Nu får Norge straffa EU-fiskare som söker efter den delikata snökrabban i Svalbard - men det är ändå mer än krabbor som står på spel

Norge skärper sitt grepp om Arktis, och får nu rätt att bestraffa fiskare från EU-länder som olovligt fiskar snökrabbor. Det hela har också kopplingar till den omstridda frågan om förvaltningen av farvattnen runt Svalbard.

Fartyg från EU-länder kommer att behöva tillstånd från Oslo för att fånga snökrabbor vid öarna norr om Norge. Det beslöt högsta domstolen i Norge enhälligt i dag.

Nu är det Norge som har kontroll över krabborna. Domstolens beslutet innebär att det blir svårare för EU-länders fartyg att röra sig i området.

Fartyg som fiskar olagligt i Svalbardområdet kan stoppas.

Samtidigt meddelade högsta domstolen att utlänningar inte är diskriminerade. Fiskare blir straffade också om de är norska. Alla måste ha ett giltigt tillstånd för krabbfiske i området.

Jo - snökrabban är en stationär varelse fast den kilar omkring

Frågan gällde huruvida de delikata snökrabborna kan betraktas som en stationär art som lever på havsbottnen - eller om de beter sig som fiskar i rörelse.

Jo - krabban är stationär, slog domstolen fast i dag.

Domstolsbeslutet stöder Norges argument: Snökrabban är stationär i likhet med koraller och ostron. Och då handlar det enligt FN:s havsrättskonvention om resurser som hör till den norska kontinentalsockeln.

Därmed får Norge en exklusiv roll och har rätt att utnyttja snökrabban på egen kontinentalsockel. Fisket står då utanför det så kallade Svalbardavtalet.

Lettiskt rederi lyfte upp frågan

Domstolen svarade på en vädjan från ett lettiskt rederi som protesterade mot att ha bestraffats med böter för att - med EU-licens - ha fiskat snökrabbor i vattnen kring Svalbard år 2017.

Rederiets klagan avvisades alltså i dag av högsta domstolen.

Rederiet SIA North Star Ltd. hävdar att krabbor inte är stationära. Argumentet var att krabborna kryper omkring och att krabbfiske därför ska hänföras till de regionala fiskeavtal som EU och Ryssland har med Norge.

Det lettiska rederiet anser att Norge i enlighet med internationell lag från 1920 är förpliktigat att ge andra nationer tillträde till vattnen kring Svalbard. Svalbardavtalet ger Norge överhöghet över området men ger andra länder som undertecknat avtalet rätt till kommersiell aktivitet på och kring Svalbard.

Till exempel Ryssland har en kolgruva på Svalbard.

Olja och gas

Det är ändå mer än krabbor som står på spel.

Det handlar om rätten att förvalta havsbottnen. Och under bottnen finns det olja, gas och mineraler.

Om Norge hade förlorat i domstolen kunde EU ha åberopat sin rätt att fiska snökrabbor i området - och då kunde Norge också ha fått större problem med att säkra potentiella olje- och gastillgångar.

- Andra länder granskar snökrabbor i ett större sammanhang, och man kan se ett samband med olja och gas. Därmed kan det uppstå mer spänning och en större strid om havsområdena kring Svalbard, sade professorn i juridik, Geir Ulfstein, till NRK i fjol.

Källor: Reuters, NRK