Hoppa till huvudinnehåll

Politik

#femtioelvafrågor: Att tävla om pengar höjer kvaliteten på forskningen och föder nya idéer

Från 2019
Uppdaterad 15.03.2019 16:02.
Anan-Maria Nordman porträtt i srerietidningsaktig rastrerad bild med man vid griffeltavla med symboler i bakgrunden och pratbubbla med texten "Hur trygga grundforskningen?"
Bildtext Anna-Maria Nordman vill veta hur partierna ska garantera grundforskningen i Finland.
Bild: Emil Friman/Svenska Yle. Grafik: Lasse Grönroos

Anna-Maria Nordman som är forskningskoordinator i Korsholm ställer frågan hur partierna tänker garantera att grundforskningen i Finland kan fungera i framtiden?

Det här är Svenska Yles valserie #femtioelvafrågor där medborgarnas röst hörs och ordet är fritt med frågor om och kring politik inför riksdagsvalet. Längst ner i artikeln kan också du skicka in en fråga.

Enorm käke av Megalodon-haj med blå bakgrund. En blond kvinna står inne i skelettgapet.
Bildtext För att förstå framtiden måste vi förstå historian också.
Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press

- Nu är det väldigt mycket som bygger på tillämpad forskning, punktfinansiering och så vidare. Och själva grundforskningen, det som är basen för alltihopa, därifrån alla innovationsidéerna ska komma, alla misstag man måste göra: Hur har de tänkt garantera att det där fortfarande kan göras i Finland? frågar Nordman sig.

Professor Per Mickwitz vid Lunds universitet är vice ordförande för Finlands Akademi som finansierar högklassig vetenskaplig forskning i Finland.

Finlands Akademi är en statlig myndighet som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet.

På sin hemsida skriver Finlands Akademi att man “vill bidra till att stärka den finländska forskningens förnyelseförmåga och göra forskningen mångsidigare och mer internationell. Vår verksamhet omspänner samtliga vetenskapsgrenar.”

Per Mickwitz i mörk kostym och kravatt utanför Finlands Akademi.
Bildtext Professor Per Mickwitz vid Finlands Akademi säger att grundforskningen är mycket viktig för landet.
Bild: copyright Maarit Kytöharju

- Det som jag skulle se som det viktiga är att det A) finns tillräckliga resurser för forskning och B) att det finns olika sätt att sätta agendan för forskningen. Det som är viktigt är att det finns den forskning där forskarna själv oberoende kan sätta agendan, säger Mickwitz.

Ett laboratorium fyllt med vätskor och provrör. En hand håller i en stor flerpipig pipett och droppar ner vätska i små provrör.
Bildtext Finlands Akademi finansierar forskning i Finland.
Bild: Matej Kastelic

Finlands Akademi finansierade forskning med 458 miljoner euro år 2019. En del av stödet till vetenskaplig forskning finansieras genom vinstmedel från tipsbolaget Veikkaus intäkter.

I år är vinstmedlens andel av den totala stödsumman 70,7 miljoner euro.

Partiernas svar om grundforskning

De gröna mest oroade över grundforskningens läge i landet

De Gröna är djupt oroade över det nuvarande läget och elaborerar saken mer i detalj. Partiet vill garantera högskolorna en tillräcklig fast grundbudget för grundforskning.

De Gröna vill bli av med kortsiktigt resultatinriktat projekttänkande och byråkratirumba som försvårar forskningen och gör att hjärnflykten till utlandet ökar.

En dykare som gör anteckningar om växter under havsytan.
Bildtext All forskning sker inte på spännande platser men marinbiologerna får ofta se hur det ser ut under havsytan.
Bild: Privat / Alf Norkko

Per Mickwitz säger att det är ett problem att den här regeringen och den föregående har skurit ner på resurserna till forskningen.

De direkta anslagen både till universitet och speciellt till forskningsinstitut har minskats.

- Sedan har det förvärrats av att många företag och ministerier har skurit ner forskningsanslag och följden blir att alla blir beroende av medel som man måste konkurrera om, säger han.

Socialdemokraterna och Kristdemokraterna säger kortfattat att universiteten och högskolorna måste garanteras tillräckliga resurser så att de kan upprätthålla en fungerande forskningsverksamhet.

Grekisk staty med efteråt ritade glasögon och mustasch
Bildtext Konkurrens är bra för forskningens kvalitet.
Bild: Paolo Gallo Modena - P.IVA 11478570010

Enligt Kristdemokraterna behövs det mera och bättre samarbete mellan universiteten och näringslivet.

Sannfinländarna lyfter som vanligt upp invandrarna som boven i dramat och vill dirigera pengar från dem till forskning och utbildning i Finland.

Partiet vill att högskolorna uppmuntras till att allt mer söka pengar från utomstående finansiärer. Vissa högskolor kunde garanteras en långsiktigare statlig finansiering än den som faller inom den statliga budgetramen.

Svenska folkpartiet säger att partiet har motsatt sig regeringens nedskärningar inom universitetsväsendet.

Man arbetar för att det i framtiden ska finnas en tillräcklig finansiering så att också den för helheten nödvändiga grundforskningen har tillräckliga resurser.

Samlingspartiet missnöjt med högskolornas koordinering

Samlingspartiet är däremot skeptiskt till arbetsfördelningen inom forskningen i de de olika högskolorna idag.

Partiet anser att högskolornas forskning är splittrad och att man borde sikta på bättre helheter där varje högskola koncentrerar sig på att gå mera på djupet inom sitt eget forskningsområde.

- Jag säger så här: för tio år sedan skulle jag absolut ha hållit med om det. men jag tycker att det har skett en del under de senaste fem åren, säger han.

BioRID och EvaRID
Bildtext Utan forskning skulle trafiksäkerheten också vara mycket sämre.
Bild: Fred Chang, Humanetics

Mickwitz nämner profileringspengar som universiteten söker och sex “flaggskepp” som får extra finansiering. Olika universitet koncentrerar sig nog på olika saker, menar han.

- Jag tror att man till en del kan gå vidare, men samtidigt är det viktigt inom forskning att det finns konkurrens. Om vi har bara ett ställe där en sak görs så kan vi inte ha olika forskningsgrupper som konkurrerar om olika sätt att närma sig samma frågor, säger han..

Centern anser att högskolornas egen grundforskning gynnas av att man ger högskolorna större frihet och minskar på ministeriets starka styrning. De utlovar inte mer resurser för grundforskningen.

Professor Mickwitz suckar innan han svarar.

- Jo… man har fått mer frihet och den nya universitetslagen har gjort att universiteten är mer oberoende och själva kan bestämma mer än tidigare hur de använder sina resurser.

- Men när det nu har kombinerats med en nedskärning av de ekonomiska medlen har det blivit svårt för många universitet att faktiskt använda de anslag de har för att strategiskt styra in på nya områden, säger han.

En hand visar upp en lurvig fladdermusvinge och pekar på texturen på vingen.
Bildtext Att studera fladdermuskacka är inte nödvändigtvis det lukrativaste forskningsområdet, men det behövs ändå.
Bild: imago/blickwinkel/ All Over Press

Anbudsförfarande höjer kvaliteten

Vänsterförbundet tycker precis tvärtemot som Centern. Vänstern vill minska på anbudsförfarande för att få pengar till högskolorna medan Centern vill öka på det.

Per Mickwitz tycker att anbudsförfarande är bra.

- Det är ett sätt som höjer kvaliteten och ett sätt som gör att nya idéer kommer fram, säger han.

Det andra alternativet är att universiteten har sina direkta anslag som de sedan fördelar till olika fakulteter och institutioner.

Det här leder lätt till att vissa ämnesområden får mera pengar än andra bara därför att de också tidigare fått mer pengar.

- Nya grupper med nya idéer får sällan resurser via den här direkta fördelningen fastän de skulle vara det bästa för framtiden, säger Mickwitz.

Han lyfter upp vikten av välplanerad forskning

- Att skriva en ansökan är ett ganska bra sätt att planera forskning, säger han.

- Det är väldigt viktigt att vi satsar mera, och inte mindre, på forskning och utbildning i framtiden, poängterar Mickwitz.

En manlig forskare med skägg och blåa handskar  häller blå vätska i ett provrör i ett laboratorium. Ansiktet syns inte. Snygg bildsättningsbild.
Bildtext Det är bra att olika forskarteam närmar sig samma ämne från olika håll.
Bild: Viktor Cap 2016

Om han själv var politiker så skulle han göra som man gjorde i början av nittiotalet i Finland när vi hade ekonomiskt svåra tider men man ökade satsningarna på forskning.

- Det hjälpte Finland att komma ut ur den krisen, säger han.