Vart tog vargen vägen? Antalet observationer har rasat i hela Österbotten
Antalet vargobservationer i Österbotten har minskat från knappt 400 per månad till 40 per månad. Ingen verkar veta vad som hänt, men det kan handla om flera olika faktorer som samverkar.
Statistiken för december och januari från naturresursinstitutet Luke visar att något skett. För ett år sedan registrerades under de två månaderna totalt 757 observationer i Kust-Österbotten, i vinter är de 80.
- Det är förvånansvärt. Jag hade räknat med att observationerna kan minska men det är faktiskt ganska dramatiskt, säger rovdjurskontaktpersonen Mattias Kanckos i Pedersöre.
Kontaktperson för stora rovdjur i Jeppo i Nykarleby är Jan-Erik Nybyggar. Förra vintern registrerade han mer än 200 observationer. Hittills i vinter är det fem.
- Det är väldigt lite för tillfället. De är borta just nu, jag vet inte var de håller till.
Det är ett par månader kvar av den här vintern, men skillnaden är markant även om man tar med det i ekvationen.
- I vinter är det en bråkdel av antalet observationer jämfört med ifjol - på den här vägen där vi står hade jag kanske 20-30 observationer. I år ingenting.
Skabb en möjlighet
Vad kan då minskningen bero på? Det troliga är enligt Mattias Kanckos att minskningen är ett resultat av flera faktorer.
En möjlighet är att vargstammen drabbats av skabb. En sak som talar för det är att vargar kan få rävskabb och enligt Kanckos har man ett ganska omfattande utbrott av det i regionen.
- Men det som talar emot det är att vargar som får skabb oftast söker sig ännu mer till bebyggelse och blir synliga. Så jag tycker vi borde ha påträffat mer varg kring bosättning då, säger Kanckos.
Protest mot myndigheter?
En annan förklaring kan vara att rovdjurskontaktpersonerna inte längre orkar.
- När något är nytt orkar man bättre kolla alla spår men då det blir vardag avtar intresset att göra talkojobb för staten, säger Kanckos.
Enligt honom kan det också handla om en protest, att folk helt enkelt inte vill rapportera siffror till Luke eftersom man är besviken på hur vargfrågan skötts.
- Men för egen del kan jag säga att jag inte sett ett enda vargspår i Pedersörenejden under vinterns lopp.
Till Kanckos område hör Pedersöre, Jakobstad och Larsmo. I fjol vid samma tidpunkt hade han sett spår omkring 20 gånger.
Jan-Erik Nybyggar säger att det säkert finns sådana som inte längre meddelar sina observationer. Men själv han har ett ganska bra nätverk och får in observationer från flera håll.
Brist på bytesdjur?
Åtminstone i Jeppo har vitsvanshjort och rådjur minskat rejält, enligt Nybyggar. Han tänker sig att vargen eventuellt kan ha flyttat vidare för att hitta bättre jaktmarker.
Det som talar emot det är att siffrorna gäller hela Kust-Österbotten. Dessutom pekar statistiken i samma riktning också för finska Österbotten som sträcker sig från Karleby till Seinäjokitrakten och också österut in i landet.
Där är antalet observationer hälften färre än för samma period i fjol (629 jämfört med 1380). Att bytesdjuren försvunnit från hela området verkar inte troligt.
Mattias Kanckos tror inte heller att brist på bytesdjur är orsaken bakom minskningen.
- Vi har en stark stam av hjortdjur, de har närmast ökat på vårt område.
Olovlig jakt?
Frågan blir då om det finns en möjlighet att någon olovligen skjutit vargar. Vid polisen säger informatör Mikael Appel att det inte har kommit in några anmälningar om det.
- Lösa rykten går hela tiden, men man kan inte gå in på vargsnacksidorna, säger Appel.
För att polisen ska agera behöver det vara mer konkret och en förstahandskälla som kommer med informationen.
Nybyggar säger att han inte heller har några indikationer på att tjuvjakt skulle ha förekommit. Men å andra sidan är han kanske den sista som skulle få veta, eftersom folk vet att han rapporterar vidare.
Flocken splittrades?
Klart är att i alla fall att jägare i Nykarleby ifjol sköt två vargar efter att ha fått tillstånd för det. Den ena var en varg som hela tiden sökte sig nära bosättning.
- Vi sköt bort en gårdsvarg. Samma dag den blev skjuten hade den kommit längs den här vägen sex kilometer och rakt till gården. Den hade på klart vart den skulle, säger Nybyggar.
Den andra som sköts höll till vid en farm.
- Så vi fick bort de som var närmast bebyggelse.
Kan det ha skrämt bort de övriga då?
- Det kan ingen svara på.
Enligt Kanckos kan flocken i Nykarleby ha splittrats efter att de två vargarna fälldes.
- Det underliga är att ända till första september hade jag observationer på ett ställe nästan varje vecka. Men efter är det bara en till två observationer, säger Nybyggar.
En skinnlapp kvar av rådjuret
En annan förändring som Nybyggar lagt märke till är att observationerna gäller enstaka djur och inte en flock.
- Ifjol den här tiden var det flockar. En gång var det sju vargar som tagit ett rådjur. Det fanns inget kvar av rådjuret, en liten skinnlapp på tio gånger tio cm var allt jag hittade.
- Tre-fem vargar på en gång har jag inga observationer på i vinter. Det är inget sådant nu, bara enstaka vargar.