EU har enats om nya upphovsrättsregler men Finland motsatte sig – Hautala: "Problematisk överenskommelse"

Uppladdningsfilter och länkskatt, men inget förbud mot att publicera en video som du filmar på ett sportevenemang – så här påverkar EU:s planerade upphovsrättsregler dig.

Ministerrådet och EU-parlamentet har alltså nu kommit överens om innehållet i det planerade upphovsrättsdirektivet.

Tanken med de nya reglerna är att de som har skapat något – som bilder, musik eller nyhetsartiklar – ska få skälig ersättning för sin produkt då den sprids på internet.

En tredjedel av medlemsländerna var emot överenskommelsen, men det räckte inte till för att stoppa processen. De som motsatte sig var Finland, Sverige, Italien, Nederländerna, Luxemburg, Polen, Slovakien och Malta.

EU-parlamentet ska ännu rösta om upphovsrättsdirektivet i vår, så det är inte helt avgjort än. Hela lagpaketet kan i teorin ännu falla, så att saken tas upp till ny behandling först efter EU-valet.

Enligt det nu föreslagna direktivets mest omdiskuterade del – artikel 13 – ska internettjänster hindra att upphovsrättsskyddat material laddas upp.

De kan i praktiken bli tvungna att använda någon form av automatiskt uppladdningsfilter.

"Rättvis ersättning"

Upphovsrättsinnehavare är av ganska olika åsikt gällande direktivet. Många välkomnar det, medan många är missnöjda och inte gör det.

Aku Toivonen som är verksamhetsledare på Musiikintekijät, en intresseförening för kompositörer, låtskrivare och musikarrangörer, är positivt inställd.

Han säger att det skulle vara mycket viktigt att de som skapat ett visst material också får rättvist betalt för det när användare laddar upp det på nätet.

– Olika plattformar har kunnat dra ekonomisk nytta av material som enskilda upphovsmän äger. Det handlar om att börja ge oss rättvis ersättning, påpekar han.

Dyrt och inexakt

Att bygga upp ett uppladdningsfilter kan bli dyrt. I dagens läge är det främst den globala videotjänsten Youtube som har ett sådant här filter i stor skala.

De är inte heller felfria, vilket skulle kunna innebära att användares material felaktigt stoppas.

Axel Ross, den ansvariga förhandlaren i EU-parlamentet, förnekar ändå att direktivet kan innebära slutet för ett fritt internet.

– Användare kommer att kunna vara kreativa och ladda upp mer, säger han.

Många motsätter sig

Lobbningen kring upphovsrättsdirektivet har varit intensiv.

Många EU-medborgare vill gärna sprida upphovsrättsskyddat material utan att behöva betala för det, och många är också oroade över att bli censurerade i samband med uppladdningar.

Den tyska EU-parlamentarikern Julia Reda (Piratpartiet) är inte nöjd över överenskommelsen.

– Det blev sämre under förhandlingarnas gång. Uppgörelsen är ett hot mot mindre företag, mot upphovsmän och mot internetanvändare. Den ger teknologi- och mediejättarna för mycket makt över internet, kommenterar Reda.

Den här kompromissen är ganska problematisk.

EU-parlamentarikern Heidi Hautala

Också den finländska EU-parlamentarikern Heidi Hautala (De Gröna) är kritiskt inställd.

– Den här kompromissen är ganska problematisk, kommenterar hon.

Hon gillar framför allt inte att det är så många aktörer som kommer att omfattas av artikel 13, och kan behöva använda uppladdningsfilter i framtiden.

I överenskommelsen sägs det att alla internettjänster inom EU ska omfattas, förutom de som kan uppfylla alla följande tre kriterier:

• Har en omsättning på under 10 miljoner euro.
• Har varit tillgänglig för allmänheten i mindre än tre år.
• Har färre än 5 miljoner unika besökare.

Det finns ett stort antal tjänster som inte uppfyller alla de här punkterna och om kriterierna blir verklighet kan det bli ett problem för många av dem - också för sådana aktörer som inte i nuläget har några som helst problem med upphovsrättsbrott.

Såkallade mem – alltså internetskämt – eller GIFs kommer inte att påverkas av de nya reglerna, försäkrar EU-parlamentet i ett pressmeddelande.

Men ett problem kan vara att det kan bli svårt att definiera vad som är ett internetskämt och som är okej att sprida fritt, och vad som inte är det.

Artikel 11 påverkar nätjättarna

Nätjättar som Google, Twitter och Facebook, som samlar ihop nyheter från många olika källor, kan däremot bli tvungna att betala ersättning då de länkar till nyhetsartiklar, eller citerar dem. Det framkommer i artikel 11 i förslaget till direktivet.

Sådana här nyhetssamlande sajter kommer att behöva ha licens om de vill citera mer än "enskilda ord eller mycket korta delar" av nyhetsartiklar.

Vad man konkret menar med det här kommer domstolar att behöva avgöra i ett senare skede.

Den här "länkskatten" – ett begrepp som också fått kritik – ska gälla artiklar från tidningsförlag och till exempel tv- och radiobolags webbproduktion.

Exakt vilka medier som kommer att omfattas är ännu lite öppet, men det verkar åtminstone handla om etablerade medier och inte bluffmedier.

– En konsekvens kan bli att seriösa nyhetsmedier missgynnas, om plattformar väljer att citera mindre av dem, för att därmed undvika att betala licensrättigheter, kommenterar Viveca Still vid Undervisnings- och kulturministeriet för Svenska Yle.

Still har förhandlat om upphovsrättsdirektivet för Finlands del.

Finland har också ställt sig på tvären gällande artikel 11.

Omfattar inte publikens sportklipp

Viveca Still berättar också att upphovsrättsdirektivet inte kommer att bestämma något om sportevenemang. Det fanns tidigare med ny lagtext om det här, men den har strukits efter massiv kritik.

Tanken var att ge de som arrangerar ett sportevenemang alla rättigheter när det gäller upphovsrätt vid deras evenemang.

Förslaget var kontroversiellt, eftersom det riskerade att begränsa yttrandefriheten för många åskådare.

Det kunde också ha gällt juniorevenemang och i praktiken ha betytt att en förälder som filmar sitt barn när han eller hon spelar i en ishockeymatch inte kunde ha fått publicera klippet på sociala medier.

Mycket diskussion

Det pågick långa förhandlingar den här veckan och ännu på ondagseftermiddagen stod ministerrådet och EU-parlamentet fortfarande långt ifrån varandra, framför allt gällande artikel 13, alltså internetfiltren.

– Det är lite av ett dödläge just nu, konstaterade den tyska EU-parlamentarikern Julia Reda (Piratpartiet), i en intervju på onsdagseftermiddagen för bland annat Svenska Yle.

Förhandlingarna fortsatte efter det i flera timmar till, innan man nådde en överenskommelse sent på kvällen.

EU-parlamentets enda piratpartist slåss mot direktivet som skulle lägga filter på Twitter och Youtube - ”Upphovsrätten står i vägen för många nyttiga saker”

Parlamentet röstar om omstritt direktiv senare i vår.