EU-valet: Populisternas framfart stämmer till eftertanke - "Det riskerar att bli väldigt stökigt i parlamentet"

De populistiska partiernas frammarsch och osäkerheten kring brexit sätter sin prägel på det instundande EU-parlamentsvalet. Företrädare för de EU-vänliga partierna hoppas på ett närmare samarbete för att stoppa de nationalistiska strömningarna.

- Det riskerar att bli väldigt stökigt i Europaparlamentet efter nästa val. I de två tidigare valen har vi sett att centrum i Europaparlamentet har minskat på bekostnad av extremerna. Den trenden kommer att fortsätta efter nästa val, säger Christofer Fjellner som är svensk parlamentsmedlem i den konservativa EPP-gruppen.

Hans kollega i den socialdemokratiska gruppen Jytte Guteland håller med om att valrörelsen kan bli kämpig.

- Det här är ett viktigare val än på mycket länge. Det handlar om att stå upp för demokratin, stå upp för rättsstatens principer, medias oberoende och universitetens rätt att bedriva oberoende forskning, där vi ser att de extrema partierna är på framfart.

De etablerade grupperna utmanas på många fronter

Centerkonservativa EPP och socialdemokratiska S & D har i dagens läge ett stort inflytande i Europaparlamentet.

Tillsammans med liberala Alde och den gröna parlamentsgruppen utgör partierna en EU-vänlig fyrklöver i centrum av det politiska spektret.

Den mer EU-kritiska vänstergruppen och de eurokritiska och populistiska grupperingarna till höger om EPP har vuxit sig starkare, men utgör fortfarande en klar minoritet i parlamentet.

Europaparlamentsvalet kan ändå komma att rubba de politiska cirklarna rejält. Opinionsmätningarna förutspår en seger för den EU-kritiska högern på bekostnad av både EPP och socialdemokraterna.

EU-kritiska krafter vill fördjupa samarbetet

De nationalistiska grupperingarna hoppas inte enbart på fler platser i parlamentet utan också på ett fördjupat samarbete sinsemellan.

Enligt Sannfinländarnas ordförande, EU-parlamentarikern Jussi Halla-aho, vill man undvika att de EU-kritiska krafterna splittras i fler grupperingar efter valet.

- Det finns bättre förutsättningar för det (ett samarbete) i dag än för fem år sedan. Partierna har lärt sig att arbeta i parlamentet och också handgripligen känt av att storleken har betydelse i Europaparlamentet.

Enligt Halla-aho vill många inom de nationalistiskt sinnade partierna undvika den splittring som uppstod efter de senaste Europaparlamentsvalet.

- Då splittrades relativt likasinnade partier i fyra olika grupper, samtidigt som en del valde att stanna utanför. Det här minskar våra möjligheter att inverka på de frågor vi vill driva parlamentet.

Vem blir vågmästare i det nya parlamentet

Om de EU-kritiska partierna går framåt i valet så måste de EU-vänliga partierna stå upp för en uppbyggande EU-politik, säger Nils Torvalds som är SFP:s representant i liberala ALDE.

I klartext betyder det här att EPP, socialdemokraterna, ALDE och den gröna gruppen måste samarbeta mer intensivt än tidigare.

- Vi kommer att ha motståndare som kommer att använda alla omröstningar till att splittra systemet. Det är på den punkten de kan vara eniga. Det är just den funktionen som gör att vi andra fyra grupperingar måste visa att vi är fullvuxna människor.

Heidi Hautala från den gröna gruppen ser i likhet med Torvalds behov av en "försvarsallians" mot de krafter som hon säger vill bryta sönder unionen från insidan.

- Vi måste börja fundera på en lös koalition som försvarar EU:s kompetens och kapacitet att agera.

Brexit bidrar till ytterligare förvirring

Det är inte enbart Storbritanniens utträde som rör om sammansättningen i parlamentet. Storbritanniens utträde innebär att antalet EU-parlamentariker minskar betydligt från och med nästa mandatperiod.

Samtidigt får ett flertal länder, bland dem Finland, tilläggsplatser för att utjämna styrkeförhållandena i parlamentet.

Det här förutsätter ändå att Storbritannien verkligen lämnar unionen inom utsatt tid. Om Storbritannien väljer att skjuta fram sitt EU-utträde kan det här tvinga parlamentet att se över den nya mandatfördelningen.

I parlamentet börjar måttet ändå vara rågat vad Storbritanniens obeslutsamhet beträffar.

- Det engelska politiska systemet klarar helt enkelt inte av att hitta en väg ut. Sanden rinner ut i deras timglas och det här leder - om det inte plötsligt kommer till insikt om något - till ett brexit utan ett avtal, säger Nils Torvalds.

- Om man inte kommit överens om vad man röstar om inom hundra dagar, om hur många parlamentariker vilket land har, så har man inte kommit överens om hur många parlamentariker som finns i det nya parlamentet. Och det är en omöjlighet.

11:30: Artikeln har kompletterats med faktarutan ovan.