Hoppa till huvudinnehåll

Sport

NHL-kolumnen: 61x26 – ett litet steg för mänskligheten, ett stort steg för en liten gren

Från 2019
Anders Nordenswan och en ishockeyrink.
Bildtext Mindre rinkar en frälsning, säger Anders Nordenswan.
Bild: imago sportfotodienst/ All Over Press

Ishockeyåret 2019 startade med en god nyhet som är svår att slå ur grenens synpunkt: Internationella ishockeyförbundet är på väg att införa rinkar av NHL-storlek till VM och OS. Ett klokt beslut av IIHF att ta skeden i vacker hand.

Junior-VM i Kanada bidrog som bekant med goda nyheter för finländsk hockey. Också med tanke på hela grenens framtid hände det positiva grejer under turneringen i Vancouver.

Internationella ishockeyförbundets schweiziske ordförande René Fasel berättade inför medaljmatcherna i en intervju för kanadensiska Sportsnet att OS 2022 och VM samma vår i Finland antagligen kommer att spelas i rinkar med NHL-mått.

Det betyder 61 x 26 meter istället för 60-61 x 29-30 meter som IIHF för närvarande kör med.

Fasel berömde kvaliteten på hockeyn i JVM och lyfte också fram OS-turneringen 2010 – också den i Vancouver. Han tillskrev den mindre rinken en stor del i hur fin hockey det hade spelats.

Ordföranden tillade ännu att målet borde vara att IIHF i framtiden går in för nordamerikansk rinkstorlek i alla sina turneringar.

Resultatet av ett sådant beslut skulle såklart bli att all hockey i Europa (antagligen med undantag för Ryssland) inom en snar framtid spelas i samma storleks rinkar som i Nordamerika.

En lång stående applåd av undertecknad till tandläkaren från kantonernas land.

Nu har tydligen IIHF äntligen accepterat den gyllene regeln: Den som äger guldet bestämmer reglerna.

Omröstningen är inte längre tillgänglig.

Observera att synpunkterna som följer är helt och hållet subjektiva. De representerar inte ett ställningstagande av Yle Sporten.

”NHL calls the shots”

Ingen annan serie i en internationell lagsport har en lika dominerande ställning som NHL inom hockeyn. Inte ens basketens NBA.

Inom basketen, som i jämförelse med hockeyn är en enorm global gren, finns det starka europeiska ligor och ett populärt och prestigefyllt Champions League.

Då det gäller ishockey finns det ingen utmanare till NHL vare sig gällande hockeyns kvalitet eller ligans sug.

Statssubventionerade KHL lyckas till en handfull spelare betala löner som kan konkurrera med NHL, men i övrigt förtjänas också de stora sedlarna i National Hockey League. Och topplönerna i NHL är helt i sin egen klass.

Som vi alla vet så är Ryssland det enda landet av de få stora hockeyländerna som inte skulle fylla sitt bästa möjliga landslag helt och hållet med NHL-spelare.

Alltså har NHL-lagens coacher till sitt förfogande totalt överlägsen talang.

USA:s flagga på en NHL-match.
Bildtext NHL, målet för alla unga talanger.
Bild: �Icon Sportswire

Därmed sitter NHL med alla ess på hand och bestämmer i praktiken helt och hållet hur hockeyns evolution som gren ser ut.

Och då ishockey är ett enormt snabbt kampspel där det mesta går ut på att hitta och vinna tid och utrymme, är rinkens storlek oerhört kritisk för spelets utveckling.

Speciellt då som...

Alla talanger vill spela i NHL

Ishockeyn är en liten gren globalt, men det finns många spelare i ett lag. Med snart lag 32 i ligan suger NHL upp så gott som alla topptalanger från hela hockeyvärlden.

Framför allt vill spelarna till NHL.

Ännu generationen med Jere Lehtinen och Saku Koivu i spetsen hittade sina förebilder och idoler i FM-ligan. NHL-matcher var bristvara på rutorna före internet.

I dag har varje tolv år gammal hockeyjunior sett Connor McDavids, Mikko Rantanens, Henrik Lundqvists och de övriga NHL-stjärnornas färskaste bravader innan frukost. Det är i dag lättare att hålla koll på NHL än det var att följa med inhemsk hockey då Saku Koivu växte upp.

Dessutom visar exemplen att NHL kan bli verklighet: Laine, Rantanen, Aho, Kapanen, Heiskanen... Det var bara några år sedan de här killarna spelade juniorhockey i Finland.

Dallas Miro Heiskanen i matchen mot Edmonton.
Bildtext Miro Heiskanen – smidigt från stort till litet.
Bild: David Kirouac/Icon Sportswire/All Over Press

Till och med tränarna i FM-ligan, SHL i Sverige och de olika juniorlandslagen säger rakt ut att målsättningen är att utveckla spelare till NHL-nivå. Göra talangerna ”färdiga för NHL”.

Om allt i alla fall handlar om världens ledande liga, så känns det väldigt ologiskt att spela och träna i en rink som inte ger bästa förutsättningarna för att spela där.

Spelets utveckling

Varför en sådan här förändring just nu? Varför är NHL-hockeyn nu den som driver utvecklingen?

För inte länge sedan talades det om ”kanadensiska träbockar” och om att det inte fanns mycket till speltaktiskt kunnande i NHL. Allt handlade bara om fysisk kamp och vinnarskallar.

Delvis var sådana åsikter totalt skräpsnack – spelare som Bobby Orr, Guy Lafleur, för att inte nämna Wayne Gretzky och Mario Lemieux, var överlägset skickliga och taktiskt begåvade hockeyspelare.

Och månne inte till exempel Scotty Bowman eller Mike Babcock skulle ha haft ett och annat att lära sina europeiska tränarkolleger redan för ett antal år sedan.

Delvis har de traditionella europeiska hockeydygderna: puckkontroll, lagtaktik, utpräglad skicklighet och mångsidig skridskoåkning inarbetats i den nordamerikanska hockeyn.

Speciellt efter lockouten 2004-2005.

När ligan körde igång på nytt hösten 2005 var reglerna för spelet annorlunda. Förändringarna tog bort möjligheten att använda klubban som en bromshake och det blev också förbjudet att tackla eller stoppa en spelare som inte hade pucken.

För en hockeyvän känns nedvärderingen av ishockey ungefär lika relevant som motiveringen att croissant är att föredra framom rågbröd på grund av hur många av världens människor aldrig har hört om efterugnsbröd

Hooking, slashing och interference gav utvisningar i grym takt. Tills spelarna lärde sig och spelet förändrades.

På kort tid blev NHL en liga där skicklighet, blixtrande skridskoåkning, kreativ puckkontroll och ett grymt tempo i spelet tog över.

Allt hände ändå fortfarande i en rink som inte blev en kvadratcentimeter större.

Och när utvecklingsarbetet leddes av smarta coacher som fick jobba med den överlägsna majoriteten av världens bästa och mest begåvade hockeyspelare tog ishockey som idrottsgren och spel ett långt steg framåt.

Spelet i liten rink blev utvecklingslaboratoriet för modern hockey.

I dag talar man (nästan) om två olika grenar

Ishockey är som sagt en liten gren i globalt perspektiv. Speciellt hängivna anhängare av världsomfattande bollsporter är måna om att dra fram marginalgren-kortet vid första möjliga ögonblick.

För en hockeyvän känns nedvärderingen av ishockey ungefär lika relevant som motiveringen att croissant är att föredra framom rågbröd på grund av hur många av världens människor aldrig har hört om efterugnsbröd.

Men att den här lilla grenen de senaste åren delats av utvecklingen i olika riktningar på var sin sida om Atlanten är direkt pinsamt.

”Det är ett annat spel här”. Så säger både europeiska spelare i Nordamerika och nordamerikanska spelare i Europa. Månne inte de vet vad de snackar om?

Som hockeykonsument med mycket erfarenhet av att titta på ”bägge varianterna” är det lätt att hålla med.

Och då är vi tillbaka vid var de bästa spelarna finns, var den bästa hockeyn spelas och var hockeyns största utvecklingssteg som idrottsgren sker.

IIHF:s stora chans

René Fasels utspel under JVM kanske också var ett första steg mot att Internationella ishockeyförbundet på allvar börjar satsa på att göra VM till en mer prestigefylld turnering.

Det är högst osäkert med NHL-spelare i OS under en överkomlig framtid. För närvarande är det mycket sannolikt att NHL inte finns med i Peking 2022, trots att turneringen spelas i liten rink.

Och NHL:s egen turnering, World Cup har ingen kontinuitet och ingen attraktiv turneringsmodell. Turneringen år 2016 var bara ett pinsamt marknadsföringsjippo. Dessutom slopade ligan och spelarfacket förra veckan planerna på att spela World Cup 2020.

René Fasel.
Bildtext René Fasel.
Bild: Peter Schneider / EPA / All Over Press

Det finns alltså ingen turnering inom en planerad framtid där världens bästa hockeyspelare skulle få representera sina land. En otrolig förlust för ishockeyn som gren, alla fans och spelarna.

Stjärnor som Crosby, McDavid, Matthews och Ovetjkin vill verkligen delta i högklassiga landslagsturneringar.

Nuläget öppnar dörren för att VM i allt högre grad ska locka NHL-spelarna. Och när Kanadas ishockeyförbund Hockey Canadas högsta chef, Tom Renney, senast igen under JVM underströk att ”stora VM” är viktigt för hockeyns supermakt, så är dörren så gott som vidöppen.

Spel i liten rink minskar garanterat inte på Hockey Canadas inställning. Ännu mindre på NHL-spelarnas lust att hoppa i ett flygplan och spela sin egen bekanta hockey i en oftast angenäm europeisk stad när våren är som vackrast.

Också klubbarna torde vara positivt inställda till att ge sina spelare någon sorts plåster på såren för krossade drömmar om OS och World Cup.

Förhoppningsvis har René Fasel ännu några goda idéer till på lager. Till exempel gällande VM:s domarbete och tidpunkt. NHL-spelarnas målsättning är faktiskt att spela ishockey i juni.

Ännu en grej. Ett ofta använt argument mot att förändra rinkarna till mindre i Europa är kostnaderna. Säkert ett relevant och ganska knepigt problem. Grenens utveckling kan ändå inte hindras av att det skulle vara oöverkomligt att flytta på en konstruktion bestående av polyetenblock. Ett litet steg för mänskligheten...

Källor: sportsnet.ca, iihf.com, nhl.com

Diskussion om artikeln