"Hon blev bättre, men ätstörningen finns alltid kvar" - vid Ätstörningsenheten i Åbo ska fler få hjälp

Hösten 2016 var tuff för Alexandra. Många allvarliga saker hände efter varandra och stressen byggdes upp tills allt utvecklades till en ätstörning.

- Mina kompisar sade till åt mig efter 2-3 månader, men de hade nog märkt det och talat om det sinsemellan redan tidigare, berättar Alexandra.

Alexandra insåg själv vad som hände och hon ville ha hjälp. Och hon fick snabbt hjälp, av en terapeut och en näringsterapeut, och hon prövade också på emotionell zonterapi.

Alexandra hade bulimi i ungefär ett år.

- Jag fick hjälp tillräckligt snabbt, men inte tillräckligt mycket. Det tog slut först då jag skildes från min pojkvän, säger Alexandra med ett skratt.

Men sedan blir hon allvarlig igen. För det stämmer inte att bulimin någonsin är över. Trots att hon inte har haft några problem nu på ett år vet Alexandra att sjukdomen finns kvar.

Problemen gömdes undan

Detsamma säger Maria, vars kompis fick anorexi under högstadietiden.

- Det var något som alltid skymdes undan. Man sade att då det gäller ungdomar och tonåringar så kommer det att försvinna, berättar Maria.

Försvann det?

- Nä, det bytte form, men inte försvinner ju sådant. Nu mår kompisen mycket bättre, men det finns alltid där i bakgrunden.

Maria tycker det är jätteviktigt att prata om problemen men samtidigt var det svårt att hjälpa kompisen.

- Det blev lite som en snöbollseffekt, om man pratade om hennes vanor så insåg hon att hon kunde få mera uppmärksamhet. Då kunde hon äta ännu mindre, för att få ännu mera uppmärksamhet, berättar Maria.

Nyttigast att hjälpa dem som just insjuknat

I Åbo får unga med ätstörningar hjälp vid ungdomspsykiatriska polikliniken, men de allra svåraste och akutaste fallen skickas vidare till Åbo universitetscentralsjukhus Ätstörningsenhet.

Till specialsjukvårdsenheten i Åbo kommer cirka 15 remisser per månad, och ett par hundra personer har vårdkontakt.

De flesta som kommer till enheten blir bättre, men alla blir inte friska

- Vi försöker satsa på dem som just insjuknat, för det är nyttigast att hjälpa dem och undvika att det blir ett kroniskt tillstånd, säger överläkare Kim Kronström vid ÅUCS ungdomspsykiatri, som ansvarar för Ätstörningsenheten.

I måndags flyttade Ätstörningsenheten i Åbo in i nya, större lokaler i Åbo. Orsaken är att det kommer nya patienter och ÅUCS har också fått mer personal till Ätstörningsenheten.

Inte vanligare, men allt fler fångas upp

Enligt Kronström har ätstörningar i sig inte blivit vanligare, utan det är snarare så att vårdapparaten lyckas fånga upp alltfler som har en ätstörning.

- Vi har försökt ta emot alla som behöver hjälp på grund av ätstörningar, men det har varit problematiskt i de gamla lokalerna. Nu kan vi erbjuda mer intensivvård och träffa patienterna oftare, hoppas Kronström.

På Ätstörningsenheten ges bland annat familjebaserad behandling, kognitiv beteendeterapi, måltidsträningar och kroppsinriktad behandling.

Problemen kan komma tillbaka vid stress

- Många har långvariga symtom, som problematiska relationer till sin kropp och till mat. Det finns också sådana vars problem blir större igen om de är med om någon stress i livet.

Enheten finns i Eurocity på Joukahainengatan, så det är nära till ÅUCS andra enheter som man samarbetar med. Där erbjuds stöd, konsultationer och vård.

- Här finns både en poliklinik och en dagavdelning för patienter som inte behöver vara på avdelning dygnet runt, men som ändå behöver mer hjälp än man får på polikliniken, förklarar Kronström.

De som behöver vård dygnet runt vårdas på ungdomspsykiatriska avdelningen eller på vuxenpsykiatriska avdelningar.

Enligt Institutets för Hälsa och Välfärd (THL) undersökning Unga vuxnas hälsa och psykiska välbefinnande har 6 procent av kvinnorna i åldern 20–35 år lidit av en ätstörning någon gång i livet

- De flesta som kommer till enheten blir bättre, men alla blir inte friska.