Hangös fastigheter ska bli energieffektiva - både miljön och ekonomin vinner på det

Hangö stad låter göra en kartläggning över hur fastigheterna kan bli mer energieffektiva. Samtidigt som det sparar pengar gör staden en miljögärning och förbättrar inomhusklimatet för de anställda.

Låter det här för bra för att vara sant?

Med god tur inte. Men kruxet är förstås att åtgärder också tenderar att kosta pengar.

- Det är inte meningen att vi ska ösa ut en massa pengar för att spara på koldioxidutsläpp utan vi ska göra smarta affärer med vilka vi förtjänar pengar i framtiden och samtidigt minskar utsläppen, säger stadsdirektör Denis Strandell.

- I Hangö vill vi gärna vara föregångare. Framför allt tack vare våra solpaneler har vi blivit intressanta också för de andra kommunerna, säger SFP-politikern Barbro Wikberg.

Hon upplever att staden gärna får gå i bräschen när det gäller miljöfrågor.

Denis Strandell påpekar att staden är ute efter investeringar som återbetalar sig väldigt snabbt eftersom energiförbrukningen minskar.

Minskade utgifter för energiåtgång ska alltså betala för investeringen.

Vansinnig utveckling

Preliminära förhandlingar har förts med konsultföretaget Lease Green för att kartlägga stadens tio största byggnader för att lista åtgärder som kan spara på energiförbrukningen.

- På de senaste 10-15 år har det hänt vansinnigt mycket när det gäller ny teknik och digitalisering. Man kan koppla upp en byggnad här i Hangö och styra automationen till exempel från Helsingfors eller Mumbai om man så önskar. Sådana möjligheter ska man utnyttja, säger Strandell.

Idén är att med hjälp av ny teknik och nya lösningar spara både energi och pengar.

Det är inte frågan om standardlösningar utan alla byggnader ska inspekteras var för sig och specifika åtgärder för respektive byggnad kan komma i åtanke.

En miljon upp i rök

Stadens tio största byggnader har en sammanlagd energiförbrukning som i dagens läge kostar över en miljon euro om året.

- Med rätt anspråkslösa besparingar på 10 procent kunde vi spara hundratusen euro. För det kan man till exempel anställa två närvårdare eller göra något annat vettigare än att bränna upp pengarna, säger Denis Standell.

Dyrt med värme

Av stadens byggnader är det hälsovårdscentralen och Centralskolan som slukar mest energi. I januari i år uppgick värmekostnaderna för Centralskolan till 18 000 euro.

- Man kan se på det hela ur ett globalt perspektiv och då handlar det ju om att rädda planeten rätt och slätt.

Samtidigt lyfter han fram att Hangö är med i Hinku-projektet där man förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent fram till år 2030 från nivån år 2007.

- Vi ligger rejält efter i tidtabellen för att uppnå målsättningen, säger Strandell.

- Mest skulle man förstås spara på att göra sig av med gamla byggnader. Vi ska hoppas att vi lyckas bli av med en del, säger Barbro Wikberg.