Delar av Svenskfinland syns allt mindre i finlandssvenska medier - finskspråkiga tidningar och Facebook ersätter då lokalpressen backar

Finlandssvensk media brottas med sjunkande prenumerationer och tittarsiffror. Två dagstidningar har upphört och två tidningar kommer ut endast två dagar i veckan. För vissa delar av Svenskfinland betyder det här mindre information och synlighet på svenska.

Det finlandssvenska medieutbudet har förändrats. Totalt har utbudet på dagstidningar minskat och också efterfrågan på media på svenska har minskat.

Det gäller sjunkande upplagor och traditionellt tv-tittande som över lag minskar, där ibland Yle Fem.

Detta får konsekvenser. Jag har ringt beslutsfattare, föreningsfolk och kulturpersoner i Svenskfinland för att få en uppfattning om hur viktigt eller oviktigt finlandssvenskt media är i dag.

- Det är jätteviktigt. Det är ju en identitetsfråga, konstaterade Heidi Himmanen i Virkby, Hon är ordförande för SFP i Lojonejden.

Rundringningen var på inga vis uttömmande men ger en fingervisning om vart vi är på väg. Heidi Himmanen är nämligen inte ensam.

Alla jag talade med gav liknande svar och många framförde också att media på svenska håller samman Svenskfinland.

Viktiga sociala medier

Det är inte lika självklart längre att det finns medier på svenska i hela Svenskfinland. En orsak är sociala medier som har blivit allt viktigare för att nå medlemmar och för att få information.

Ett exempel på det är Facebook gruppen Bromarv/Bromarf där 2 700 Bromarvbor och byns sommargäster kommunicerar med varandra.

Det är allt mellan information om evenemang och kurser till diskussioner om stadens beslut och Wibbes viltkamera.

De stora politiska partierna i Svenskfinland, Svenska folkpartiet och Finlands svenska socialdemokrater intygar också att sociala medier har blivit en viktigare nyhetskanal för medlemmar och väljare.

Sociala medier blir nyhetskanalen

Sammanslagningar av dagstidningar och färre utgivningsdagar har ytterligare förstärkt behovet av sociala medier.

- Staden har själv blivit aktivare på sociala medier för att synas bättre, säger Mia Heijnsbroek-Wirén stadsstyrelsens ordförande i Lovisa.

Demokratitapp om bevakningen upphör

När journalister som ska bevaka Svenskfinland blir färre får det konsekvenser. Vissa områden och kommunala beslut får inte längre samma uppmärksamhet som tidigare.

- Det är helt klart en utmanande situation. Möjligheterna för att få synlighet för kommunalpolitik blir mer utmanande, säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff.

- Det finns en viss oro när det gäller resurserna för lokal bevakning och likriktning när det gäller rapporteringen, säger Hildur Boldt verksamhetsledare för Finlands svenska socialdemokrater.

I USA har tidningsdöd och nedskärningar lett till att flera mindre byar/städer inte längre bevakas av medierna. Det visar en studie vid University of North Carolina´s School of Media.

Det finns liknande tendenser i Sverige. Det säger Lars Nord professor i politiska kommunikation vid Mitthögskolan i Sundsvall.

- Antalet redaktioner och journalister minskar i Sverige hela tiden. Det finns en koncentration till de stora städerna och de stora redaktionerna.

När områden blir utan mediebevakning talar man om medieskugga och när medborgare inte får information får det följder.

Jag tror att det blir ett demokratitapp om medier överger delar av ett land.

Lars Nord

- Det är ju rimligt att anta att om man inte får en berättelse om vad som händer i sin närmiljö så blir det också svårare att intressera sig för vad som händer i omgivningen.

- Jag tror att det blir ett demokratitapp om medier överger delar av ett land. Det tror jag är alldeles uppenbart.

Lojosvenskar glöms bort

I Virkby, i södra Lojo, upplever man att situationen har blivit sämre.
- Man tror att Lojo är så finskspråkigt att man glömmer bort oss helt enkelt, säger Heidi Himmanen, ordförande för SFP i Lojonejden.

Lojo, en stad med nästan 47 000 invånare, har frivilligt deklarerat sig som en tvåspråkig stad trots att det endast bor drygt 1 600 svenskspråkiga i staden.

Om något år ska staden ånyo fatta beslut om den språkliga statusen.

För att påverka i en positiv riktning har Heidi Himmanen engagerat sig och skrivit gästkolumner om tvåspråkighet i den finska lokaltidningen Länsi-Uusimaa.

- Tidningen verkar vara väldigt positiv inställd till att lyfta fram tvåspråkigheten.

Den finlandssvenska tidningen i Västnyland är Västra Nyland. Tidningens chefredaktör Marina Holmberg säger att tidningen försöker bevaka de svenska frågorna i Lojo, främst utbildning och skolor.

- Vi har begränsat antal resurser som vi måste fördela över hela området. Ingen redaktör är specifikt för nån kommun utan alla jobbar som allmänna redaktörer.

Tidningarna når inte alla svenska hushåll

Vi tittade närmare på tidningarnas täckning av de svenska hushållen (se faktarutan här för hur vi gick till väga).

Det visade sig att Västra Nyland, Östnyland och Österbottens Tidning inte når alla svenska hushåll.

Tidningen Västra Nyland når drygt hälften av alla svenska hushåll i västra Nyland. Vi lämnade bort hushållen i Hangö då Hangötidningen kommer ut där.

Kulturbevakningen på väg tillbaka

När Västis blev en tvådagarstidning så drogs det ned på kulturbevakningen. Då protesterade bland andra författare Monika Fagerholm. I dag är kulturbevakningen på väg tillbaka.

- Det har blivit bättre från det nolläget som man började med när de satte bort de som hade skrivit om kultur, säger Monika Fagerholm i dag.

De facto får de finlandssvenska böckerna mindre uppmärksamhet idag när antalet tidningar och utgivningsdagar har minskat.

Bokrecensionerna har blivit färre och där med krymper mångfalden. Och de som gärna läser papperstidningar och recensioner är också de som köper böcker.

Missnöje över två dagarstidningar

I Lovisa finns det ett visst missnöje med att tidningen Östnyland, ÖN, kommer ut endast två dagar i veckan.

- Det koncentrerar nyheterna till två dagar. Och i Östnyland läser man mycket om Borgå och Sibbo, sådant som man kanske redan har läst i Husis, förklarar Mia Heijnsbroek-Wirén.

Jan-Ole Nyholm, pensionerad taxichaufför, i Borgå är av samma åsikt:
- När det är bara två gånger i veckan som tidningen kommer ut så är det lite för litet. Det skulle gärna få vara lite nyare nyheter.

Tidningen Östnyland når nästan 60 procent av de svenska hushållen i Sibbo, Borgå, Lappträsk och Lovisa. Det vill säga över 40 procent av alla hushållen i östra Nyland har inte tidningen Östnyland.

Istället har de kanske Nya Östis, som det går bra för. Eller så prenumererar svenska hushåll på en finsk tidning till exempel Uusimaa, eller så har man ingen tidning alls.

Vi ska ännu till norra Österbotten. För tio år sen när tidningen Österbottningen gick ihop med Jakobstads Tidning och bildade Österbottens Tidning ÖT, kritiserades ÖT för en sämre bevakningen av Karleby.

Några kritiska röster finns det ännu idag men chefredaktör Kenneth Myntti tycker att man nu har tagit kritiken till sig.

ÖT och Karlebybevakningen

- Vi har resursmässigt en mycket bra bevakning av Karleby jämfört med antalet prenumeranter i Karleby. Vi har tre reportrar där. Vi åker ut härifrån Jakobstad med vår sportbevakning, och vår kulturredaktör och ekonomiredaktör är ofta i Karleby.

Österbottens Tidning har cirka 2500 prenumeranter i Karleby och Kronoby. Jämför vi det med antalet enbart svenskspråkiga hushåll i dessa kommuner är det nästan en tredjedel av hushållen som inte har ÖT.

- Ett problem med Karleby är att det är väldigt tvåspråkigt. Där finns mycket blandäktenskap, ena parten är svensk och den andra är finsk. Och då kan du ha en finsk tidning hemma fast du har ett svenskt hushåll och det är svårt att rå på från vår sida, påpekar chefredaktör Kenneth Myntti.

Sammanfattningsvis kämpar finlandssvenska medier mot sociala medier, finska dagstidningar och nya medievanor.

Samtidigt har finlandssvenska medier drabbats av nedskärningar. Två tidningar har upphört och i söndra Finland kommer två dagstidningar ut endast två gånger i veckan.