Kärnvapenmakterna Indien och Pakistan vid randen av krig igen efter det värsta terrordådet någonsin i Kashmir
Ärkefienderna Indien och Pakistan hotar varandra med krig igen efter en terrorattack den 14 februari som krävde minst 40 soldaters liv.
En självmordsbombare körde en lastbil med över 200 kg sprängämnen in i ett indiskt trupptransportfordon den 14 februari i Pulwama i Kashmir, den enda indiska provinsen med muslimsk majoritet.
Minst 40 soldater dödades i attacken som utfördes av en lokal muslim, den 22-årige Adil Ahmed Dara som nyligen hade gått med i den ökända pakistanska terrorgruppen Jaish-e-Mohammad (JeM), eller Muhammeds armé.
Attacken som var den värsta någonsin mot indiska styrkor i Kashmir, utlöste chock och ilska över hela Indien.
Upprörda hinduaktivister angrep muslimer från Kashmir runt omkring landet och en fängslad man stenades till exempel till döds i ett fängelse.
I norra Indien försökte arga hinduer tränga sig in i ett hus för kvinnliga studenter från Kashmir, tills polisen slog en ring runt byggnaden.
Tusentals muslimer från Kashmir som är bosatta i Indien, var tvungna att fly hals över huvud till sin hemprovins, där indiska styrkor har skärpt säkerheten ytterligare och infört utegångsförbud.
Hämnd utlovas
Den hindunationalistiska premiärministern Narendra Modi tog till brösttoner då han hotade både separatister i Kashmir och deras uppbackare i Pakistan med snabb vedergällning.
Han gav också armén fria händer att angripa dem som låg bakom attacken, även om de skulle befinna sig i grannlandet Pakistan.
- Indiska säkerhetsstyrkor har fått lov att besluta om tidpunkten, platsen och formen av vedergällning. Det här är Indiens nya linje, varnade Modi som kämpar för sitt politiska liv i det kommande indiska parlamentsvalet i april och maj.
Valet ökar trycket på Modi att vidta tuffa åtgärder mot Pakistan som han anklagar för att stöda terrorgruppen JeM och dess ledare Mazood Azhar.
- Vi kommer att svara på ett lämpligt sätt, vi kommer inte att tillåta vår granne att destabilisera oss, försäkrade Modi.
Pakistan har hotat att slå tillbaka med samma mått om eller när Indien förverkligar sina hot.
Blodbesudlade Azhar
Mazood Azhar är en ökänd, radikal terroristledare som frigavs från ett indiskt fängelse år 1999, i utbyte mot att att hans anhängare frigav passagerarna och besättningen på ett kapat indiskt passagerarplan.
Sedan dess har Azhar spridit död och förödelse i flera spektakulära terrorattacker i Indien.
Det var JeM som angrep lokalparlamentet i Kashmirs sommarhuvudstad Srinagar samt det indiska parlamentet år 2001.
Det var också JeM och Mazood Azhar som planerade och utförde terrorattackerna i Mumbai år 2008 och attacken mot en indisk militärbas i Kashmir år 2016, som ledde till att Indien utförde kommandoräder djupt inne i Pakistan.
Indierna säger sig nu ha klara bevis på att det var Azhar och hans organisation som planerade terrordådet i Pulwama den 14 februari och de kräver att Pakistan griper och ställer honom inför rätta.
Pakistans premiärminister Imran Khan svarade med att beklaga attacken, men han fördömde den inte utan krävde endast att Indien lägger fram bevis.
Det lugnade inte indierna som är väl medvetna om hur man lade fram bevis på JeM:s och Azhars roller i terrorattackerna i Mumbai, men utan att Pakistan gjorde något åt det.
Ingen pakistansk domstol har än idag vågat döma Mazood Azhar som får leva ostörd i provinsen Punjab, där han fortsätter att sprida sin hatiska retorik mot Indien.
Svartlistas i FN?
Jaish-e-Mohammad betraktas visserligen formellt som en terrorgrupp i Pakistan, men ändå får gruppen verka relativt fritt under den mäktiga militära underrättelsetjänsten ISI:s beskydd.
ISI och arméledningen som alltid har det sista ordet i pakistansk utrikespolitik, har i årtionden utnyttjat radikala islamistgrupper som de afghanska talibanerna, JeM och Lashkar-e-Taiba för att driva sina egna intressen i Afghanistan och i Indien.
Indien försöker nu med USA:s stöd stämpla Azhar som en global terrorist som borde sättas upp på FN:s terroristlista.
Det har tills vidare misslyckats på grund av Pakistans bundsförvant Kina som har lagt in sitt veto varje gång som frågan har tagits upp i FN:s säkerhetsråd.
Den indiska regeringen har redan infört ekonomiska sanktioner mot Pakistan som lider av svåra ekonomiska problem.
Den enda bussförbindelsen mellan Indien och Pakistan har ställts in medan alla pakistanska importprodukter har belagts med 200 procents strafftullar.
Läget allt mer hotfullt
Under de senaste dagarna har det också förekommit flera eldstrider mellan separatister och indiska styrkor i Kashmir, som anklagas för brutala, olagliga metoder för att kuva kritiska röster i Kashmir.
Till exempel Amnesty International har fördömt de speciella säkerhetslagar som indierna har infört i den nordliga provinsen som "olagliga lagar."
Det faktum att attacken den 14 februari utfördes av en lokal separatist understryker att motståndsrörelsen i Kashmir numera domineras av folk som är födda och uppvuxna i provinsen. Tidigare dominerades separatisterna av islamister som kom från Pakistan.
Många anser att premiärminister Narendra Modi och hans högernationalistiska styrande BJP-parti bara har sig själv att skylla för att läget har förvärrats dramatiskt sedan år 2014 då Modi tillträdde.
Tusentals oppositionella har sedan dess slängts i fängelse och det är särskilt unga som har drabbats och radikaliserats under vad de betraktar som en indisk ockupation.
Taktiska kärnvapen
Den indiska armén har som sagt fått fria händer och det är högst sannolikt att något slag av militär vedergällning är att vänta inom kort, före den första valdagen i april.
Kommandoräder eller flygattacker mot JeM:s baser och Masood Azhar hem anses mest sannolika, eftersom Indien knappast vill gå in för en massiv markoffensiv för att undvika ett tredje krig om Kashmir.
Två av de tre krig som Indien och Pakistan har utkämpat har handlat om det delade Kashmir som bägge länder gör anspråk på i sin helhet.
Indierna vet också att största risken är om Pakistan hamnar i ett klart underläge.
Det kunde nämligen leda till att Pakistan i ren desperation tyr sig till så kallade taktiska kärnvapen som kan användas på slagfält.
Om läget skulle nå så långt så är risken stor för att konflikten eskalerar utom kontroll.
Källor: Reuters, AFP, The Guardian