Upprustning på agendan vid säkerhetskonferens i München: ”Risken är att vi går tillbaka till 60-talet”

Omkring trettio stats- och regeringschefer har samlats i dag, lördag, i München för den årliga säkerhetskonferensen. Kärnvapenupprustning och relationerna mellan USA och Europa väntas stå högst på agendan.

Det handlar om den största och viktigaste säkerhetskonferensen genom tiderna, konstaterar konferensens chef Wolfgang Ischinger.

I en intervju för Bayerischer Rundfunk säger Ischinger att det här hänger ihop med att den internationella ordningen är så splittrad som den sällan har varit.

– Det internationella samfundets möjligheter att gemensamt förhindra eller åtminstone begränsa konflikter har begränsats allvarligt, säger konferenschefen.

I München vill man nu enligt Ischinger få igång samtalen kring hur den här ordningen igen kan återställas.

INF-avtalet diskuteras

Konkret kommer samtalen bland annat att handla om det så kallade INF-avtalet, som i tiderna förpliktigade Ryssland och USA att avskaffa alla medeldistansrobotar.

Avtalet som betydde att länderna slopade robotar med en räckvidd på mellan 500 och 5 500 kilometer har setts som början på slutet av det kalla kriget.

Efter att USA i början av februari meddelade att man lämnar avtalet och Ryssland genast därefter gjorde samma sak, befarar man en ny upprustning som kan ha följder bland annat för Europa.

USA:s beslut kom som en följd av att Ryssland under de senaste åren har utvecklat en ny robot som enligt USA och Nato strider mot avtalet.

Där Nato-samarbetet hostar bland annat i frågan om att länder som Tyskland enligt USA inte satsar tillräckligt med pengar på försvaret, betonade ändå förbundskansler Merkel idag att man stöder USA i frågan om INF-avtalet.

Merkel betonade ändå riskerna för Europa om avtalet sägs upp av bägge parter.

Man har nu ändå sex månader på sig att rädda avtalet och här hoppas man förstås att också samtalen i München ska vara till nytta.

Niinistö i diskussion om kärnvapen

INF-avtalet tangerades i den diskussion som president Sauli Niinistö deltog i under lördagen.

Panelen där Niinistö satt med diskuterade bland annat kärnvapen och vapenkontroll.

– Den största risken är om man nu börjar ge upp gamla kontrollmetoder och avtal. Vi går tillbaka till 1960-talet, då vi hade det kalla kriget utan någon som helst kontroll, säger Sauli Niinistö till Svenska Yle i München.

– Det låter inte alls bra att man ger upp avtalen. Vi kan hamna i en situation där det också kan bli ett slut på diplomatin, fortsätter Niinistö.

Tyskland under press från USA

Där Nato-länderna står eniga gällande INF-avtalet, bjuder samtalen i München också på flera konfliktpunkter de allierade emellan.

Bland annat handlar det om hur mycket pengar medlemsländerna satsar på försvaret.

USA och president Donald Trump har under de senaste åren ständigt krävt att alla Nato-medlemmar ska uppfylla alliansens mål att använda två procent av bruttonationalprodukten på försvaret.

Trump har på den här punkten framför allt riktat frän kritik mot värdlandet Tyskland.

– Sanningen är att många Nato-allierade måste göra mer. Vi förväntar oss att alla medlemsländer lägger fram planer på hur man ska nå två procents-målet, upprepar Trumps sändebud i München vicepresident Mike Pence.

Den tyska försvarsministern Ursula von der Leyen gick in på den här kritiken redan under fredagen då hon öppnade konferensen i München.

Von der Leyen sade bland annat att Tyskland visserligen måste göra mer, men att man samtidigt hela tiden har höjt försvarsanslagen.

År 2024 ska de tyska försvarsutgifterna enligt von der Leyen vara uppe i 1,5 procent av BNP.

Också Merkel lyfte fram den här siffran i sitt tal vid konferensen i München under lördagen.