Gränser mellan byar finns inte för lantmätaren men är viktiga för byborna: "Backgränd är en jättestor del av min identitet"

Om någon säger fel om var du bor – hur snabb är du inte med att rätta den personen? Oftast mycket snabb – det är noga vilken by eller vilket område du kommer ifrån. Gränserna är psykologiskt viktiga – men lantmätaren har en annan åsikt.

Det bor en lokalpatriot i många av oss – rätt ska vara rätt tycker vi om i vilken by eller stadsdel vi bor. Vi vill också gärna definiera noggrant var vi hör hemma.

Sara Wilson bor i Karis i Raseborg. Dessutom i Backgränd som består av 14 byar, varav Sara bor i byn Joddböle.

– Backgränd är en jättestor del av min identitet, kanske den största enskilda faktorn om man tänker på vem jag är. Jag har rötterna jättedjupt här själv, så klart min personliga släkts historia betyder mycket för mig, säger hon.

Så hur skiljer sig då Joddbölebon från till exempel någon som bor i en by någon kilometer bort?

– Joddböle är i centrum, och så skiljer byarna lite i storlek. Byn Heimos är folkrikast med 50-60 personer. Men inte vet jag om det i dagens läge har så stor betydelse. Men när vi har våra inbördes byakamper så talar vi lekfullt om våra byar.

Byatillhörighet med samarbete i Älvbyarna

Älvbyarna i Korsholm har kommit till för att ge ett "varumärke" åt det område som annars hade gått under namnet östra Korsholm. Det är fråga om sex mindre byar som en stor älv flyter genom.

Byborna har god samhörighet, har genomfört gemensamma projekt och gör mycket tillsammans, men visst är det här också lite skillnad var man hör hemma.

– Det finns nog en viss byatillhörighet, om du hör till Veikars, Voitby eller Staversby. Men vi hör till en större gemenskap också, Älvbyarna, säger Pia Smeds från Veikars som är byaföreningens ordförande.

Gränserna är lite flytande.

Sara Wilson, Backgrändbo

Men hur god koll har invånarna själva på exakt var gränserna mellan byarna går?

– Det tvistar man om, är det här eller är det där, säger Pia Smeds.

Inte heller i Backgränd är det där med gränser helt klart.

– Gränserna är lite flytande. Jag försöker lära mig av de som känner till Backgränds historia jättebra. Men det kanske inte är så hugget i sten, det kan vara lite oklart till exempel var Joddböle slutar och Backby börjar, säger Sara Wilson.

Hur svårt är det att bli äkta Munkvikbo?

Men gränserna är inte alltid flytande. Speciellt i städer kan de vara tydligare definierade. Stadsdelen Munkvik i närheten av Pargas centrum är ett tydligt avskilt område eftersom vatten, skog och en väg fungerar som gränser.

Och här är man lika lokalpatriotiska som i byarna.

– Munkviksborna har trivts här i flera generationer. Det är rätt få som flyttar bort härifrån. Så visst är vi också lokalpatrioter, säger Munkvikbon Dick Karlsson.

Men hur svårt är det då att bli en äkta Munkvikbo, måste man födas till det?

– Man kan nog säkert bli Munkvikbo eftersom jag har blivit Munkvikbo trots att jag inte har fötts här. Men det är klart att de gamla släkterna har sina anor, de kanske inte räknar oss nykomlingar som Munkvikbor.

Byagränser fanns tidigare men finns inte mer

Invånarna har sin uppfattning om var gränserna mellan byarna finns. Den instans som har koll på fastigheter och gränser är Lantmäteriverket. Men på lantmätarens karta finns ändå inga byagränser.

– På fastighetskartan finns numera inga gränser. Det finns inte heller gränser mellan fastighetsregisterbyarna. De fanns tidigare, men från och med 1 februari 2014 har det inte funnits några gränser mellan byarna på fastighetsregisterkartan. Gränserna finns bara mellan kommuner, säger lantmäteriingenjör Riitta Ovaska.

På Lantmäteriverket märker man att det finns skillnader i mellan var människor uppfattar att de bor och var de enligt registren bor. Invånare kan gräla om var gränsen mellan byar går.

Uppfattningarna kan påverkas också av att kommunerna drar upp egna gränser, till exempel för skolupptagningsområden eller vårddistrikt. Det betyder att kommunerna har plankartor på exempelvis vilken tomt som hör till vilken stadsdel eller område, medan det här inte är definierat i lantmätarens fastighetsregisterkarta.

Från och med 1 februari 2014 har det inte funnits några gränser mellan byarna på fastighetsregisterkartan.

Riitta Ovaska, lantmäteriingenjör

Om de här byarna inte finns för lantmätare, varför är de så viktiga för människorna?

– Det är nog viktigt varifrån man kommer och var man har sina rötter. Och det är förstås både rätt och okej att säga att man kommer från någon viss by. Men man måste veta hur man pratar, om man talar om något registermässigt eller på vilket sätt om varifrån man kommer, säger lantmäteriingenjör Ovaska.