Han har skapat ljudvärlden i filmer som Birdman och The Revenant - men vad är hans favoritljud?

Mexikanska ljuddesignern och -redigeraren Martín Hernández har jobbat med regissörer som Alejandro González Iñárritu och Guillermo del Toro. Han är prisbelönad men ser fortfarande kritiskt på sitt eget jobb och har svårt att se på de filmer han gjort ljuden till.

Hur ofta brukar du fundera på ljudvärlden i en film? Och är det ens meningen att vi ska reagera på ljuden i en film?

Ändå är det oerhört viktigt om vi hör vinden i träden, stegen på trottoaren, hunden som skäller bakom en dörr eller bilen som häftigt accelererar och kör iväg. För ljuden gör att bilden känns trovärdig. Med ljud skapar du rum och känslor.

En skräckfilm är oftast inte alls lika kuslig utan de där underliga ljuden vi hör, en krigsfilm inte övertygande och rymdmonster bara skrattretande om ljudet vi hör inte skapar rätt känsla och stämning.

Du kan inte rädda en dålig film genom att göra en bra ljudvärld.

Allt handlar om att förstå

Allting börjar med ett samtal med regissören för att förstå vad regissören förväntar sig, vad hen ser eller hör.

– Om du inte förstår regissören eller han inte förstår dig då har du ett recept för en katastrof, för allting bygger på samtal och förståelse.

Det svåraste och mest utmanande är alltid det jobb han håller på med.

– Då du börjar jobba med en ny film startar du så att säga från en vit sida, du har kanske endast en scen och inga ljud. Det är faktiskt lite skrämmande.

– Mitt jobb är att uttrycka och hjälpa filmregissörer att använda ljud. Det är som att spela tillsammans i en orkester. Filmregissören är dirigenten som leder arbetet.

Att minnas genom ljud

Valet att jobba med ljuddesign kom naturligt för Hernández. För ljud har alltid funnit som en del av hans liv.

– Jag minns saker genom ljud och musik, redan från barndomen har jag upplevt mina minnen genom ljud.

– Det naturliga hade förstås varit att jag blivit musiker men jag har tio fingrar som alla är detsamma finger, säger Hernández och börjar skratta. Så jag kan inte spela något instrument, jag inte ens knacka på dörren.

Att ha en viss musikalitet är ändå viktigt då man jobbar med ljud och speciellt då man skall hitta ljud som korrelerar med en viss bild.

Att täcka brister med en ljudmatta

Varje film kräver sin egen ljudvärld, menar Hernández, då jag frågar om det idag är lite av en trend att i populära filmer med mycket action ösa på med ljud.

Att man så att säga höjer volymen och dränker bilden i ljud för att visa att nu är det minsann spännande och häftigt.

Men Hernández menar att det mer handlar om genren, vilken typ av film det är fråga om. För vissa filmer kräver mer ljud och volym.

– En bra film är summan av alla delar. Styrkan ligger i att alla delar i filmen fungerar. Om du misstänker att en del av filmen inte fungerar så är problemet nog hela filmen.

– Du kan inte rädda en dålig film genom att göra en bra ljudvärld, precis på samma sätt som en bra skådespelare inte heller kan rädda en dålig film.

Därför har Hernández ibland också tackat nej till jobberbjudanden.

– Fast det är svårt, för jag behöver jobb och inkomster, säger han och börjar skratta.

Jag lider mycket då jag analyserar mitt arbete och ser på de filmer jag gjort ljudet till.

Att lyckas eller misslyckas med ljud

Hernández själv är extremt noga med ljud och är förtjust i att bli utmanad i arbetet, eller som han uttrycker det – han gillar utmaningen att misslyckas.

– Jag lider mycket då jag analyserar mitt arbete och ser på de filmer jag gjort ljudet till. För jag ser eller hör det som blev halvfärdigt och det är inte trevligt, säger han och börjar skratta. Men det hjälper mig att bli bättre och att utvecklas.

– Vi ljuddesigners jobbar för ett större mål, det handlar om den vision som regissören har. Om vi inte gör vårt jobb bra, om vi överdriver eller misslyckas då fungerar inte filmen.

Han jämför det hela med att spela i en orkester med många musiker och talanger. Alla instrument skall vara rätt stämda och de ska inte överrösta eller dämpa varandra.

Priser är roliga, men inte meningen med livet

Oscarsgalan går av stapeln i slutet av veckan och Hernández har erfarenhet av nomineringar och priser.

(Han har bland annat blivit Oscarsnominerad för bästa ljudredigeringen för The Revenant och The Birdman.)

Men priser, utmärkelser och nomineringar ser Hernández inte som det viktiga.

– Då du vaknar och hör att du är nominerad blir du förstås väldigt glad. Goda nyheter är alltid bra. Och när media sedan uppmärksammar en film så hjälper det filmen att få publik och det är ännu roligare.

– Men ett pris skall inte vara en vändpunkt i din karriär. Om du vill göra ett bra jobb och har det som mål då påverkas du inte fast du aldrig får ett pris eller du får ett pris varje dag.

– Därför är det viktigt att hålla distans, goda nyheter är roliga men om vi inte får dem så betyder det inte att livet är skit, säger han och ler. Det är bara livet.

Jag försöker finna kontraster, tystnad och (o)ljud, en bra kombination av båda.

Favoritljudet?

Då jag till sist frågar om han har något favoritljud, börjar Martín Hernández le ännu bredare.

– Tystnad är fortfarande mycket intressant. Så jag kan inte säga att jag har ett favoritljud.

Men Hernández utvecklar sitt svar, för det är kontrasterna i ljudvärlden som är viktiga och gör jobbet njutningsfullt.

– Utan kontraster finns det ingen insikt eller iakttagelseförmåga och utan insikt finns det ingen kommunikation. Redan det sätt på vilket vi talar, orden vi använder handlar om kontraster – ljud och pauser och inandningar och utandningar – allt påverkar vårt uttryck oberoende av vad det är vi säger

– Detsamma gäller det mesta i livet, jag försöker finna kontraster, tystnad och (o)ljud, en bra kombination av båda.