Centralsjukhuset i Karleby har renoverats för 50 miljoner: "Arbetet tar aldrig slut, det blir 40 miljoner till"

På 2000-talet har centralsjukhuset i Karleby (MÖCS) byggts ut och renoverats för 50 miljoner euro. Till exempel psykiatrin, barnsjukhuset och vården av hjärtpatienter har genomgått stora förändringar.

Sjukhuset fyller 50 i år och dagens verksamhet är mycket olik den man hade för bara några år sedan. För några år sedan fanns det ett enda rum för intensivvård för spädbarn, barnakuten var inte uppfunnen och mjölkköket hade lagts ner.

- Intensivvården för nyfödda är nu en hel avdelning. Och vi var troligen det enda centralsjukhuset i landet som inte hade ett mjölkkök, säger serviceområdeschef Heidi Pettersson på barnsjukhuset där både hemsjukhus, poliklinik, psykiatri och barnavdelning i dag ingår.

97 procent nöjda

MÖCS har numera också en egen barnakut. Det betyder att patienter mellan 0 och 16 år inte behöver vänta på vård vid den vanliga akuten utan kan komma till läkare snabbare.

- Vårt mål är att väntrummet ska vara tomt, säger Pettersson.

Hon berättar att patienter på barnakuten vanligen kommer till läkare inom en halvtimme. Inom två timmar är största delen klara att lämna sjukhuset efter alla nödvändiga undersökningar.

- Patienterna har varit jättenöjda. I december meddelade 97 procent att de var nöjda med vården. Och egentligen har vi haft sådana siffror alla månader.

Förr aspirin, nu magnetröntgen

Vården har förbättrats otroligt mycket, säger chefsöverläkare Pirjo Dabnell som började på sjukhuset för 30 år sedan.

- När folk på den tiden kom och sa att de har ont i huvudet fick de recept på aspirin och sedan fick de åka hem. Nu gör man en massa undersökningar, blodprov och magnetröntgen. Så nivån på vården är högre och kraven från folk mycket större, säger Dabnell.

Skillnaden i vad man kan göra för till exempel hjärt- och kärlpatienter är också stor jämfört med tidigare.

- Man brukade skickade patienter med flyg till Sverige för göra ingrepp, till exempel bypassoperationer. Nu görs allt här genast då folk kommer så de slipper ha infarkt överhuvudtaget.

På hjärtenheten görs ballongutvidgningar och angiografier eller scanning av kransartärer.

Sjukhus en teknisk utmaning

MÖCS består i dag av utrymmen på omkring 70 000 kvadratmeter. Varje månad besöker mer än 18 000 patienter sjukhuset, och de blir hela tiden fler.

Tekniska direktören Jukka Mäkelä säger att det har hänt väldigt mycket de senaste åren.

- Vi har systematiskt grundrenoverat en vinge i taget, och byggt helt nytt för till exempel psykiatrin. Vi har byggt ut så mycket att vi har 40 procent mer kvadratmeter nu än tidigare. Det är inte så lite.

Mäkelä säger att just sjukhusmiljö ställer extra höga krav på utrymmena.

- Sjukhus har de överlägset mest komplicerade tekniska kombinationer som kan finnas i en och samma fastighet.

Det beror enligt Mäkelä på att det i ett sjukhus finns lite av all möjlig teknik.

- Det finns inte kilometer eller hektarvis av något men däremot lite av allt möjligt.

Det handlar om allt från komplicerade krav på luftkonditionering, övervakning och möjlighet att ändra mellan till exempel över- och undertryck i operationssalar och isoleringsrum. Och samtidigt förnyas tekniken hela tiden.

Ångrar att det inte blev nybygge

Att bygga om för 50 miljoner och ytterligare satsa 40 miljoner till inom de närmsta åren var kanske inte helt fiffigt, enligt Mäkelä.

- Det är så mycket att så här i efterhand är frågan om ett nybygge ändå hade lönat sig. Men då man år 2000 valde mellan nybygge och grundrenovering vågade man inte.

Enligt Mäkelä hade ett sådant projekt varit det första betydande nya sjukhusbygget i Finland på senare år, och beslutsfattarna vågade inte slå in på den vägen.

- Men nu ångrar man sig kanske lite då man ser att det byggs andra stora nya projekt.

Och ännu syns inget slut på byggandet.

- Senast i dag har vi haft planering av helheten som sträcker sig till 2023-24. Sista delen av gamla sjukhusbyggnaden ska grundrenoveras, en ny byggnad ska ersätta hälsocentralen som ska rivas.

Hur många miljoner kommer att gå åt ännu?
- 40 miljoner. Det blir aldrig klart, livscykeln för en sådan här byggnad är 25 år. Så vi börjar om från äldsta ändan då vi kommer varvet runt.

Pastöriserad bröstmjölk åt bebisar

Ett exempel på en miljö som man behöver vara noggrann med är mjölkköket intill barnavdelningen. Köket är som ett litet laboratorium i sig.

- Det måste vara jätterent och här pastöriserar vi donerad bröstmjölk, säger Pettersson.

Det är vanligen mellan 5 och 10 kvinnor som donerar mjölk till köket. Mjölken hålls fryst och bara den mängd som behövs tinas upp.

För nyfödda är det extra viktigt att få just modersmölk.

- Den mjölken har allt det som en baby behöver. Och deras magar är så känsliga så de behöver den rätta näringen, säger Pettersson.

Playstation i väntrummet

De prematurer som kan vårdas på MÖCS är födda kring vecka 30-32. Mindre bebisar än så vårdas på något universitetssjukhus.

- För 20 år sedan var det ovanligt att färäldrarna deltog i vården av nyfödda. Nu har vi tre familjerum och föräldrarna sköter barnen där så långt som möjligt.

I år ska väntrummet vid barnakuten göras om. Där finns redan lekhörna för barn men nu ska också tonåringarna beaktas.

- En spelhörna med playstation och sådant.

Tufft med ekonomin

Gällande ekonomin finns utmaningar. Dabnell säger att man måste fundera på lösningar som gör att man kan jobba fiffigare. Bakgrunden är att det i dag är svårt att få pengarna att räcka till allt.

- Det är jättejobbigt. Det är inte längre osthyveln som räcker. Vi måste bibehålla en hög nivå men försöka göra det vettigare. Ta bort dubbelarbete, få processerna att fungera bättre och så måste vi fundera på vilka ingrepp och vilka mottagningar som ska finnas var.

MÖCS skulle enligt Dabnell gärna fortsätta med ingrepp inom bröstcancer, höftleder, ryggkirurgi och tarmcancerkirurgi.

- Vi förhandlar med Uleåborg och tillsvidare ser det bra ut. Man kan inte göra allt på alla sjukhus, vi måste specialisera oss lite.

1 000 anställda talar svenska

På Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite jobbar i dag 3 700 anställda. Ungefär 2 000 av dem jobbar på centralsjukhuset.

Har ni tillräckligt med läkare och personal?
- Vi är på gränsen. Speciellt här på sjukhuset är det skört, säger Dabnell.

Resurschef Seppo Filppula på rekryteringen säger att en stor del av läkarna i dag rekryteras från Uleåborg och Tammerfors. Dessutom lyckas man rätt ofta locka finländare som studerat i Sverige. Läkarbrist är det främst inom neurologi och psykiatri.

Samkommunen betalar ett språktillägg på 15, 30 eller 60 euro för anställda som talar både finska och svenska. Summan beror på hur väl man kan det andra inhemska. Enligt Filppula blir det hela tiden fler i personalen som talar svenska.

Av hela personalen på 3 700 personer får i dag 980 språktillägget.