FFC-enkät: Lönerna ska vara offentliga på arbetsplatsen - EK: Finländarna vill inte offentliggöra sina löner

Mer än två tredjedelar av förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige som svarade på Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC:s förtroendemannaenkät vill att lönerna ska vara offentliga på arbetsplatserna. Samtidigt pekar arbetsgivarnas organisation EK på motsatsen i sin undersökning.

Enligt FFC:s utredning vill nästan en tredjedel av de som stöder lönetransparens offentliggöra alla delar av lönen, medan knappt en fjärdedel vill offentliggöra bara den uppgiftsrelaterade lönen.

Anne Mironen, som är expert på arbetsmiljö- och jämlikhetsfrågor på FFC, betonar att transparens skulle bidra till att åtgärda ogrundade och ojämlika löneskillnader på arbetsplatserna.

Lönetransparens bidrar till att öka jämlikhet

- Löneskillnaderna mellan könen har krympt för långsamt i Finland. Lönetransparens skulle främja det här målet och skulle också i övrigt göra lönesättningen och lönegrunderna mer sunda, kommenterar Mironen i ett pressmeddelande.

FFC:s förtroendemannaenkät besvarades av 974 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige i januari 2019.

Näringslivets enkät pekar på rakt motsatta önskningar

Samtidigt visar Finlands Näringsliv EK i en enkät som utförts av Taloustutkimus att folk i allmänhet inte vill ge ut sina löneuppgifter.

Över två tredjedelar av finländarna vill inte ge ut sina löneuppgifter utan att ha gett tillstånd till det.

Enligt Katja Leppänen vid EK är löneuppgifterna konfidentiell information som hör till arbetstagarens personliga integritet.

Leppänen anser att ett offentliggörande av löneuppgifter innebär en begränsning av de grundläggande rättigheterna.

- Budskapet är klart. Medborgarna vill inte att det pratas om personliga löneuppgifter på arbetsplatsen.

- Det hör inte till det finländska rättssystemet att det ska vara enkelt att rucka på de grundläggande rättigheterna, säger Lepponen till STT.

Avund är ett tecken på problem

EK och FFC delar ändå åsikten om att arbetsgivaren tydligare än hittills måste kunna förklara hur lönerna är uppbyggda.

Det här skulle också hjälpa arbetstagarna att förstå hur de kan försöka förbättra sin lön.

Enligt Katja Leppänen vid EK skulle ett offentliggörande av löneuppgifter på arbetsplatserna bara leda till "onödiga bekymmer, nyfikenhet och rättsprocesser".

Annika Rönni-Sällinen vid FFC säger å sin sida att man på arbetsplatser helt i onödan oroar sig över löneavund.

- Det som ligger i vågskålen är principen om icke-diskriminering. Om det uppstår besvärliga situationer innebär det att någonting är fel. Man kan hitta ogrundade skillnader i löner, och sådant måste man kunna prata om på arbetsplatserna.

Arbetsgrupp ska reda ut möjligheter till stärkt lönetransparens

Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko tillsatte i januari en arbetsgrupp som på trepartsbasis ska ta fram ett förslag till hur man kunde stärka lönetransparensen.

Tidsfristen för arbetsgruppen löper ut i mitten av mars.

Artikeln uppdaterades kl. 12 med uppgifterna om EK :s undertsökning.