Finland kan inte stoppa återvändande IS-krigare - "Vi måste ta emot jihadister som är finländska medborgare"

Finland kan inte vägra att ta emot jihadister som är finländska medborgare. Det säger Inrikesministeriet i diskussionen om de europeiska medlemmar från Islamiska Staten som sitter fängslade i Syrien.

President Donald Trump har krävt att EU ska ta hem de över 800 jihadisterna.

Både utrikesminister Timo Soini (Blå) och statsminister Juha Sipilä (C) har sagt att Finland inte har något intresse av att ta emot dem. Och inte har några sympatier för dem.

Men det går inte att bara rycka på axlarna och låta bli att göra någonting.

Det säger utvecklingschef Tarja Mankkinen vid Inrikesministeriet.

- Enligt lagen så kan man inte förhindra en person som har finskt medborgarskap att återvända till Finland, säger Mankkinen som arbetar med förebyggande av extremism vid Inrikesministeriet.

Och det har ingen betydelse vilka brott jihadisterna kan ha gjort sig skyldiga till i Syrien.

- Finland är en rättsstat och vi måste följa lagen, säger Mankkinen.

Det samma gäller för personer med uppehållstillstånd.

Riksdagen behandlar som bäst ny lagstiftning om att frånta det finländska medborgarskapet av personer med dubbelt medborgarskap om de har gjort sig skyldiga till brott eller utgör ett hot.

- Men man kan aldrig frånta någon som bara har ett finländskt medborgarskap det medborgarskapet, säger Tarja Mankkinen.

- En person kan inte göras statslös.

Svårt traumatiserade jihadistbarn ett stort bekymmer

Speciellt Storbritannien har högljutt motsatt sig att ta emot återvändande jihadister.

Diskussionen tillspetsades efter att den brittiska tonåringen Shamima Begum meddelade att hon vill komma hem.

Begum, som då var femton år, tog sig för fyra år sedan till Syrien och gifte sig med en holländsk jihadist.

Hon befinner sig nu på ett flyktingläger i Syrien och har precis fött barn.

Och ett stort bekymmer är de jihadisthustrur och deras barn som återvänder hem.

De barn som har vuxit upp bland IS i krigszonen kan vara svårt traumatiserade, säger Tarja Mankkinen på inrikesministeriet.

- De här barnen har konstaterats ha likadana problem som barnsoldater.

Finland hjälper återvändande jihadister

När en jihadist återvänder till Finland inleder myndigheterna direkt en förundersökning för att se om personen har gjort sig skyldig till några brott under Islamiska Statens styre.

Om man hittar bevis för det ställs personen inför rätta.

Det kan ändå enligt Teemu Tammikko, terrorismforskare vid Utrikespolitiska institutet, vara mycket svårt att hitta bevis i kaotiska krigsområden.

- Under de senaste åren har ändå tröskeln för vad man kan ställas till svars för sänkts.

- Till exempel kan man nu straffas för resa i terroristiskt syfte.

De återvändande jihadister som inte har gjort sig skyldiga till brott, samt deras hustrur och barn, erbjuds hjälp i olika former för att de ska integreras i samhället igen.

Och för att de inte ska vara ett hot, värva nya medlemmar till IS eller själva åka tillbaka till konfliktområden.

Det är ett samarbete mellan polis, socialarbetare och psykiatriska sjukskötare.

Den här hjälpen är speciellt viktig när det gäller traumatiserade barn, för att de inte ska få värre problem i framtiden.

Tammikko påminner att det inte bara är barn som kan vara traumatiserade.

- Många av de här krigarna kan ha trauman som utmynnar i våld i parförhållandet eller i våldsbrott och det är också en säkerhetsrisk.

- Det är definitivt bättre att man försöker hjälpa de här människorna än att de lämnas vind för våg, säger Tammikko.

En enorm brist är ändå enligt Tarja Mankkinen vid Inrikesministeriet att Finland inte länge har något exitprogram.

Det vill säga ett program som hjälper människor att komma bort från radikala grupper.

Under flera år fanns det ett sådant program kallat Radinet, som finansierades bland annat av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA.

Men i fjol ströps understödet till Radinet och nu säger Mankkinen att det är oklart om man får någon ny finansiering för programmet.

Svårt att säga hur farliga återvändande jihadister är

Exakt hur farliga återvändande jihadister egentligen är, till exempel när det gäller finländska IS-krigare, är ändå svårt att säga.

Det säger överinspektör Martin Westerlund vid Skyddspolisens enhet för terrorism och extremism.

- Det är ju från fall till fall. Det är inte direkt antalet som avgör, utan det är mera deras kapacitet och vilken skolning de har fått, vilken typ av verksamhet de har deltagit i.

- Det bedöms från fall till fall och utvärderas från fall till fall, individuellt.

Enligt Skyddspolisen har kring 80 finländare tagit sig till konfliktområden i Syrien och Irak.

Enligt terrorismforskare Teemu Tammikko vid Utrikespolitiska institutet räknar man med att uppskattningsvis en av tio återvändande jihadister fortfarande är intresserad av terrorverksamhet.

- Det är möjligt att ett tjugotal finländska jihadister är på väg hem från konfliktområden och det betyder att det finns en eller två personer som ännu kan vara intresserade av terrorverksamhet efter att de har återvänt till Finland.

Men nu när Islamiska Staten har förlorat största delen av sin mark i Syrien är det enligt Tammikko ändå troligare att de personer som fortfarande stöder väpnad verksamhet tar sig från Syrien till andra jihadistiska konfliktområden, som Irak och Jemen.

Och det här kan betyda att våldet i de här områdena bli värre.

- Det är klart att det alltid är problematiskt om de förflyttar sig, speciellt om de fortsätter sin verksamhet på annat håll, säger överinspektör Martin Westerlund vid Skyddspolisens enhet för terrorism och extremism.

- Det påverkar ju säkerhetsläget i hela Mellanöstern. Och det har man ju kunnat konstatera nu redan att de har tagit sig vidare.

EU splittrat om återvändande IS-krigare - Timo Soini: Jag känner ingen sympati för dem

Svårt att samla bindande bevis mot IS-medlemmar.