"Antibiotikaresistens större hot mot mänskligheten än klimatet" - gener som gör bakterier resistenta nu även på Svalbard
DNA-sekvenser med gener som orsakar antibiotikaresistens hos bakterier har upptäckts i jordprover på Svalbard i Arktis, skriver The Guardian.
Generna, som kopplas samman med uppkomsten av multiresistenta superbakterier, antas ha kommit till det svårtillgängliga området med mikroorganismer.
Mikroorganismerna har överflyttats med hjälp av flyttfåglar eller besökande människor, slår forskare fast i en färsk brittisk studie.
Även om genen blaNDM-1 (New Delhi metallo-ß-lactamase-1) nu hittats på Svalbard har inga antibiotikaresistenta bakterier ännu påträffats.
Enligt den brittiska forskargruppen bakom undersökningen bevisar upptäckten ändå hur oroväckande snabbt resistensproblemet sprids i världen.
För studien togs 40 jordprover på åtta olika platser i Kongsfjorden-regionen på Svalbard. Inalles 131 olika antibiotikaresistenta gener påträffades.
Multiresistenta gener hittades i fem av de åtta proverna.
"Antibiotikaresistens har vuxit till ett globalt problem"
Generna indikerar på resistens mot karbapenemer, det vill säga sådan effektiv antiobiotika som brukar tas till som sista utväg mot bakterier.
De isolerades första gången hos en sjukhuspatient i Indien år 2007, tre år senare fanns de redan i ytvattnet i mångmiljonstaden Delhi.
Det område proverna togs ifrån på Svalbard ligger däremot långt från bosättning, lantbruk eller industrianläggningar. Forskarna slår fast att det är mycket osannolikt att överdrivet bruk av antibioter har någon direkt koppling i detta fall - genmutationen är importerad.
Professor David Graham från universitetet i Newcastle, som ledde arbetet på Svalbard, säger att förekomsten av genen i ett så avlägset beläget område stärker uppfattningen om att exempelvis dåliga sanitära förhållanden på ett håll i världen kan föra antibiotikaresistens vidare till en annan plats.
Antibiotikaresistens utgör enligt forskare ett globalt hot mot mänskligheten - till och med mer livshotande än klimatförändring eller krig.
Rutinartade kirurgiska ingrepp blir riskabla och vanliga smittsamma sjukdomar ödesdigra på samma sätt som de var för hundra år sedan om antibioterna slutar bita på bakterier.
"Lokala åtgärder räcker inte" - det måste bli politik på global nivå
Vetenskapsvärlden har hittills främst riktat in sig på att få ner användningen av antibiotika. Men i och med fyndet på Svalbard stärks uppfattningen om att det finns andra orsaker bakom hur resistens kan spridas.
Forskarna säger att människan med sitt överdrivna bruk av antibiotika har skapat nya mutationskanaler för resistens, och att det inte längre räcker med regionala insatser för att få ner antibiotikabruket.
Nästa åtgärd mot resistensproblematiken är att förbättra tillgängligheten till rent vatten för de människor i världen som saknar det.
Fyra av tio kliniker avsedda för medicinsk vård i utvecklingsländerna saknar tillgång till rent vatten, hygieniska toaletter och tvål. Det bidrar enligt forskarna direkt till att öka på resistenta bakterier.
Bättre hygien nämns som den bästa infektionsförebyggande åtgärden.
- I dagens globaliserade värld stoppas en multiresistent bakterieinfektion inte vid landsgränderna, säger forskaren Helen Hamilton vid WaterAid till The Guardian.
Också läkemedelsföretagen är i en nyckelposition - de har inte satsat på utveckling av nya antibiotikasorter på flera årtionden eftersom de prioriterat mer profitbringande läkemedelsutveckling, säger forskare.
Antibiotikaresistenta bakterier beräknas leda till 10 miljoner dödsfall globalt före år 2050 om radikala åtgärder inte vidtas. Enligt OECD betyder det 1,3 miljoner människoliv i Europa.
Studien Understanding drivers of antibiotic resistance genes in High Arctic soil ecosystems analyserade jordprover som togs 10 centimeter under jordytan i augusti 2013, endast tre år efter att generna hittats i ytvatten i Delhi. Proverna lagrades först i ett fältlaboratorium i Ny-Ålesund och analyserades senare i Storbritannien och Kina. DNA isolerades från inalles 0,5 gram jord.