I Danmark har en medelinkomsttagare 900 euro mer kvar i handen än i Finland. Kolla hur mycket pengar du själv skulle ha kvar efter skatt, hyra och andra utgifter om du jobbade i ett nordiskt grannland.
Lotta Nymann-Lindegren är en av dem som har valt att flytta till Danmark med sin familj. Hon jobbar sedan ett och ett halvt år tillbaka som kommunikationsrådgivare på den danska kommunikationsbyrån Holm.
BildtextLotta Nymann-Lindgren på kontoret
Bild: Yle/Linda Söderlund
person
Den danska arbetsmarknaden är flexibel och det är vanligt att byta jobb ofta. Det här gör också att arbetsgivarna är måna om att arbetstagarna ska trivas så att de stannar kvar längre.
Men det handlar naturligtvis också om löner. Lönerna i Danmark hör till de högsta i Europa och i Danmark är det inte tabu att tala om löner, pengar och bonusar.
- Folk frågar och talar om löner lite mera öppet. Eftersom lönerna är mera förhandlingsbara så är det en helt legitim orsak att byta jobb om man får ett bättre erbjudande på ett annat ställe, säger Lotta.
Ser man på helheten har danskarna och norrmännen de högsta lönerna i Norden. I Danmark är skatterna betydligt högre än i övriga Norden men de låga levnadskostnaderna och de höga lönerna gör att danskarna har mest pengar kvar att röra sig med efter lönedagen.
I Finland och Sverige ligger löner och levnadskostnader på nästan samma nivå. Skatterna för medelinkomsttagare är högre i Finland och det leder till att de flesta finländare har mindre pengar kvar.
Se hur mycket du skulle tjäna på att utvandra
Lottas yrkesgrupp "Specialister inom kommunikation" har enligt lönestatistiken över 800 euro mer kvar efter skatt och andra utgifter i Danmark än i Finland. Det resultatet har vi kommit till genom att jämföra yrkesgruppens medellön, inkomstskatt, medelhyra och minimiutgifter i Sverige, Finland, Norge och Danmark.
Här kan du gå in och kolla vad just du skulle tjäna och ha kvar i handen om du flyttade till ett nordiskt grannland.
Lönestatistiken på Island kunde inte jämföras med de övriga nordiska länderna, därför saknas Island i vår jämförelse.
Uppgifterna om lönerna är riktgivande för medellönerna för ordinarie arbetstid inom olika yrkeskategorier i de olika nordiska länderna. Det kan finnas stora variationer inom medellönerna. Den enskilda individens lön kan variera.
Utgifterna är beräknade enligt varje lands minimibudget och vi har gjort vissa förhandsval när det kommer till personerna. Hyrorna är en medelhyra för motsvarande boende i de olika länderna. Hyresnivån i Stockholm är beräknad enligt förstahandskontrakt, de verkliga hyrorna kan vara mycket högre eftersom så många bor i andra-, tredje- och fjärde hand.
Längst ner i artikeln finns en mer ingående beskrivning av hur vi har gått till väga.
Finland förlorar på höga levnadskostnader och höga skatter för medelinkomsttagare
Lönenivån och levnadskostnaderna ligger på ungefär samma nivå i Finland och Sverige men i Finland beskattas medelinkomsttagare hårdare och det gör att nästan alla yrkesgrupper har mindre pengar pengar att röra sig med här.
Jämförelse
Land
Finland
Sverige
Norge
Danmark
Nettoinkomst
2 406 €
2 480 €
3 213 €
3 307 €
Kvar i handen
1 037 €
1 283 €
1 418 €
1 911 €
I Norge och Danmark är lönenivån högre men i Norge kostar livet mycket mer än i Danmark, vilket gör att det är danskarna som har mest pengar på fickan efter att nödvändiga utgifter är betalda.
Är du byggnadshantverkare, sjukskötare, barnmorska eller veterinär kunde det vara värt att överväga en flytt till Sverige. De är alla yrkesgrupper där en singel har över 600€ mer kvar i handen i Sverige än i Finland.
För chefer och juridiska specialister lönar det sig däremot att stanna kvar. I nästan alla chefskategorier har enpersonershushåll mer pengar att röra sig med i Finland än i Sverige.
Mellan Finland och Danmark är skillnaden störst bland verkställande direktörer, fartygs- och flygbefäl samt specialister inom matematik och textil. De har alla över 1 500€ mer kvar i Danmark.
De enda som har mer pengar kvar i Finland än i Danmark är chefer inom detaljhandeln, yrkesutbildad personal inom militären och fiskare. Inom alla andra yrkesgrupper har danskarna mer kvar i handen.
"Det finns mycket betoning på att jobbet ska vara flexibelt och effektivt"
Holm Kommunikation, där Lotta Nymann-Lindegren jobbar, har sitt kontor i ett hus på en av de upprustade innergårdarna i stadsdelen Nørrebro i Köpenhamn. Här jobbar omkring 15 personer i ett modernt, öppet kontorslandskap och i ena änden av kontoret finns ett stort matbord.
Varje dag klockan 12 levereras lunchen och kollegerna äter tillsammans. Det här är ett vanligt sätt att sköta lunchen på danska företag - lunchen blir snabb och effektiv och samtidigt hinner man umgås med kollegerna.
- Lunchkulturen gör att vi inte behöver gå ut, så det avbryter inte ens dagen särskilt mycket. Folk kommer tidigt, äter kort lunch och så går man hem i god tid, säger Lotta Nymann-Lindegren.
BildtextPå Lotta Nymann-Lindegrens arbetsplats levereras lunchen till kontoret
Bild: Yle/Linda Söderlund
lunch,arbete
I Danmark värdesätter man att ha tid också för annat än jobb och det finns ingen kultur av att sitta sent på kontoret. Enligt Lotta finns det en stor förståelse för att hämta barnen tidigt på dagis och skola och att vara hemma med dem då de är sjuka.
- Det finns mycket betoning på att jobbet ska vara flexibelt och effektivt, men sen ska man också kunna visa resultat. Sen om det inte fungerar måste man kanske hitta en annan arbetsplats, men det är heller inte någonting man är rädd för.
BildtextLotta Nymann-Lindegren bakar med sonen Axel
Bild: Yle/Linda Söderlund
person,Lotta Nymann-Lindegren
Danskarna förhåller sig inte lika allvarligt till jobbet
Överlag förhåller sig danskarna inte lika allvarligt till jobbet som finländarna. I Danmark är det också lättare att få sparken, men folk tycker inte att det är en lika stor katastrof som i Finland. Det är helt enkelt mera accepterat att det är en del av arbetslivet, det är ingen stor skam.
- Om man får sparken kan man säga att det jobbet inte passade mig. Orsaken var inte nödvändigtvis att det är något fel på mig, utan att det inte var det bästa jobbet just i den här livssituationen. Och så hittar man ett annat jobb i stället, säger Lotta Nymann-Lindegren.
Arbetslösheten i Danmark är lägre än EU:s genomsnitt, endast 5,1 procent, och vanligen är det lätt att hitta nytt jobb.
Den höga lönenivån i Danmark märks också i samhället. Prisnivån på både mat och kläder är högre än i Finland och för en finländare känns det dyrt att gå på restaurang.
I Danmark bor man lite större än i Finland och man är van att vardagen är lite dyrare.
- Generellt är danskarna kanske lite mer vana vid att använda pengar på sig själva. Danskarna är stiliga och bor skönt och det är kutym att det får synas att man har pengar.
Var i Norden skulle du ha du mest pengar kvar i handen? - Så svarade vi på frågan steg för steg
Steg ett - Avgränsa frågan
Stämmer det att vårdare tjänar bättre i Norge och att finska lärare har de bästa lönerna? Vi ville veta var du skulle ha mest pengar kvar i fickan om du flyttade till ett annat nordiskt land.
När man talar om att flytta till ett annat land för att jobba räcker det inte att känna till lönenivån utan det man vill veta är vad man har kvar att leva på efter att alla nödvändiga utgifter och skatter är betalda.
Så det gällde att hitta jämförbara uppgifter för löner i olika yrken, skatter i de nordiska länderna och andra kostnader.
Lön - skatter - levnadskostnader - boendekostnader = Så mycket har du kvar i handen
Steg två - Hitta jämförbar lönestatistik
För att kunna jämföra uppgifter om lön i olika yrken och yrkesgrupper måste statistiken från de olika länderna och yrkesgrupperna vara så lika som möjligt.
Lönestrukturstatistiken beskriver medellönerna inom olika yrken. Yrkesindelningen på den internationella yrkeskategoriseringen ISCO-08, men varje land har gjort egna anpassningar.
För Sveriges del är anpassningarna så omfattande att en konverteringsnyckel måste användas för att placera in de svenska yrkeskoderna i motsvarande ISCO-kod. För Finland, Danmark och Norge har vi behövt göra några enstaka justeringar för att placera in motsvarande yrken under samma yrkeskod.
Den isländska lönestrukturstatistiken bygger på den äldre internationella standarden ISCO-88 och vi lämnade därför bort Island från vår granskning.
Även om lönestrukturen är liknande varierar det hur olika tillägg räknas med i de statistiska medellönerna. För att kunna jämföra lönerna måste man därför städa datan.
Vi har satt oss in i hur man har räknat lönestatistiken i de olika länderna, vad man har tagit med och vad de olika ländernas statistik är uppbyggd av. Målet har varit att komma fram till en grundlön som består av heltidsanställdas månadsinkomst inklusive regelbundna tillägg och naturaförmåner, men exklusive bonusar/premier, övertidsersättningar och semestererpeng*.
Vår jämförelse är riktgivande för medellönerna för ordinarie arbetstid inom olika yrkeskategorier i de olika nordiska länderna. Det kan finnas stora variationer inom medellönerna. Den enskilda individens lön kan variera.
*Ett tillägg på lönen som betalas ut i samband med sommarsemestern bland vissa yrkesgrupper i Finland. Semesterpengen är inte en ersättning för semester man inte har tagit ut utan en extra summa som motsvarar omkring en halv månadslön.
Steg fyra - Hitta jämförbar skattestatistik
För att veta hur mycket pengar personer med olika hög lön har kvar i handen beräknade vi mycket man betalar i skatter och obligatoriska avgifter (såsom pensions- och övriga socialförsäkringspremier som dras av från lönen) på olika inkomstnivåer i de olika länderna. Kommunalskatten beräknas som ett nationellt medeltal.
Som exempelperson tänker vi oss en fyrtioåring med enbart förvärvsinkomster. Vi har inte räknat med skattelättnader som finns för till exempel ensamstående (Norge) och personer som bor i glesbygden (Norge, Sverige).
Efter att löner och skatter är beräknade gällde det att komma fram till vilka andra kostnader som är relevanta att beakta. Vad kostar mat och boende? Finns det ytterligare kostnader som kan tillkomma?
Om vi tänker oss någon som överväger att flytta till ett annat nordiskt land för att jobba utgår vi ifrån att man är intresserad av att veta vad man minst behöver för ett någorlunda drägligt liv.
Levnadskostnadsindex beräknas utifrån den faktiska konsumtionen och forskning visar att skillnaden mellan en referens- och en minimibudget kan vara upp till 50 procent. Därför valde vi att jämföra beräknade minimibudgetar istället för levnadskostnadsindex.
Minimibudgeten är en beräkning av levnadskostnader gjorda av oberoende aktörer. För Sverige, Finland och Norge är budgeten vi använt oss av gjord 2018, för Danmark 2016. I en minimibudget tar man i beaktande de viktigaste utgiftsposterna som en person eller en familj behöver för att klara sig. Det finns olika budgetar för olika familjetyper och vi valde att räkna utgående från två alternativ. En singel och en familj med två barn i tonåren.
Det finns olika budgetar för olika familjetyper och vi valde att räkna utgående från tre alternativ. En singel, ett sambopar och en familj med två barn i tonåren.
För samboparet och familjen utgår vi ifrån bara en inkomst. Det leder till att familjen ofta går på minus. Räknaren beräknar hur mycket man måste tjäna för att kunna leva på en inkomst alternativt hur mycket den andra vuxna minst borde tjäna för att budgeten ska gå runt.
Singeln
40-åring som bor ensam och inte försörjer någon
Bor i en hyresetta i en nordisk huvudstadsregion.
Äger ingen bil men åker kollektivt
lagar all sin mat hemma och äter medhavd lunch på jobbet
Samboparet
Bor i en hyrestvåa i huvudstadsregion.
Äter i huvudsak hemma eller medhavd lunch på jobbet.
Paret har inte en bil utan båda två åker kollektivt.
Bara den ena har en inkomst
Familjen
Familjen består av två föräldrar och två barn i tonåren
Barnen går i skola och bara den ena föräldern jobbar.
Barnen äter skollunch men i övrigt äter familjen hemma.
Familjen bor på hyra i en fyra i ett samhälle med mer än 20 000 invånare utanför huvudstadsregionen.
Hyran är beräknad enligt landets medeltal för hyror i medelstora städer.
Familjen har en bil i medelprisklass som man kör 15000 km/år. I bilkostnaderna är inte bilens värdeminskning medräknad.
Familjen får barnbidrag beräknat för två barn.
Vi utgår ifrån att alla personer är skrivna och betalar skatt i det land dit de flyttat.
När det kommer till kostnader för boende utgick vi från uppgifter om medelhyror år 2017 för ettor, tvåor och fyror i huvudstadsområdet och på medelstora orter i resten av landet.
Alla inkomster och utgifter är konverterade enligt eurons årsmedeltal 2018.