I Sverige anses låga järndepåer vara en risk för mamman och ferritinvärdet mäts hos alla gravida - i Finland finns inga sådana rutiner

I Finland tvistar läkarkåren om ifall låga järndepåer alls är ett tillstånd som behöver vårdas. I Sverige mäts däremot alla gravidas järndepåer och vid behov ges intravenöst järn gratis på sjukhuset.

Stockholmaren Liza Nilsson är gravid i fjortonde veckan med sitt första barn. Redan vid första kontakten med barnmorskemottagningen, det som i Finland kallas rådgivningen, fick hon en remiss för att ta ett ferritinprov på laboratoriet.

- Provet visade att mina järndepåer var låga och då fick jag rekommendationen att äta järntillskott, 100 milligram per dag. Det vanliga hemoglobinvärdet var ändå helt normalt, berättar Nilsson.

I Sverige mäts ferritinvärdet hos alla gravida i början av graviditeten. Det görs för att säkra att järndepåerna är fyllda och att kvinnans hemoglobinvärde ska hållas tillräckligt högt under hela graviditeten.

- Man kan ha bra blodvärde (Hb), men helt tömt på depåerna med järn. Då kommer blodvärdet att börja sjunka efter ett tag när det inte finns tillräckligt med byggstenar, för det måste produceras hela tiden, förklarar Elisabeth Storck Lindholm.

Storck Lindholm är överläkare för mödrahälsovården i Stockholm och hon arbetar med att ta fram rekommendationer för hur gravida ska vårdas i olika situationer.

I Finland finns inga enhetliga vårdrekommendationer och flera gravida upplever att de inte får tillräcklig vård då de har låga järndepåer. Spotlights granskning visar att flera finländska läkare anser att järnbrist är en modesjukdom som vissa privatläkare gör business på.

Risker vid förlossningen om hemoglobinet är lågt

I Sverige verkar läkarkåren vara enig om att låga järndepåer är en risk speciellt för mamman.

- För fostret är det inga risker förrän man kommer under kanske 80 i Hb, men för mamman är det farligt att ligga lågt. Hon blir trött och så kommer en förlossning där det finns en risk för blödning, säger Storck Lindholm.

Under en förlossning är det normalt att blöda upp till en liter, men endel kvinnor blöder betydligt mer och då är riskerna högre om hemoglobinet är lågt.

- Det finns kvinnor som till och med dör i samband med förlossningen på grund av en stor blödning. Då är det bra att ha påfyllda resurser och att ha ett bra blodvärde när man kommer fram till förlossningen, säger Storck Lindholm.

Med ferritinmätningarna vill man utesluta att kvinnan har andra sjukdomar som kan leda till lågt blodvärde

I Sverige har ferritinet mätts på alla gravida i ungefär tio år. Innan dess rekommenderades alla gravida att ta järntabletter, men lågt hemoglobin kan också bero på annat än järnbrist, och därför började man mäta ferritinvärdet hos alla.

- Är det ett lågt ferritin kan man vara säker på att det är låga järndepåer i kroppen och att man behöver järn. Men är det högt eller normalt ferritin så kan det bero på andra orsaker. Då kanske kvinnan har en infektion som gör att man inte får det här låga ferritinvärdet, fast kvinnan har låga järndepåer i kroppen.

Storck Lindholm påpekar att det inte alltid räcker med att mäta ferritinvärdet, utan att det ibland behövs ytterligare prover. Om de gravida har bra järndepåer, men väldigt lågt hemoglobin, så skickas kvinnorna vidare till en läkare för utredning.

I Sverige betalar sjukhusen för intravenöst järn

För att fylla på järndepåerna rekommenderas alltså järntabletter, men de fungerar inte för alla kvinnor.

En del kvinnor mår väldigt dåligt av järntabletterna och andra har svårt att absorbera järn. Svårigheter att absorbera järn gäller till exempel om kvinnan har celiaki eller om hon är gastric bypass opererad.

I Sverige erbjuds då möjligheten att få järn intravenöst. Storck Lindholm uppskattar att det gäller några procent av kvinnorna med låga ferritinvärden.

- Det betalar sjukhusen för. Man kontaktar den förlossningsklinik som kvinnan har valt att föda på och det är sjukhuset som står för det intravenösa järnet.

Spotlights granskning visar att det i Finland är ovanligt att den offentliga vården betalar för intravenöst järn. I Finland betalar därför en del kvinnor själva för att få intravenöst järn privat. Kostnaderna kan uppgå till flera tusen euro.

Stockholmaren Liza Nilsson är fortfarande i början av sin graviditet och efter det första ferritinprovet har det inte ännu gjorts några uppföljningar.

- Jag fick rekommendationen att äta tabletterna. Men självklart, de sa att vissa får ont i magen och då skulle jag återkomma så kan de lösa det på annat sätt, säger Nilsson.

Ferritinmätningarna väckte också diskussion i Sverige

I Sverige diskuterades ferritinmätningarna mycket innan de infördes för ungefär tio år sedan. Diskussionen handlade bland annat om kostnader, men man bedömde ändå att det lönar sig att mäta ferritin på alla gravida.

- Det är alltid en kostnadsfråga då man inför nya prover, framförallt om det blir på rutin och man ska ta prov på alla. Då blir det en diskussion om hur viktigt det är, säger Storck Lindholm.

Men det var inte endast en kostnadsfråga, utan det var också en medicinsk fråga. Med ferritinmätningarna vill man utesluta att kvinnan har andra sjukdomar som kan leda till lågt blodvärde.

- Endel har lågt blodvärde på grund av andra orsaker. Det kan vara ärftliga sjukdomar som till exempel talassemi och då vet man inte riktigt vad man behandlar, om man inte har sett att det är en järnbrist som ligger bakom.