Macron vill slå till mot den växande antisemitismen och hatbrotten - frågan är om hans åtgärder leder någonvart?
Det är ett välkommet tecken på att man tar situationen på allvar. Så lyder en del kommentarer till den franska presidenten Emmanuel Macrons skärpta ton mot antisemiter.
De antisemitiska hatbrotten i landet ökade ifjol med omkring 74 procent jämfört med året innan. Macron vill nu införa en delvis ny definition av antisemitism, samtidigt som han vill skärpa lagen för att tackla hatbrotten på internet.
Trakasserade judar på allmän plats, skändade judiska gravar, vandaliserade judiska företag, hakkors ritade på judars postlådor - listan på hatbrott mot judar kan göras lång i dagens Frankrike.
Till saken hör att Frankrike är det land som har den tredje största judiska befolkningen i världen, efter Israel och USA. Kring 600 000 judar bor i dag i Frankrike. En hel del av dem funderar på att lämna landet. Många vill söka sig till Israel.
Macron: Antisionism - en modern form av antisemitism
Antisemitismen, som betecknas som en form av rasism riktad mot judar, har många hundra år på nacken i Europa. Antisionismen igen är ett nyare påfund, som uttryckligen motsätter sig den judiska nationalstaten Israel. Antisionismen utgör en modern form av antisemitism, anser Macron och förtydligar sig så här:
- Bakom förnekandet av Israels rätt att existera gömmer sig hat mot judarna.
Macron uttalade sig i onsdags på en middag arrangerad av den judiska paraplyorganisationen CRIF.
Ny definition
Macron vill nu införa den definition som den internationella alliansen till minne av förintelsen (IHRA) antog för ett par år sedan. Europaparlamentet har antagit definitionen och rekommenderar medlemsländerna att också omfatta den.
Den kallas en arbetsdefinition av antisemitism och den är inte rättsligt bindande:
"Antisemitism är en viss uppfattning av judar som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska yttringar av antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot de judiska samfundens institutioner och utrymmen för religiöst bruk."
Bra verktyg i kampen mot antisemitism
I judiska kretsar ser man antagandet av den nya definitionen som ett välkommet tecken på att judarnas säkerhet och mänskliga rättigheter tas på allvar.
Macron hävdar också att antagandet av den här definitionen skulle gynna till exempel polisen och lärarna i deras arbete.
Pekka Lindqvist, som är lärare i judendomens historia vid Åbo Akademi, håller med fast också han beskiver den nya definitionen som synnerligen allmän.
- Den nya definitionen skulle ändå ge nyttiga verktyg åt flera myndigheter i kampen mot antisemitismen. Det gäller bland annat användandet och spridandet av nazistiska symboler, vilket ju blev aktuellt hos oss i samband med demonstrationerna under senaste självständighetsdag, där polisen beslagtog hakkorsflaggor i Helsingfors.
Kritik av Israel?
I en av de elva konkretiserande tilläggspunkterna till definitionen betecknas det som antisemitiskt att förneka det judiska folket dess självbestämmanderätt till exempel genom att hävda att staten Israels existens är ett rasistiskt företag.
Men det innebär inte att det skulle vara antisemitiskt att kritisera staten Israels politik till exempel på ockuperade palestinska områden.
- Det är absolut inte antisemitiskt att kritisera Israels politik till exempel gentemot palestinierna, men att förneka det judiska folkets rätt till självstyre kan betecknas som antisemitiskt, säger Lindqvist.
Han får medhåll av historikern Ingrid Lomfors, som är överintendent för Forum för levande historia i Stockholm.
- Vi måste våga diskutera antisemitismens relation till konflikten i Mellanöstern. Vi kan inte lämna den frågan därhän eftersom vi vet att konflikten kan aktivera antisemitismen runtom i världen. Mellanösternkonflikten spiller lätt över till andra länder.
Kunde användas i undervisningen
Lomfors anser också att den nya definitionen kunde vara till nytta i undervisningen bara man utvecklar pedagogiska redskap utgående från den.
Lindqvist anser att särskilt de konkretiserande tilläggspunkterna skulle vara till stor nytta. Varje punkt kunde fungera som bas för diskussioner, tycker han.
- Om någon till exempel förnekar förintelsen och förekomsten av gaskamrarna under andra världskriget - ja, då är det fråga om antisemitism. Det slås klart fast i en av definitionens tilläggspunkter.
Borde Finland anta den nya definitionen?
- Utan vidare, svarar Lindqvist på den frågan och tillägger att det åtminstone inte skulle vara till någon skada.
Europaparlamentet har uppmanat medlemsländerna att anta den nya definitionen, men det går trögt. Att synliggöra antisemitismen som ett globalt problem är viktigt, anser Lomfors.
- Antisemitismen är ju dessutom inte enbart ett judiskt problem - det är ett globalt problem, som också utgör ett hot mot hela demokratin.
Källor: Europaparlamentet, BBC, the Guardian, Haaretz, APTN