Var Eugen Schauman hjälte eller terrorist? Tv-serien Aktivistit skildrar Finlands våldsamma historia i början av 1900-talet

Finlands våldsamma och blodiga historia i början av 1900-talet är utgångspunkten för tv-serien Aktivistit. Det är en tredelad serie som ställer oss frågan hur vi ser på våra nationella hjältar. Den är samtidigt en fiktiv tolkning baserad på verkliga händelser och personer.

Aktivistit eller Aktivisterna utspelar sig under åren 1904-1905. Den tid då tsar Nikolaj II startade förryskningen av Finland under ledning av generalguvernör Bobrikov - vilket ledde till ett allt större missnöje bland befolkningen i storfurstendömet Finland.

Inom det Finska aktiva motståndspartiet ansåg man att det inte längre räckte med passivt motstånd, nu krävdes handling. Nu måste man ta till vapen.

Aktivisterna skildrar en orolig tid där våldet pyr under ytan och sedan eskalerar då Eugen Schauman den 16 juni 1904 skjuter Bobrikov och därefter sig själv.

Tv-serien är baserad på en idé av Erik Söderblom som skrivit manus tillsammans med regissören Lauri Maijala.

Ner från piedestalen för granskning

Enligt regissören Maijala kan konst ställa frågan varför. Varför gick det så här? Konsten kan ”återskapa” de här historiska händelserna och personerna, göra dem till kött och blod så att de blir som du och jag.

– Det är det vi försökt med tv-serien och åskådarens uppgift är att bedöma ifall vi lyckats eller inte.

Maijala beskriver serien som ett försök att putta ner de här historiska personerna från den piedestal de befunnit sig på för att bättre kunna granska dem.

Jag påstår att Eugen Schauman rent tekniskt sett var en terrorist men han var inte en ond eller dålig person.

Lauri Maijala

– Efter den här granskningen kan tittaren fundera på om han eller hon vill lyfta de här personerna tillbaka upp på piedestalen eller bara lämna dem i historien? Det här får var och en som ser serien bedöma.

Ett skott som får oanade konsekvenser

Huvudpersonen i det första avsnittet är Eugen Schauman (Oskar Pöysti). Han skildras som en förvirrad man som känner sig pressad och förtvivlad och som till sist tar till vapen för att bevisa att han kan något. Han är en man med ett ansträngt förhållande till sin pappa och ett onaturligt nära förhållande till sin syster Sigrid.

De två andra avsnitten skildrar hur mordet på Bobrikov gör Schauman till en upphöjd och beundrad hjälte men också hur avundsjukan griper tag i vissa män som också vill bli hjältar. Serien visar hur våldet sprider sig som ringar på vattnet och får oanade konsekvenser.

Vi möter bland annat Lennart Hohenthal (Pelle Heikkilä) som också drömt om att mörda Bobrikov, men som istället skjuter ihjäl prokurator Soisalon-Soininen.

I det tredje avsnittet är det gymnasister, de så kallade Blodhundarna, som idealiserar och beundrar Schauman till den grad att de planlöst börjar mörda.

Bakom alla de här männen och pojkarna finns det män med makt och pengar som skickligt styr och manipulerar utan att själva få blod på sina händer.

Varför just den här tiden?

När vi talar om Finlands historia brukar vi ofta börja 1939 med vinterkriget eller 1917 med självständigheten, menar Maijala. Det som hände under tidigt 1900-tal är ofta en mer diffus tidsperiod.

– Tidigt 1900-tal är för mig främst Signe Branders fina fotografier. Fotografier som skildrar tomma och stillsamma gator i Helsingfors. Nu då jag forskat lite mer i historien har jag insett vilken radikalism och aktivism som pågick. Verkligheten var nåt helt annat än de här fridfulla fotografierna.

– Det finns så många historier att berätta från den här tiden, vår serie skrapar bara på ytan.

Terrorist eller hjälte?

Maijala säger att vi finländare ofta har en vana att tolka vår historia så att vi alltid varit ”de goda” medan alla andra varit ”de onda”. Och eftersom vi ofta varit i underläge, är det ganska naturligt att sympatierna ligger på den som är svagare.

– Vi finländare har entydigt valt att tolka och se Eugen Schauman som en hjälte. Han mördade den onda ryssen.

– Jag påstår att Eugen Schauman rent tekniskt sett var en terrorist men han var inte en ond eller dålig person. Men något har gått snett om du dödar en annan människa och sedan dig själv. Därför vill jag försöka se människan bakom myten.

Det Maijala är intresserad av är frågan om vi idag är redo att se oss själva i spegeln? Eller som Maijala frågar sig - är vår självkänsla nu så stor att vi är redo att tänka oss att även vår historia innehåller perioder då vi inte alltid varit hjältar?

Konstens uppgift är att tolka känslorna

Att skildra Finlands historia är inget nytt för Lauri Maijala som ifjol regisserade en pjäs om inbördeskriget, Veriruusut på Kom-teatteri. Han har också satt upp Okänd soldat som opera, gjort en nytolkning av Sju bröder i Åbo och i Teaterhögskolan satte han upp en pjäs om Mannerheim.

– Konstens uppgift är att göra tolkningar av historien. Att skriva och tolka känslorna.

Att konst också skulle fungera som undervisningsmaterial är Maijala helt emot. För fakta finns det böcker eller Wikipedia. Men fakta berättar inget om den emotionella sidan av historiska personer.

– Den bild vi har av Eugen Schaumans känsloliv är ganska onyanserad. Vi har sett Schauman och de andra aktivisterna som omänskliga våldsmaskiner utan rädsla, kärlek eller hopp.

– I vår serie är Eugen Schauman ingen alfahanne. Han är en ung man som försöker bevisa för sin pappa att han är någon. Han har just blivit lämnad av sin kärlek, han är rädd för att bli döv och han är en obetydlig tjänsteman. Därför besluter han sig för att göra det enda han kan för att bevisa att han är en hjälte.

Själv menar Maijala att han efter arbetet med den här serien nu har ett mycket varmare förhållande till Eugen Schauman och de andra aktivisterna. Att han förstår dem på ett nytt sätt.

Förvirrade män

Ett annat tema som starkt stiger fram är skildringen av maskulinitet. Flere av männen i serien är unga och förvirrade, de uppfattar att det finns förväntningar på dem att göra något, men de har egentligen ingen aning om vad eller hur.

Maijala beskriver det som en form av maskulin livsskola där män skall vara modiga och rent bokstavligt vara beredda att ta till kniven.

– De drunknar i den förgiftade maskuliniteten. Ändå var de inga banditer utan offer i ett brutalt samhälle som tvingade folk att gripa till vapen, då de inte längre kunde påverka samhället på ett demokratiskt sätt. Mannen måste försvara tro, hem och fosterland.

Aktivisterna visas på Yle TV 1 med start på söndag 3.2 kl. 21.05 och på Arenan. Serien är textad till svenska.

Aktivisterna - Spela upp på Arenan