Åbo Akademi ska bli bättre på att koppla ihop samhälle och forskning

Nu ska näringslivet och det akademiska bli bättre på att utbyta idéer och information då den nya arbetslivsprofessorn inlett sitt arbete.

Maria Laamanen jobbar som miljöråd vid miljöministeriet och sedan januari går tio procent av hennes arbetstid till den nya tjänsten som arbetslivsprofessor, också kallad affilierad professor, för ämnet miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.

- Jag ser det som en positiv sak att kunna dela med mig av min kunskap till forskarna vid Akademin bland annat via lektioner och genom mentorskap för marinforskarna i Åbo, säger hon.

Laamanen ska också berätta vad man sysslar med i statsrådet så att forskarna blir medvetna om alla politiska processer och strategier. Hon hoppas att hon ska få en direkt kontakt med forskare och studenterna.

- Speciellt genom lektioner, men det kan också handla om att jag fungerar som en handledare. Jag hoppas verkligen lära känna studenterna och berätta för dem hur det fungerar i statsrådet eller som en tjänsteman. Så att vi bättre kan använda allt man lärt sig i universitetsvärlden om marinbiologi och sjöforskning, säger hon.

Vill att forskningen leder till något praktiskt

Heidi Herlevi är doktorand i marinbiologi vid Åbo Akademi och välkomnar konceptet.

- Som ung forskare vill man att ens forskning ska ha någon samhällelig betydelse, att det kanske ska leda till någon praktisk tillämpning. Jag vill till exempel bidra till att förbättra Östersjöns tillstånd, säger hon.

Herlevi tycker att idén med en arbetslivsprofessor låter jättebra, även om det ännu är för tidigt att veta hur det konkret påverkar hennes egna studier.

- Det känns som en jättebra grej att det sitter en person på posten som varit i arbetslivet både på den akademiska och på myndighetssidan. Så får man direkt kontakt och utbyte av idéer, säger hon.

Herlevi tror också att det underlättar för studenterna att få reda på exakt vilken typ av information myndigheterna behöver och vilka kunskapsluckor som finns.

- Jag hoppas också att det blir enklare att dela med sig av det vi gör, sådant som känns viktigt för oss att myndigheterna ska veta, säger hon.

Koppla forskningen med samhället

Erik Bonsdorff är professor i marinbiologi vid Åbo Akademi och en av dem som ordnat med tjänsten som arbetslivsprofessor. Tanken bakom konceptet handlar om att koppla universitetsväsendet med samhället omkring det.

- Dels använder de forskningsresultat och dels behöver vi vid universitetet veta vad samhället behöver för typ av forskning.

Det är inte helt enkelt att få tjänsten som arbetslivsprofessor, eftersom det finns en del kriterier för den sökande.

- Hos oss vid ÅA ska man ha en doktorsexamen och ha visat i sitt jobb att man har en erfarenhet av att se hur forskning och vetenskap görs. Sedan ska man ha jobbat med någonting annat än forskning och vetenskap också. Sådant har alltså ett mervärde för oss och naturligtvis för arbetslivsprofessorn själv, säger Bonsdorff.

Inte samma sak som en undervisande professor

Bonsdorff påpekar att man inte ska jämföra en arbetslivsprofessor med en vanlig undervisande professor eller andra tjänster.

- Arbetslivsprofessorn ska ha ett mervärde uttryckligen i relationen mellan universitetet, ämneshelheter och omvärlden. Det är inte meningen att de här personerna ska undervisa på grundstudienivå, säger han och fortsätter.

- Det betyder att de yngsta studenternas direkta koppling till dem är ganska liten. Det är på forskningsnivå och hur vi översätter forskning i samhällstermer som arbetslivsprofessorn kommer in, säger Bonsdorff.