Måste Finland betala mera? Får Norden större inflytande? Behöver jag uppehållstillstånd? - Svenska Yles EU-korrespondent svarar på dina frågor om brexit

Svenska Yle har skrivit spaltkilometrar om brexit. Nu ger vi också dig chansen att ställa frågor om britternas utträde ur EU till Svenska Yles EU-korrespondent Rikhard Husu. Fortsätt gärna ställa frågor.

Nyligen bad vi dig att skicka in frågor du undrar över i samband med brexit. Här är frågorna och svaren som hittills kommit in.

Du frågade: Kommer de nordiska länderna få mer inflytande i EU?

En tankeväckande fråga! Först borde man definiera vad inflytande egentligen innebär på EU-nivå.

Ser man till ekonomiskt inflytande så kan man tänka sig att de nordiska ländernas – Sverige, Finland och Danmark – inflytande ökar relativt sett då Storbritannien lämnar EU. Det är nära till hands att tänka att de nordiska länderna borde få mer att säga till om inom EU om ländernas andel av EU:s sammanlagda finansiering ökar.

Politiskt kan man också säga att de nordiska ländernas relativa inflytande ökar såväl inom ministerrådet som i parlamentet till exempel vid omröstningar.

Konkret märks Storbritanniens utträde i parlamentet då Finland får en till plats i Europaparlamentet.

Men det finns också de som hävdar att Storbritanniens utträde är till nackdel för de nordiska medlemsländerna. Man har sett Storbritannien som en bundsförvant vad nationell budgetdisciplin beträffar – en princip som också vinner gehör i de nordiska länderna. Farhågan är att det brittiska utträdet kan bana väg för en mer slapphänt ekonomisk politik inom unionen.

Du frågade: Hur blir det med resor till och från Storbritannien? Behöver man visum eller dylikt?

Det kommer med största sannolikhet inte att krävas visum vare sig av EU-medborgare eller brittiska medborgare.

I fredags enades medlemsländernas EU-ambassadörer om att man korta vistelser i något EU land (högst 90 dagar inom en 180 dagars period) ska kunna ske visumfritt.

Det här kräver ändå att Storbritannien tillämpar samma princip på EU-medborgare. Detta är något som Theresa Mays regering gett klartecken för redan tidigare.

Du frågade: Måste Finland betala mera nu till EU:s gemensamma budget

Storbritannien har trots en betydande rabatt i den årliga medlemsavgiften hört till de så kallade nettobetalarna inom EU. Det här betyder att landet betalat in mer i EU:s budget än vad man fått tillbaka via olika typer av stöd.

Det är inte helt lätt att räkna hur mycket ett enskilt lands sammanlagda bidrag till EU är. En grov uppskattning är ändå att Storbritanniens utträde ur unionen innebär ett hål på mellan 10 och 15 miljarder euro.

EU-kommissionen hoppas att medlemsländerna ska gå med på att öka på sina respektive andelar av EU-budgeten för att lappa hålet som uppstår i och med brexit. Det skulle dels göra det möjligt att upprätthålla de nuvarande stöd- och investeringsprogrammen, men också möjliggöra nya satsningar på exempelvis migrationsfrågor.

Många medlemsländer anser ändå att medlemsländernas procentuella avgifter inte borde öka jämfört med dagens läge.

Länder som Tyskland, Holland och Sverige, som i dagens läge hör till EU:s "nettobetalare", är njuggt inställda till att höja de enskilda medlemsländernas bidrag.

Om de här länderna får sin vilja igenom så skulle det tvinga EU att skära i sina befintliga utgifter. Det här scenariot är något som de länder som räknas till EU:s nettomottagare inte är särskilt förtjusta över. Till dem räknas många av de östliga medlemsländerna.

Budgetfrågan är högaktuellt just nu på grund av förhandlingarna om EU:s långsiktiga budgetplan för åren 2021–2027 som förs just nu. Det finns en förhoppning om att man ska lyckas enas om nivån på långtidsbudgeten före utgången av 2019.

Förhandlingarna om den mångåriga budgetplanen sammanfaller med Finlands EU-ordförandeskap som inleds i juli.

En allmän bedömning är att man kommer att landa på en kompromiss där medlemsländernas bidrag ökar en aning. Den här höjningen skulle i så fall också påverka Finland.

Några stora summor handlar det ändå inte om: fördelat per capita är Finlands nuvarande nettobidrag till EU cirka 50 euro.

Du frågade: Ifall britterna ber om mer tid med eller utan en klar plan för vad de vill göra med den, vad är EU:s linje i den frågan?

Det verkar allt mer troligt att datumet för brexit, den 29 mars, måste skjutas fram. I och med att förhandlingarna mellan EU och Storbritannien dragit ut på tiden har det brittiska parlamentet inte kunnat gå vidare med att ratificera det föreslagna utträdesavtalet.

Det räcker med andra ord inte att det brittiska underhuset säger ”ja” till avtalet rent principiellt. Efter det måste innehållet i avtalet ännu behandlas som ett alldeles vanligt lagstiftningsärende av parlamentet. Det här är något som kommer att kräva tid.

Ur EU:s synvinkel är det givetvis problematiskt att skjuta fram utträdesdatumet. Det här skulle bland annat ställa till det med tanke på det instundande Europaparlamentsvalet och fördelningen av platser i parlamentet efter valet.

Men om den brittiska premiärministern Theresa May kan ge garantier för att tilläggstiden behövs för att ro iland ett utträdesavtal eller för att ordna en ny folkomröstning i ärendet så är det osannolikt att EU skulle säga nej.

Du frågade: Finland och flera andra länder har infört/tänker på att införa lagar som ska göra det lättare för britter som nu bor i länderna att få uppehållstillstånd. Har Storbritannien gjort något liknande?

Ja, Storbritannien har på motsvarande sätt lovat att trygga uppehället för de EU-medborgare som bor i landet i dagens läge.

Förslaget till utträdesavtal mellan EU och Storbritannien skulle bland annat reglera hur medborgarnas rättigheter tryggas i Storbritannien och de återstående 27 medlemsländerna.

Avtalet tryggar bland annat rättigheterna för de EU-medborgare som redan har ett permanent uppehållstillstånd eller en fast arbetsplats i Storbritannien.

Likaså skulle studerande och personer som annars kan ordna sitt uppehälle vara välkomna även i fortsättningen. Familjemedlemmars rättigheter tryggas också i utträdesavtalet.

Däremot är situationen knepigare för EU-medborgare som inte har ett arbete eller en studieplats i Storbritannien och som saknar förutsättningar att försörja sig. De skulle inte längre automatiskt ha tillträde till Storbritannien i framtiden.

I sådana här situationer skulle rätten att stanna i landet avgöras från fall till fall av de brittiska myndigheterna.

Att förhandlingarna om brexit drar ut på tiden är besvärande såväl för brittiska medborgarna inom som för EU-medborgare i Storbritannien. Så länge förhandlingarna pågår finns det inget svart på vitt om vad som händer på den 29 mars, alla politiska försäkrande till trots.

Du frågade: Är det alls någon poäng med att brittiska parlamentet försöker komma överens om ett nytt avtal, som ändå inte är godkänt av EU? Hoppas de på tilläggstid och nya förhandlingar eller vad?

Det här är fråga som många funderar på, på bägge sidor av Engelska kanalen.

Nyligen röstade en knapp majoritet av det brittiska parlamentet för att riva upp innehållet i utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU. Det här ger Theresa May ett stärkt inrikespolitiskt mandat att förhandla vidare med Bryssel.

Problemet är att de återstående EU-länderna inte alls är intresserade av att tumma på innehållet i det närmare 600-långa utträdesavtal som man tog över ett och ett halvt år att färdigställa.

Så länge EU håller fast vid att innehållet i utträdesavtalet inte rivs upp är det svårt att se vad Theresa May ska lyckas uppnå vid eventuella fortsatta förhandlingar med EU.

Intrycket blir att premiärministern försöker spela tid för att hinna övertyga sitt eget konservativa parti om betydelsen av att godkänna ett avtal.

Nästa gång röstar det brittiska parlamentet om brexit den 14 februari. Mays förhoppning är att det instundande utträdesdatumet ska få det splittrade parlamentet att ställa sig bakom ett avtal med EU.

En utbredd uppfattning är att förhandlingarna mellan Storbritannien och EU dragit ut på tiden till den grad att det kommer att behövas tilläggstid för samtliga alternativ förutom ett avtalslöst brexit. Det här skulle antyda att brexit kan komma att skjutas fram.

EU lär ändå kräva någon form av garantier för att ett avtal kan komma att godkännas i gengäld mot att skjuta fram utträdesdatumet.

Du frågade: Jag tror att de flesta anser att det kommer att gå sämre för Storbritannien när landet lämnar EU. Men det finns också de som tror att utträdet kommer att bli en ”svart svan”, dvs att det kommer att gå riktigt bra för landet.

Har du i ditt arbete sett eller hört seriösa och konkreta exempel eller tecken på att vissa saker faktiskt kan bli bättre utan EU (nu talar jag alltså inte om folk som i tid och otid skriker att allt är bättre utan EU, utan att ha något på fötterna).

Splittringen vad brexit beträffar genomsyrar hela det brittiska samhället. Med andra ord finns stöd för att lämna och stanna inom alla grupper i samhället.

Som du konstaterar i din fråga så finns det klara uträkningar på att brexit kommer att gå ut över den brittiska ekonomin, åtminstone på medellång sikt. Det värsta tänkbara scenariot är ett avtalslöst utträde, som skulle hämma tillväxten i Storbritannien avsevärt.

Brittiska centralbanken gick före årsskiftet ut med en varning om att ett avtalslöst utträde kan komma att utlösa en värre ekonomisk kris i Storbritannien än finanskraschen år 2008.

Intressant nog är de här uträkningarna något som många brexitförespråkare jag talat med inte alls förnekar. Men man hänvisar till att det också kan gå bättre för Storbritannien än vad ekonomerna förutspår, vilket givetvis inte är uteslutet. Många verkar också se en viss ekonomisk tillbakagång som ett oundvikligt pris för brexit.

På ett mer teoretiskt plan utgår brexit från idén om att Storbritannien ska rikta blicken från ett förment stagnerat Europa mot länder med större tillväxtpotential som till exempel Indien och Kina.

Det finns också en förhoppning om att Storbritannien ska lyckas ingå ett frihandelsavtal med USA efter att brexit är fullbordat. Ett sådant avtal skulle – om det förverkligas – ge Storbritannien en stor konkurrensfördel i förhållande till EU.

Att ingå frihandelsavtal är ändå inget man gör över en natt. Det har framkommit med önskvärd tydlighet under brexitprocessen.

Det är sannolikt att de potentiella framtida handelsparterna kommer att ställa motkrav som kan gå stick i stäv med återtagandet av nationell kontroll som varit ett av de starkaste argumentet för brexit.

Du frågade: Det som förvirrar mig mest är nog det brittiska parlamentets sätt att behandla en sådan här fråga. Vad jag förstått har de inte förrän nyligen ens regelrätt debatterat vad de vill med Brexit, och det verkar som om regeringen explicit måste tillåta den här sortens debatter?

Min fråga är kanske i första hand: är det här ett typiskt sätt för det brittiska parlamentet att behandla frågor?

Det brittiska parlamentet skiljer sig på många sätt från t.ex. vår finländska riksdag. Därför kan processen kring brexit och den tillhörande diskussionen framstå som förvirrande ur vårt perspektiv.

Den största skillnaden är kanske att en stor del av parlamentets arbetssätt utgår från hävdvunnen sed. Med andra ord gör man som man alltid gjort. Det här betyder bland annat att regeringen (och delvis också talmannen) har ett stort inflytande över tågordningen i parlamentet.

Det här märktes bland annat före årsskiftet då premiärminister May plötsligt beslöt att skjuta fram den så kallade ”meningsfulla omröstningen” om utträdesavtalet.

Tilläggen - amendments – som är politiskt riktgivande men inte juridiskt bindande i sig är ett sätt för parlamentet att ta reda på var en möjlig majoritet kan gå att finna beträffande brexit. Men signalerna från parlamentet kan också vara motstridiga, som vi kunde konstatera i samband med omröstningarna i underhuset i tisdags.

Man får anta att systemet i det brittiska parlamentet har fungerat till den grad tillfredsställande att man fortsatt att följa de principer som gällt i parlamentet sedan länge.

Men onekligen blir det förvirrande då man i samband med brexit inte enbart blir tvungen att besluta om själva sakfrågan utan också för hur besluten alldeles konkret ska tas i parlamentet.

Det har sagts att brexitfrågan är ett slags kraftmätning mellan den representativa och den direkta demokratin. De folkvalda beslutsfattarna måste avgöra om det är värt att verkställa resultatet från 2016 års folkomröstning även om det här kommer att leda till negativa konsekvenser.

Du frågade: Vad är situationen inom oppositionen? Så vitt jag har förstått är parlamentet mycket splittrat i frågan.

Parlamentet är som du konstaterar mycket splittrar vad brexit beträffar. Situationen försvåras ytterligare av att såväl det regerande konservativa partiet som även det största oppositionspartiet Labour är tudelade i frågan.

Grovt taget kunde man säga att det brittiska underhuset är indelat i fyra läger gällande brexit: förespråkarna av ett avtalslöst brexit, förespråkarna av premiärminister Mays utträdesavtal, förespråkarna av ett mjukt brexit (en gemensam tullunion och möjligen tillgång till den inre marknaden) samt motståndarna till alla varianter av brexit.

Stödet för ett avtalslöst brexit är störst inom de så kallade backbenchers i Mays konservativa parti. Det här är den grupp parlamentariker som inte ingår den inre regeringskretsen.

De konservativa parlamentariker som ingår i regeringskretsen, däribland ett stort antal ministrar och biträdande ministrar, stöder å sin sida det avtal som premiärminister May förhandlat fram med EU.

Inom oppositionspartiet Labour vill många omförhandla utträdesavtalet så att Storbritannien även i fortsättningen skulle ha tillgång såväl till en tullunion med EU som även EU:s inre marknad.

Dessutom finns det såväl inom Tories som Labour de som anser att alla planer på ett EU-utträde borde skrinläggas. Man hänvisar bland annat till ett beslut från EU-domstolen som skulle göra det möjligt för Storbritannien att dra tillbaka aktiverandet av utträdesartikeln i Lissabonfördraget.

Mot bakgrund av det här kan man bättre förstå den politiska kris som Storbritannien befinner sig i just nu.

För att få till stånd en majoritet för något av de befintliga alternativen så krävs antingen att det konservativa partiet lyckas överbrygga sin inre splittring eller att förespråkarna av ett ordnat utträde inom Labour och Tories lyckas nå ut till varandra. Ingetdera av dessa alternativ ser särdeles sannolikt ut för tillfället.

Du frågade: Det sades allt möjligt om brexits bra sidor under kampanjen, men det visade sig ju sedan att kampanjen spritt felaktig information -- har det här ämnet behandlats mera över huvud taget?

Vad påståendena i brexitkampanjen beträffar så är detta fortfarande ett stort diskussionsämne i Storbritannien. Såväl remainers som leavers beskyller varandra för överdrifter och direkta lögner i samband med kampanjen inför 2016-års omröstning.

På ett mer övergripande plan torde Storbritanniens folkomröstning ha fungerat som en ögonöppnare vad politisk påverkan på sociala medier beträffar.

Du frågade: Hur ställer sig parterna och partierna till en lösning där Nordirland behåller EU bestämmelser (och får större självbestämmanderätt)?

Vad Nordirland beträffar så skulle alternativet att Nordirland fortsätter följa EU:s regler vara ett sätt att undvika att en fysisk gräns uppstår på Irland.

Det här är ändå otänkbart många brittiska politiker eftersom det skulle innebära att en fysisk gräns istället uppstår inom Storbritannien (mellan Nordirland och resten av Storbritannien).

En sådan här lösning är också något som unionisterna inom nordirländska DUP motsätter sig. I parlamentet hänger Theresa Mays majoritet på stödet från DUP och partiets åsikt i frågan väger således tungt.

3.2.2018 kl. 13:52: Artikeln har uppdaterats med svaren till tre frågor från kommentarsfältet som kommit in efter att den ursprungliga artikeln publicerats.

Fortsätt gärna ställa frågor i kommentarsfältet!

Storbritannien: Underhuset öppnar för nya förhandlingar med Bryssel och avvisar avtalslöst brexit

Förslag om att skjuta fram utträdet röstades däremot ned.

Brittiska företag fyller lagren inför brexit – hälsningen till politikerna är tydlig: ”Nu är det dags att börja bete sig på ett vuxet sätt”

Tre av fyra företag har inte förberett sig för brexit.