ansedda Reuters Institutes massiva enkätundersökning om mediekonsumtionsvanorna i västvärlden år 2018 konstateras det i landsrapporten för Finland, att endast 8% av finländarna kommenterar artiklar på nyhetssajter och endast 12% på sociala medier (i praktiken mest Facebook).

Även om man tar med dem som bara delar eller gillar artiklar på Facebook (och alltså inte skriver något själva), blir inte andelarna nämnvärt större.

I klartext alltså: det är sist och slutligen ganska få finländare vars åsikter finns representerade på nätet. Ändå hänvisar vi medier ofta till dem då vi försöker känna efter varifrån vinden blåser och “vad folk snackar om”.

Men det är inte bara medierna som drar växlar på den här påstådda upprördheten.

Också enskilda kommentatorer vill ofta gärna se sig som representanter för en utbredd opinion (“Kolla nu - alla som skriver här är ju kritiska precis som jag!”), medan sanningen snarast är den att de delar sin åsikt med en visserligen högljudd och övertygad, men dock, minoritet.

Det är sist och slutligen ganska få finländare vars åsikter finns representerade på nätet

Endast åtta procent av befolkningen deltar alltså i diskussionerna på nyhetssidor likt den här. Det är inte många procent, men det är trots allt många personer i absoluta tal mätt, hundratusentals finländare. En massa människor. Tänk om den åtta procenten är statistiskt representativ?

Det är den dessvärre inte.

Att t.ex. relativt få kvinnor deltar är ganska väldokumenterat. Det visar forskningsresultat från USA. Här är en annan studie som pekar i samma riktning.

Vissa internationella studier ger vid handen att så mycket som 75-80 % av kommentarerna på nätet skulle skrivas av män.

Också det som vi på Yle vet om publiken pekar i samma riktning: en kraftig överrepresentation av män i kommentarstrådarna. Och dessutom uttryckligen av medelålders eller äldre män.

Den skevheten syns också rätt tydligt i vilka ämnen som engagerar och hur folk formulerar sig. Man behöver inte vara någon expert för att se vissa mönster.

Att få kvinnor deltar är väldokumenterat

Inte nog med det. Lägg dessutom till det välkända faktum i alla webbsammanhang, nämligen att det är en mycket liten grupp som står för en väldigt stor del av kommentarerna, också här på Svenska Yle.

Då är vi redan väldigt långt ifrån “folkets åsikt”.

För tydlighetens skull: det är inte i sig något fel på att vissa är mer aktiva än andra eller att könsfördelningen är skev. Att kommentarsfälten kan fungera som en plattform för dels debatt, dels dialog mellan oss och er som deltar, är i grunden värdefullt.

Svaret kan inte vara att de som inte deltar får skylla sig själva för att de inte hörs

Men visst är det ett problem om diskussionen inte avspeglar den mångfald av åsikter som finns där ute och som det faktiskt är Yles lagstadgade skyldighet att befrämja.

Svaret kan inte vara att de som inte deltar får skylla sig själva för att de inte hörs. Det är att reducera det hela till en tävling om vem är mest högljudd och vem som tar mest plats.

För journalistikens del manar det här till en hel del självkritik.

Låter vi alltför lätt webbdebatterna - medvetet eller omedvetet - dominera ämnesval- och vinkling i vår rapportering? Vems åsikter hamnar utanför radarn när debattens vågor går som högst?

Vad tänker den stora tysta majoriteten som inte offentligt tycker till?

Och eftersom en stor del av "folket" uppenbarligen inte har lust att delta: hur ska vi skapa en sådan atmosfär att alla känner sig välkomna och respekterade i diskussionen?

Hur ska vi hitta andra kanaler för alla dem som aldrig kommer att känna sig bekväma att kommentera just här, men som säkert ändå skulle ha mycket att tillföra samhällsdebatten?

Skribenten är Svenska Yles chef för kvalitetskontroll och publikdialog.

Läs mera om hur Yle jobbar med dataskydd och vad vill Yle med dina uppgifter (E-post, födelseår och kön)?