Forskare: Med nuvarande hastighet försvinner alla insekter från planeten inom hundra år - "Minst sagt en katastrof"

Det snabbt sjunkande antalet insekter kan få förödande konsekvenser för vår planet, sägs det i en ny internationell forskningsrapport.

Obs! Forskningsrapporten har beskrivits som överdriven och delvis missvisande - här kan du läsa en artikel om den kritiken.

I rapporten har man för första gången samlat ihop utredningar om det minskade antalet insekter i världen under det senaste årtiondet.

De flesta undersökningar har gjorts i Västeuropa och USA samt några i Australien, Kina, Brasilien och Sydafrika.

Doktor Francisco Sánchez-Bayo vid universitetet i Sydney är en av dem som har lett undersökningen, och han beskriver resultatet som upprörande.

- Om den här trenden inte kan stoppas får det katastrofala konsekvenser både för planetens ekosystem och för mänsklighetens överlevnad, säger han i The Guardian.

Naturens ekosystem kollapsar

Över 40 procent av insektarterna är på tillbakagång och en tredjedel hotas av utrotning.

Globalt minskar antalet insekter årligen med 2,5 procent.

- Den här trenden har iakttagits i 25-30 år, och det är chockerande för det här sker snabbt. Inom tio år har vi en fjärdel färre insekter, inom femtio år bara hälften och inom hundra år inga alls - om den här trenden fortsätter, säger Francisco Sánchez-Bayo.

Tillbakagången i insektvärlden är åtta gånger snabbare än den som sker i däggdjursvärlden, och bland fåglar och kräldjur.

Insekterna har en grundläggande funktion

Tyskland och Puerto Rico har nyligen rapporterat om kollapsande insektpopulationer. Enligt den nya omfattande studien är krisen dock global.

Forskarna uttrycker sig i ovanligt kraftfulla ordalag, och talar om utdöende arter som "djupgående påverkar alla livsformer på vår planet".

Om vi inte ändrar på vårt sätt att producera mat kommer insekterna i sin helhet att utrotas inom några decennier. De återverkningar detta kommer att få för ekosystemen på vår planet beskrivs som minst sagt katastrofala.

Insekterna har en grundläggande funktion för alla ekosystem. De utgör mat för andra djur, de sköter pollinering och de återvinner näringsämnen.

Intensivt jordbruk och bekämpningsmedel de stora syndabockarna

Francisco Sánchez-Bayo konstaterar att det intensiva jordbruket innebär att man eliminerar alla träd och buskar som normalt omgärdar åkrarna.

De släta, bara fälten behandlas med syntetiska gödningsämnen och bekämpningsmedel.

Forskarna bedömer att det intensiva jordbruket - framför allt den kraftiga användningen av bekämpningsmedel - är den mest pådrivande faktorn då det gäller tillbakagången av insekter.

Urbanisering och klimatförändring nämns också som signifikanta bidragande faktorer.

Fåglar, reptiler, groddjur och fiskar äter insekter

En av de mest framträdande effekterna av nedgången i insektvärlden kommer att märkas bland alla de fåglar, reptiler, groddjur och fiskar som äter insekter.

- Om den här källan till mat tas ifrån djuren kommer de att svälta ihjäl, säger forskaren Francisco Sánchez-Bayo.

Förödande effekter har redan visat sig i Puerto Rico. Där visar en studie att markinsekterna minskade med 98 procent på 35 år.

Fjärilar och nattflyn är de mest utsatta insekterna

Analyser visar att fjärilar och nattflyn är de mest utsatta insekterna. I Storbritannien har man konstaterat att många vanliga fjärilar minskade med 58 procent under perioden 2000 och 2009 i områden med odlad mark.

Också humlorna och bina försvann

Någonting allvarligt har också skett i bivärlden.

I Oklahoma i USA fanns bara hälften av alla humlearter kvar år 2013 i jämförelse med år 1949.

Det finns arter som drar nytta av att andra arter försvinner - men tyvärr uppväger det ändå inte nedgången.

- Det finns till exempel i USA ett område där en viss sorts humla klarar sig mycket bra eftersom den tål bekämpningsmedel, säger Sánchez-Bayo.

Matproduktionen måste förändras

Sánchez-Bayo bedömer att de nya slag av bekämpningsmedel som har använts under de senaste 20 åren - inklusive neonikotinoider och fipronil - har varit speciellt skadliga. De används rutinmässigt och är bestående.

- De här ämnena steriliserar jordmånen och tar tar livet av alla larver. Effekterna har man sett bland annat på områden i Tyskland där 75 procent av insekterna har försvunnit.

Sánchez-Bayo påpekar att världen måste ändra det sätt som matproduktionen sker på.

Han har noterat att det finns mera insekter på gårdar där odlingen sker ekologiskt.

- Det är jordbruk i industriell skala - intensivt jordbruk - som tar livet av ekosystemen.

I tropikerna förekommer det inte ännu industriellt jordbruk i någon större skala, men där tros de stigande temperaturerna - en följd av klimatförändring - ha stått bakom minskningen av antalet insekter.

Arterna har anpassat sig till mycket stabila förhållanden och har få möjligheter att förändras - vilket man har kunnat se i Puerto Rico.

Älska dem eller avsky dem - vi människor kan inte överleva utan insekter

Sánchez-Bayo säger att det ovanligt starka språk som forskarna använder sig av i den nya rapporten inte är avsett att skapa panik.

- Men vi ville nog väcka folk. Då man inser att 80 procent av insekternas biomassa har försvunnit på 25-30 år så väcker det oro.

Också andra forskare har dragit samma slutsats; förlusten av insekter är ett globalt problem.

Alla bevis pekar i samma riktning, och det här är mycket oroande för oss alla eftersom insekterna är hjärtat i näringscykeln, säger professor Dave Goulson vid universitetet i Sussex i Storbritannien.

Insekterna pollinerar en stor majoritet av alla växtarter, de håller jordmånen frisk, de återvinner näringsämnen och de reglerar förekomsten av skadedjur.

- Älska dem eller avsky dem - vi människor kan inte överleva utan insekter, säger Goulson.

Francisco Sánchez-Bayo konstaterar att han kan vittna om den krympande insektvärlden på ett personligt plan. Under en 700 kilometer lång semesterresa på landsbygden i Australien behövde han inte en enda gång rengöra vindrutan.

- För många år sedan måste jag göra det oavbrutet.

Undersökningen har publicerats i facktidskriften Biological Conservation och det är tidningen The Guardian som har skrivit om forskningsrapporten.