Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

I framtiden kan det bli möjligt för ett skadat hjärta att reparera sig självt

Från 2019
Uppdaterad 02.04.2019 16:04.
en man och en kvinna som går på gatan och pratar med varandra
Bildtext Tuomas Enbuske samtalar med Cecilia Sahlgren i serien Fem fenomen inom medicin.

Cecilia Sahlgren och hennes forskningsteam jobbar för att få vävnaderna att reparera sig själva. Om 20-30 år borde ett så kallat hjärtplåster vara verklighet.

- Vi försöker skriva en instruktionsbok för kroppen, hur den ska kunna reparera sina skadade vävnader, berättar Cecilia Sahlgren som är professor i cellbiologi vid Åbo Akademi, i avsnitt två av tv-serien Fem fenomen inom medicin.

Reservdelarna - nästan allt kan ersättas - Spela upp på Arenan

Sahlgren och hennes mångvetenskapliga forskningsteam har fått miljonfinansiering från EU. Teamet fokuserar på hjärt - och kärlsjukdomar, dvs. blodkärl och hjärtmuskeln.

- Vi försöker förstå hur de byggklossar som ger upphov till våra vävnader fungerar och växelverkar. Och hur de byggs ihop för att få en fungerande vävnad.

Cellerna får hjälp att reparera sig själva

Det finns vävnader i vår kropp som kan reparera sig själva. Huden är till exempel ganska bra på det, liksom benen – medan hjärnan och hjärtat är väldigt dåliga på det.

- Det finns en repareringsförmåga, en så allad regenerativ förmåga, i vår kropp. Men det finns organ där den är inaktiv eller så existerar den inte. Vi tror att den är inaktiv för alla de här organen har vad vi kallar stamceller. Vad vi försöker förstå är vilka instruktioner vi ska ge stamcellerna – för att de ska kunna bilda ett nytt organ när organet har blivit skadat.

I korthet försöker Sahlgrens team alltså förstå hur stamcellerna kommunicerar och växelverkar med varandra.

Vi skulle vilja skapa ett hjärtplåster. När du får en hjärtinfarkt sätts ett plåster kring hjärtat som skulle reparera skadan.

professor i mikrobiologi Cecilia Sahlgren samtalar med Tuomas Enbuske.
Bildtext Cecilia Sahgren och hennes forskningsteam vill skapa ett hjärtplåster.
Bild: Marika Hill/Five corners production

Ett nytt hjärta?

När kommer vi att kunna bygga ett nytt hjärta?

- Ett hjärta kan inte göras ännu. I dag kan man skapa hud och göra små benbitar. Ofta använder man stamceller eller celler från andra individer. Skillnaden är att man ofta då använder celler från en annan individ, från en donator, och då är det alltid risk för avstötningsreaktioner.

- Vi skulle vilja skapa ett hjärtplåster. När du får en hjärtinfarkt sätts ett plåster kring hjärtat. I det plåstret har vi satt in de kemiska signalerna som sedan kommunicerar till de stamceller som finns i hjärtat och aktivera dem så att de sedan skulle reparera skadan.

När kan det här bli verklighet?

- Om ungefär 20-30 år.

Bygga en själ?

Kan vi tillverka en själ?

Vi har ju artificiellt intelligenta robotar. Du kan köpa dig en robotfru eller en robotmedarbetare. Men de består ju inte av cellulärt material.

- Du har ett litet frö till själ när du föds och sen formas själen av erfarenhet. Och ett dött material har ganska svårt att få erfarenhet.

- Även om en cell kanske inte har en själ så tror jag att det levande materialet, där det hela tiden sker kemiska processer, påverkas av omgivningen och får erfarenhet. Och den bidrar säkert till själen.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln