Hela Sverige chockades då 23-åriga Sarah Wägnert avslöjade hur dåligt äldre behandlas - nu är hennes namn lag

Det är få personer som vid några och tjugo års ålder får en hel lag uppkallad efter sig. Till dem hör den svenska undersköterskan Sarah Wägnert. Hon gav namn åt Lex Sarah - en lag som föreskriver att alla vårdanställda bör anmäla missförhållanden.

Historien började hösten 1997. Då arbetade den 23-åriga Sarah Wägnert vid Polhemsgården, ett privat äldreboende i Solna utanför Stockholm. Det var hennes första riktiga tjänst.

Men de observationer hon gjorde i sitt arbete var ruskiga. De boende hade svåra liggsår och smärtor, och deras vädjanden om hjälp besvarades inte. Kosthållet var dåligt, uttorkning vanligt.

Wägnert och hennes kolleger försökte påtala bristerna för entreprenören ISS Care, facket och kommunen, men utan resultat.

- Vi försökte helt enkelt anmäla verksamheten. Men tyvärr fanns det ingen instans som kunde ta emot vår anmälan, registrera bristerna och hjälpa oss, säger Wägnert.

Men så fick SVT:s nyhetsredaktion Rapport nys om vanvården och kom utan förhandsanmälan för att rapportera om problemen. En intervju med den unga undersköterskan på bästa sändningstid fick hela Sverige att haja till.

Respekterad för visselblåsandet

Kommunen ingrep mot Polhemsgårdens verksamhet, och även på riksplanet skedde en ändring. År 1999 utvidgades socialtjänstlagen med en paragraf, där anställda åläggs att rapportera om brister och missförhållanden på den egna arbetsplatsen.

I folkmun kallas paragrafen Lex Sarah. Lagen omfattar dem som jobbar med vård av barn, äldre och handikappade.

Senare fick patientsäkerhetslagen en motsvarande paragraf, Lex Maria, som gäller missförhållanden i hälso- och sjukhusvård.

Sarah Wägnert är idag 44 år och arbetar på Västmanlands sjukhus i Västerås. Hon hoppar in där hennes hjälp behövs, hennes arbetsuppgifter varierar mellan avdelningarna.

Och trots att hela Sverige känner henne som en oförvägen visselblåsare, har hon inte haft svårt att få jobb.

- Jag resonerar alltid som så, att om en verksamhet inte vill anställa mig för Lex Sarahs skull, då har stället inte samma värderingar som jag. Då vill jag inte arbeta där, säger Wägnert.

- Men jag tror också att många anställt mig för den jag är. I stort sett har jag bara fått positiva reaktioner.

Viktigt med yrkesstolthet

De senaste åren har det gjorts ett tusental anmälningar om vårdproblem i enlighet med Lex Sarah. Fallen handhas av Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Omkring hälften av anmälningarna har gällt äldreomsorgen på olika håll i Sverige.

Tack vare en handbok på nätet är det lätt att anmäla missförhållanden. På över hundra sidor förklaras grundligt hur en anmälan görs och hur den behandlas.

Ändå är det svårt för många vårdanställda att anmäla en kollega och chef. Men Wägnert ser det som en plikt som hör till yrket.

- Man ska vara stolt över sin yrkesroll. Vi arbetar i de här verksamheterna för att hjälpa människor, och då måste allt fungera. Det är vår skyldighet att anmäla brister, i alla fall är det så här i Sverige.

Mätningar visar att svenskarna är tämligen nöjda med äldreomsorgen. Men även efter att Lex Sarah stiftades har vanvård och försummelser inträffat på både serviceboenden och inom hemvården.

Människor, inte matematik

I Sverige, liksom i Finland, är målet att de äldre så länge som möjligt ska kunna bo hemma hos sig. Omkring en tredjedel av äldreboendena är privata, och graden av valfrihet varierar från kommun till kommun.

Men Sarah Wägnert kan inte se någon skillnad på kvaliteten hos privat och kommunal vård.

- Jag kan inte säga att någondera formen är bättre eller sämre. Allt hänger på att man har en bra ledning, som systematiskt arbetar med patientsäkerheten. Och att man har utbildad, kompetent personal, säger hon.

Wägnert skakar på huvudet när hon får höra om de senaste dagarnas debatt kring äldreomsorgen i Finland. Efter chockbeskeden om vanvård planerar Finland nu lagstiftning om minimimängden personal per vårdklient.

Men Sarah Wägnert tror inte att en sådan lag löser problemet. De gamlas behov av vård varierar mycket, och då är det föga skillnad om förhållandet mellan klienter och personal är 0,7 eller 0,5.

- Jag tycker inte matematiska beräkningar kan användas när det gäller människor. Det är vårdbehovet som måste styra verksamheten.

En ny generation kan ställa krav

Att arbeta inom äldreomsorgen är slitsamt. Arbetsmiljön är ofta dålig, arbetstiderna oregelbundna och lönerna låga.

- Det är inget attraktivt yrke, och det tycker jag är tråkigt, konstaterar Sarah Wägnert.

- Vi är inga produktiva verksamheter, vi bara gör av med pengar. Men så är det bara - vi betalar hög skatt i Sverige för att få det vi behöver i slutet av våra liv.

Enligt Wägnert visar hennes egna erfarenheter att förändringar kan fås till stånd. På 1990-talet skulle hon aldrig ha placerat någon anhörig på Polhemsgården. Men numera, efter alla förändringarna, är ställets rykte gott.

Wägnert litar på att Sverige i framtiden ska satsa mer på bättre ledning och patientsäkerhet. Hon känner inte oro över att själv hamna på ett äldreboende en dag.

- Men jag blir nog jobbig som boende och patient. Jag skulle vara väldigt krävande, skrattar hon.

I framtiden kommer de äldre att ställa högre krav på vården än tidigare. Det är en generationsfråga, menar Sarah Wägnert.

- De äldre idag tillhör en generation som aldrig klagar. Men vänta tio-tjugo år, då är det nog fler som inte är så nöjda. Om vi inte ändrar på bristerna.

Texten är en bearbetning av Yle Uutisets artikel Ruotsi järkyttyi, kun 23-vuotias Sarah Wägnert paljasti vanhusten huonon kohtelun – Nyt työntekijöiden ilmoitusvelvollisuudesta huolehtii laki av Riikka Uosukainen.