Var flexibel och kritisera inte – så stärker du kommunikationen med din tonåring

Ibland kan det vara svårt att förstå sin tonårings impulsiva beteende och det kan lätt uppstå situationer då man som förälder känner att man inte alls får någon kontakt med sitt barn.

Vad kan man då göra för att kommunikationen mellan barnet och föräldern ska bli bättre? Genom att visa intresse när tonåringen själv tar initiativ, stanna upp och lyssna på vad tonåringen har på hjärtat och genom att undvika att kritisera och döma.

- Förhållandet mellan barn och förälder kan förändras väldigt mycket när barnet kommer upp i tonåren. Barnet känner plötsligt ett starkt behov av att frigöra sig från sina föräldrar. De vill bli mer självständiga samtidigt som föräldrarnas makt minskar, säger Maria Karhela, sakkunnig inom barn- och familjearbete vid Barnavårdsföreningen.

Sätt dig in i tonåringens liv

Ibland vet föräldrarna inte hur de ska hantera de stora förändringarna som sker hos tonåringen. Vissa föräldrar är rädda för att släppa taget om barnet.

Man kanske känner att man inte kan lita på sin tonåring, vilket i sin tur gör att man bestämmer ännu mer om barnet än vad man tidigare gjort.

Man brukar beskriva tonårshjärnan som en bil med stark motor men med väldigt dåliga bromsar

- Det är mycket som händer när barnet kommer upp i tonåren. Kroppen och hjärnan utvecklas och identiteten formas. Som förälder gäller det att kunna förhålla sig till situationen och förstå vad som händer i barnets liv, både fysiologiskt och psykiskt.

Man kan försöka sätta sig in i tonåringens liv och fundera över vad som är utmärkande för den utvecklingsperiod som barnet just då går igenom.

Tonårshjärnan är som en stark bil med dåliga bromsar

När barn kommer in i puberteten brukar ”känslohjärnan” ta över, det vill säga att känslorna börjar driva tonåringen. Hjärnans pannlob har som uppgift att reglera hur människan beter sig i olika situationer och som hjälper en att förstå konsekvenserna av sitt eget beteende. Pannloben hos tonåringar är inte lika utvecklad som pannloben hos en vuxen.

- Tonåringen kan plötsligt bete sig impulsivt och häva ur sig kommentarer som sårar. Tonåringen har också en tendens att ta onödigt stora risker. De lyssnar hellre på sina kompisar än på sina egna föräldrar. Man brukar beskriva tonårshjärnan som en bil med stark motor men med väldigt dåliga bromsar, säger Maria.

Var lyhörd och låt tonåringen också få bestämma

Ibland finns det inte någon egentlig orsak till att tonåringen upplever humörsvängningar och det kan vara svårt för hen att förklara varför det känns jobbigt.

- Föräldrar upplever också ibland att det är svårt att veta när man ska hålla fast vid bestämda regler och när det gäller att ge efter.

För att kommunikationen mellan föräldern och tonåringen ska bli bättre lönar det sig för föräldern att vid behov vara mer flexibel än tidigare.

- Ofta kan det hjälpa att man tillsammans med tonåringen kommer överens om vad föräldrarna i fortsättningen ska bestämma över och vad tonåringen själv får bestämma över.

Som förälder måste man vara beredd på att ta rollen som den trygga vuxna som klarar av att ta emot tonåringens känsloutbrott

Undvik att ställa alltför höga krav på barnet. Man kanske tror att tonåringen klarar sig själv men i själva verket kan det hända att hen behöver stöd och hjälp av sina föräldrar.

Ibland kan tonåringen också ställa alltför höga krav på sig själv som kan resultera i att hen inte mår bra. Med andra ord gäller det att vara lyhörd för vilka behov barnet har.

Våga möta tonåringens känsloutbrott

Den vuxna kan också bli rädd för de plötsliga känsloutbrotten, vilket i sin tur kan leda till att föräldern börjar undvika att möta barnets känslor.

- Som förälder måste man vara beredd på att ta rollen som den trygga vuxna som klarar av att ta emot tonåringens känsloutbrott och visa att man förstår att det är tonåringens sätt att uttrycka sig.

Det är viktigt att man som förälder kan prata om känslorna som uppstår hos tonåringen och att man inte beskyller eller skuldbelägger barnet.

Ifall förhållandet mellan föräldern och tonåringen börjar kännas hopplös är det viktigt att våga be om hjälp av utomstående. För att kunna stöda tonåringen är det också viktigt att man har en bra kontakt med skolan.

- Man kan också höra sig för hur läraren upplever tonåringens beteende och ifall det finns orsak att bli orolig. Uteslut inte tonåringen från diskussionen utan fråga istället hur hen upplever situationen, påpekar Maria.

Verktyg för att kunna förstå sin tonåring bättre:

• Stanna upp och lyssna på vad tonåringen har att berätta. Ställ inte för många frågor. Kritisera inte.
• Var närvarande och visa intresse när tonåringen tar initiativ. Var öppen för tonåringens känslor och berättelser. Låt tonåringen tala till punkt.
• Ge beröm. Kom ihåg att också uppmärksamma små ansträngningar. Lägg märke till det positiva.
• Reservera tid för gemensamma stunder och visa att du uppskattar stunderna ni har tillsammans. Låt tonåringen känna delaktighet och gemenskap i familjen. Låt hen känna att det finns plats och utrymme för att vara den man är.
• Behåll ditt lugn. Döm inte. Visa empati och försök att reflektera ur tonåringens perspektiv.
• Ta hand om dig själv och dina egna resurser. Be om hjälp vid behov.

Artikeln bygger på en intervju av Kike Bertell för Vega Lördag i Yle Vega. Hör hela diskussionen med Maria Karhela här:

Hur förbättrar man kommunikationen med sin tonåring?

22:13