Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Vägdamm är en plåga för många östnylänningar när snön smälter – ta symptomen på allvar

Från 2019
Uppdaterad 19.02.2019 18:51.
Närbild på smuts och grus på en väg
Bildtext När snön smälter blir vägar och trottoarer dammiga.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Vägdamm är en plåga för många, inte minst allergiker och astmatiker. Om dammet ger symptom ska man ta dem på allvar, säger Barbro Hult och Tove Selkälä från Borgånejdens allergi- och astmaförening.

Våren är i antågande. Solen värmer och snön smälter från gator och torg. Det knastrar i den grusbetäckta asfalten under bilarnas dubbdäck som river upp damm och små partiklar.

- Vanligast är det att man börjar nysa. Näsan är den första som tar åt sig och sen går det i andningsvägarna, man kan bli hes och får hosta. Man kan tappa rösten och om det går längre så har vi det i lungorna. Det kan ge mycket irritation och man tror sig ha någon typ av förkylning men det är det inte nödvändigtvis.

Barbro Hult
Bildtext Barbro Hult
Bild: Yle / Leo Gammals

Så beskriver Barbro Hult symptomen för när man har utsatts för vägdamm. Hult är ordförande för Borgånejdens allergi- och astmaförening.

Det är inte bara utomhus man kan drabbas av vägdamm. Den som kör bil eller åker kollektivt är också i riskzonen.

- I kollektivtrafiken i allmänhet kommer allt damm och smuts in och det städas kanske inte så noggrant. Dessutom står bussen ute. Den blir aldrig riktigt torr inuti så där kan finnas fuktskador också. Jag tänker också på hur man servar våra bilar, bussar och andra fordon. Där är viktigt att filtren byts och rengörs så att vi får mindre mängder skräp in.

Halsduk som skydd

Borgåbon Tove Selkälä lider av astma, allergisk snuva och atopisk hud. Hon får olika symptom året om, beroende på väder och vind.

- Symptomen från vägdammet är kanske i mars-april beroende på hur snön och isen smälter och i maj kommer pollensäsongen. Ännu har jag inte känt någonting. Det har varit varmt en så kort tid, men man ser att dammet samlar sig.

Tove Selkälä
Bildtext Tove Selkälä
Bild: Yle / Leo Gammals

Enligt Selkälä förorsakar vägdammet andningssvårigheter, medan rinnande ögon och näsa är typiska symptom för pollen.

- Jag reagerar främst på björkpollen, men också hassel och al om det finns rikligt i luften.

När det finns mycket vägdamm försöker Tove Selkälä skydda näsan och munnen med en halsduk eller något annat som filtrerar luften.

Astman gör också rösten raspig när den ansträngs. Det kan hon förebygga genom att träna andningstekniken.

Inga pollen i luften

nätsidan Norkko som bevakar pollensituationen i Finland råder ingen aktivitet. Norkko upprätthålls av Aerobiologiska enheten vid Åbo universitet.

- För tillfället ser det bra ut för nu är det ännu så fuktigt på gatorna men bara snön har smält så mycket att all fukt har försvunnit så då kan vi ha en ganska dålig vår för oss astmatiker, säger Barbro Hult.

Hur snabbt det kan gå beror på hur fina väder vi har. Om det inte längre snöar under senvintern utan snön smälter så kan det gå snabbt, säger Hult.

Trots att pollineringen inte har börjat ännu säger Hult att hon redan har känningar som förutom vägdamm kan bero på partiklar söderifrån med torr och varm föhnvind.

Björkpollen.
Bildtext Björkpollen.
Bild: Yle/ Risto Salovaara

Vissa år får många allergiker känningar av pollen i luften redan i februari, men i år verkar läget lugnare.

Enligt Barbro Hult är det fortfarande rätt fuktigt i luften och på marken och pollensäsongen som inleds med hassel och al börjar vanligtvis i mars.

Än så länge har Tove Selkälä inte ökat medicineringen.

- Jag tar astmamedicin två gånger i dygnet. Jag följer med pollen- och dammrapporterna och sedan mot mars när jag märker att det börjar komma så ökar jag medicineringen.

Selkälä medger att hon är lite lat när det kommer till att följa med alla rapporter redan i februari.

- Jag vet ungefär när jag börjar reagera normalt och räknar med det.

Sträng kyla anstränger lungorna

Astma är förvånansvärt vanligt bland elitidrottare, bland annat ishockeyspelare och skidåkare. Men man behöver inte vara idrottare för att få problem med andningsvägarna i kallt väder, till exempel under sportlovet.

- Är man astmatiker så tar ansträngning och mycket kyla på lungorna. I synnerhet som barn var jag känslig för kyla. När det är så kallt så tar inandningen på. Om det är minus 20 grader eller kallare så skulle jag inte gå ut, säger Tove Selkälä.

Skidspår vid Nunneberget i Åbo.
Bildtext Illustrerande arkivbild.
Bild: Yle/Linus Hoffman

Selkälä tror att man borde prata mera om allergier och astma inför vintern i stället för att rikta all fokus på våren när pollensäsongen kommer i gång.

- Vi lever i cykler med alla de här sjukdomarna. Jag är allergiker, astmatiker, atopiker med allergisk snuva och allergisk ögoninflammation. Min hud reagerar när det blir kallt. Den blir torr. Den mår bäst när det är sol och bra luftfuktighet. Astman reagerar också på kylan, på pollen, på levande ljus och dofter, så jag är inbokad hela året med någonting.

Tove Selkälä tycker därför att det skulle vara bra om man i samhället också lyfte upp de besvär som vintern orsakar, inte bara våren och sommaren.

Ta symptomen på allvar

Barbro Hult betonar att symptom i andningsvägarna ska tas på allvar.

- Jag tycker att det är viktigt. När de första symptomen kommer så försöker jag undvika dammiga ställen och hålla mig där som det är lite renare. Om man måste så skyddar man sig med antihistaminer och astmamediciner som underlättar symptomen. Men det viktigaste är att man försöker hålla sig där det inte dammar så häftigt.

Vi lever i cykler med alla de här sjukdomarna ... jag är inbokad hela året med någonting

Tove Selkälä

Tove Selkälä uppmanar fastighetsägare och alla som ansvarar för underhåll att under senvintern och våren sopa upp grus från trottoarer och gårdar.

Om det inte har regnat på en tid underlättas tillvaron betydligt om dammiga ytor spolas med vatten.

Maskin sopar upp gatudamm.
Bildtext Illustrerande arkivbild.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Selkälä uppmanar också astmatiker att ta kontakt med vårdcentralen eller läkare för att kolla att medicinerna är i skick.

- Man går ofta på med samma dosering hela tiden och det kan vara en medicin som du har fått för tjugo år sen. De utvecklas mycket och det finns kanske nån som är ännu bättre i mindre mängder

Borgånejdens allergi- och astmaförening har i dag kring 200 medlemmar. Föreningen ger information, stöd och rådgivning.

Broschyrer om astma och allergier finns bland annat på vårdstationer och i bibliotek.

Föreningens kansli är öppet på onsdagar mellan klockan 10 och 14 och en sjukvårdare besvarar hälsorelaterade frågor per e-post.

När pollensäsongen börjar på allvar inleder också det nationella Allergi- hud- och astmaförbundet en större kampanj genom bland annat artiklar i olika tidningar.

Diskussion om artikeln