Medelinkomsttagare beskattas hårt i Finland: “Sänker man skatterna måste man också minska förmånerna”
En jämförelse mellan de nordiska länderna visar att personer som bor i Finland har mindre pengar kvar att leva på efter skatter och nödvändiga utgifter än sina svenska, norska och danska grannar.
Svenska Yle har i samarbete med Sveriges Radio jämfört hur det är att arbeta och leva i Finland, Sverige, Norge och Danmark.
Resultatet kan få oss finländare att titta avundsjukt omkring oss. På grund av Finlands jämförelsevis höga skatter och levnadskostnader har vi minst pengar kvar i handen.
Var i Norden skulle du ha du mest pengar kvar i handen? - Så svarade vi på frågan steg för steg
Skattmasen går hårt åt den finländska medelinkomsttagaren
I Finland ligger meddellönen på drygt 41 000 euro om året medan den svenska medelinkomsten för personer med förvärvsinkomst ligger på nästan 39 500 euro.
Eftersom medellönen i Finland är högre än den i Sverige kunde man tro att invånarna här har mera pengar att röra sig med – men nej.
Jämförelsen visar att både barnfamiljer och singlar som lyfter en medellön har minst pengar kvar i handen efter skatter och nödvändiga levnadskostnader om de bor i Finland.
Så mycket har medelinkomsttagaren kvar efter skatt och nödvändiga utgifter
Det här beror till stor del på Finlands jämförelsevis hårda beskattning av personer som lyfter en medellön. Medan skatten för en medellön i Sverige ligger på 24,5 procent är procenten i Finland 30,3 procent.
Jämfört med de andra nordiska länderna har Finland den näst högsta inkomstskatten för personer med medellön, endast Danmark har högre.
Den danska medellönen är ändå nästan 2 000 euro högre än den finländska så trots den högre skatteprocenten har danskarna betydligt mer pengar kvar i handen.
I grafen ser du hur skatteprogressiviteten skiljer sig mellan Finland, Sverige, Danmark och Norge. De vertikala strecken visar medellönen i respektive land.
De som har en medellön betalar - men tar också emot
När man har sett den här statistiken kan man fråga sig varför någon frivilligt skulle välja att flytta hit.
Markus Jäntti, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, tror att de höga skatterna visserligen kan få Finland att framstå som mindre konkurrenskraftigt än de övriga nordiska länderna – men han tycker man ska vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser.
– Knappast kan det betraktas som en fördel för Finland att man får mindre pengar i handen. Men det är oklart om lösningen är en drastiskt sänkning av inkomstskatten för då måste man i motsvarande mån minska på de förmåner som bekostas av inkomstskatten, säger Jäntti.
Det finns inte så mycket pengar att man i Sverige kunde köpa en skolutbildning åt sina barn som är lika högklassig som den i Finland
Markus Jäntti, professor i ekonomi, Stockholms universitet
Att just personer med medellön beskattas relativt hårt i Finland ser Jäntti inte som något särskilt problematiskt.
– Det är bra att komma ihåg att de också är mottagare av en ganska stor del av förmånerna. Och om det skulle finnas ett väldigt utbrett missnöje med beskattningen skulle vi förmodligen inom politiken se mera skattepopulism än vi gör i nuläget.
Inget skatteparadis - men kanske bra så?
Jäntti betonar att folk inte väljer vart de ska flytta endast utgående från var man kan samla på sig den största pengabingen. Bland annat utbildning och hälsovård kan också vara viktiga faktorer.
– Det finns inte så mycket pengar att man i Sverige kunde köpa en skolutbildning åt sina barn som är lika högklassig som den i Finland. Det paket man får som medborgare består av så mycket mer än det man får på marknaden.
Föreställ dig att man skulle införa terminsavgifter på grundskolan, mellanstadiet och universiteten, och använda de sparade medlen till att dra ner skatteskalorna, skulle det locka arbetskraft?
Markus Jäntti, professor i ekonomi, Stockholms universitet
– Föreställ dig att man skulle införa terminsavgifter på grundskolan, mellanstadiet och universiteten, och använda de sparade medlen till att dra ner skatteskalorna, skulle det locka arbetskraft? Det är möjligt, men jag skulle inte slå vad om det, spekulerar Jäntti.
Om du vill se hur din ekonomi skulle förändras av att flytta till ett annat nordiskt land kan du använda dig av vår tjänst “Dags att utvandra”.
' /%3E%3C/svg%3E)
Rättelse 1.3.2019 9:50: Vi har ersatt begreppet medelinkomst med medellön för att precisera att beräkningen gäller personer med förvärvsinkomster. Malin Ekholm, projektledare för Svenska Yle Data