Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Henrik Meinander: Röstfiske att lova statsbegravning åt Matti Nykänen - "Inrätta en helt ny sed i stället"

Från 2019
Porträtt på Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, på Långa bron i Hagnäs i Helsingfors.
Bildtext Henrik Meinander är professor i historia vid Helsingfors universitet.
Bild: Lukas Rusk

Löftet om att arrangera en statsbegravning åt den nyligen bortgångne backhopparstjärnan Matti Nykänen luktar röstfiske inför riksdagsvalet, säger historikern Henrik Meinander. Enligt honom vore det mer lämpligt att inrätta en helt ny sed för att hedra folkkära idrottsmän.

Enligt uppgifter till Yle Urheilu överväger statsrådet att låta ordna en statsbegravning för backhopparlegenden Matti Nykänen som gick bort natten till måndag.

På tisdagen meddelade idrottsminister Sampo Terho (Blå) att han ska utreda saken.

Men vem kan egentligen få en statsbegravning? Hur går en sådan till i praktiken?

Det har vi diskuterat tillsammans med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet.

Vem är berättigad till en statsbegravning?

- Tidigare har statsbegravningar arrangerats enbart för presidenter och långvariga statsministrar.

- Men när också statsrådet Harri Holkeri fick en statsbegravning 2011 skedde något av ett trendbrott. Sedan dess har de arrangerats på lättare grunder.

Matti Nykänen, 2011.
Bildtext Backhopparstjärnan Matti Nykänen gick bort natten mellan söndag och måndag. Han blev 55 år gammal.
Bild: Yles arkiv / Jussi Nahkuri

Borde nu också Matti Nykänen få en statsbegravning?

- Att man skulle ordna en statsbegravning för en folkkär idrottsman verkar i hög grad som röstfiske nu när vi närmar oss riksdagsval. Jag har mycket svårt att tro att det går igenom.

- Det väsentliga är att den som får en statsbegravning är en person som har burit ansvar - också juridiskt - för det som sker i staten. Det är det som är hela poängen.

- I övriga fall kan man ordna andra slags stora begravningar för att uttrycka sin respekt för den bortgångne.

Vilka särdrag har en statsbegravning jämfört med en "vanlig" begravning?

- I en statsbegravning deltar både landets sittande regering och statsöverhuvud. Vanligtvis är det ärkebiskopen som förrättar jordfästningen.

Det väsentliga är att den som får en statsbegravning är en person som har burit ansvar - också juridiskt - för det som sker i staten.

― Henrik Meinander

- Också försvarsmakten är inkluderad. Det finns ganska etablerade seder för hur det hela verkställs.

- Men i Sverige fick Olof Palmes statliga begravning en ganska stark partipolitisk laddning. I Finland tyckte man att det inte var värdigt - det var som om Palme inte skulle ha varit hela Sveriges statsminister, utan bara hade representerat ett parti.

- I Finland har man varit mycket noggrann med att statsbegravningar ska vara en opolitisk sak.

Mauno Koivistos begravning
Bildtext President Mauno Koivisto var den senaste i Finland att få en statsbegravning. Koivisto gick bort år 2017.
Bild: Lehtikuva

Men om det är en opolitisk sak - skulle då inte stora idrottare, med bland annat olympiska guld och ett flertal världsmästerskap i bagaget, också förtjäna en statsbegravning?

- Ingenting hindrar ju att inrätta en helt ny sed för att ta farväl av kända och kära landsmän. Men de har ju inte representerat staten, utan nationen. Dessa två ska hållas separata.

Så man kunde i stället tala om en nationsbegravning eller något liknande?

- Ja, just det! Då är också möjligheterna friare för hur det hela verkställs.

Diskussion om artikeln